Hoppa till huvudinnehåll

Antalet hatbrott har ökat - ett kallare samhälle eller har polisen blivit bättre på att registrera brotten?

Knytnäve med hat-text. Svartvit.
Knytnäve med hat-text. Svartvit. Bild: Patrick Holmström Knytnäve,hat,hatprat

Hatbrotten i Finland har blivit fler. Åbos 75 misstänkta hatbrott år 2017 är näst mest i landet efter Helsingfors.

Pargas sju misstänkta hatbrott är i sin tur näst mest i landet i förhållande till antalet invånare.

Förra året gjordes 1 165 anmälningar om misstänkta hatbrott i Finland. Det är åtta procent fler än året innan. Det visar statistik från Polisyrkeshögskolan.

Den vanligaste orsaken till brottet är offrets etniska eller nationella identitet och de fördomar detta väcker. 70 procent av de misstänkta hatbrotten hör till den här gruppen.

Handlar oftast om hot, trakasserier och misshandel

De vanligaste brottsrubriceringarna är hot, trakasserier och misshandel. I tre fjärdedelar av fallen är den person som utför brottet infödd finländare och offret representant för en minoritet.

Enligt Polisstyrelsens direktiv bör ett brott klassificeras som hatbrott alltid då minsta misstanke finns.

Överkommissarie Stephan Sundqvist vid polisinrättningen i sydvästra Finland menar att polisen därför de senaste åren effektiverat sin verksamhet för att identifiera och avvärja hatbrott.

- Det är förstås oroväckande att det ökar. Samtidigt måste man komma ihåg att det här är polisens statistik och vi har under två års tid haft ett projekt som har gått ut på att bättre känna igen hatbrott.

Kommisarie Stephan Sundqvist
Överkommissarie Stephan Sundqvist. Kommisarie Stephan Sundqvist Bild: Yle/Nina Bergman kommisarie stephan sundqvist

Invandrare, olika sexuella läggningar, vissa religioner, funktionshandikappade och förståndshandikappade är enligt Stephan Sundqvist utsatta grupper.

- Jag tror och hoppas på att det här i första hand handlar om att vi inom polisen nu är bättre på att registrera hatbrott, men naturligtvis är vår målsättning att få ner de befintliga hatbrotten.

Jag tror och hoppas på att det här i första hand handlar om att vi inom polisen nu är bättre på att registrera hatbrott

Det att brottet begås på grund av att det finns ett hot mot en grupp gör att brottet är allvarligare än i normala fall och det syns också i straffskalorna som domstolarna använder.

- Gör dig skyldig till en misshandel och det klassificeras i domstolen som ett hatbrott så får du ett strängare straff.

75 misstänkta hatbrott i Åbo

Åbos 75 misstänkta hatbrott år 2017 är näst mest i landet efter Helsingfors och Pargas sju misstänkta hatbrott är näst mest i landet i förhållande till antalet invånare.

- Beträffande Åbo har staden en ganska stor andel utlänningar, en andel som ökade mycket under 2015-2016. Då ser vi det här som en reaktion av vissa personer som motsätter sig det.

- I Pargas är brottsligheten på en så låg nivå att några enstaka brott gör en stor skillnad i statistiken. I Pargas fall är jag därför försiktig med att dra några slutsatser.

Knivdådet på Salutorget påverkade antalet hatbrott

En del av den här ökningen av hatbrott i regionen kan kopplas till knivdådet på Salutorget i Åbo, men överkommissarien anser att det mest handlade om en kortsiktig effekt.

- En viss effekt hade det säkert, men jag skulle säga att mer avgörande är flyktingkrisen som började 2015 och höll på en tid. Då var det hemskt mycket hatbrott och mycket skriverier på nätet och på andra ställen.

- Knivdådet var en enskild händelse och en vecka efter det var det många överslag i diskussioner och så, men att det skulle ha haft en större betydelse gällande hatbrott på längre sikt tycker jag inte att vi har sett.

Åbobor hedra knivattackens offer.
Knivdådet på Salutorget i Åbo inträffade i augusti 2017. Åbobor hedra knivattackens offer. Bild: Yle/Lotta Sundström Knivdådet i Åbo 2017

Hur allvarligt ser ni inom polisen på hatbrott?

- Det är väldigt allvarligt. Vi förstår mycket väl att det känns speciellt orättvist att bli utsatt för ett brott för att du tillhör en viss grupp. För högst antagligen anser du att det är väldigt värdefullt att du tillhör just den gruppen.

Det finns också ett stort mörkertal, det vill säga många hatbrott som aldrig anmäls.

- Vi försöker uppmuntra målsägande att göra anmälningar trots att de kanske känner rädsla för nya brott. Det är ändå en ond spiral som det lönar sig att bryta. Det lönar sig att stå på sig och vi vill stödja dem som vågar stå på sig.

Tack vare den rådande samhällsdebatten har många myndigheter tagit tag i frågan på ett annat sätt än tidigare.

- Vi inom polisen gör självklart vad vi kan för att bekämpa brottslighet i allmänhet och speciellt hatbrott.

"Behöver inte hända mycket i Pargas för att siffrorna ska öka"

Gudrun Degerth, flyktinghandledare i Pargas, tycker inte att man ska dra för stora växlar på statistiken gällande Pargas.

- Det behöver inte hända mycket i Pargas för att siffrorna ska öka. Vi har ingen dålig stämning i allmänhet, utan det har handlat om ett fåtal som har gjort olika saker. Det handlar om personer som annars också har problem i samhället. Deras ilska ska riktas mot någon och då är det lätt hänt att man riktar den mot invandrare.

Flyktingshandledare Gudrun Degerth i Pargas.
Gudrun Degerth, flyktinghandledare i Pargas. Flyktingshandledare Gudrun Degerth i Pargas. Bild: Yle/Johanna Ventus flyktingshandledare gudrun degerth

Enligt Gudrun Degerth har det bland annat handlat om ungdomar som har kastat stenar på fönster och det har inte alltid heller varit Pargasbor som har utfört de här hatbrotten.

- En del av det här kom strax efter knivdådet i Åbo, då bland annat en pizzeria attackerades. Men jag kan inte komma på att något hatbrott skulle ha hänt i år 2018. Det har varit lugnt här i Pargas och jag hoppas att det förblir så.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland