Hoppa till huvudinnehåll

Det kokar i Kertjsundet – 6 centrala frågor om spänningen mellan Ryssland och Ukraina

Bron över Kertjsundet mellan Krimhalvön och Ryssland.
Bron över Kertjsundet mellan Krimhalvön och ryska fastlandet. Bron över Kertjsundet mellan Krimhalvön och Ryssland. Kertjsundet,Bron över Kertjsundet

Efter att ryska och ukrainska fartyg stötte samman förra helgen har läget blivit skarpt på Azovska sjön. Jakob Hedenskog, forskare vid totalförsvarets forskningsinstitut i Sverige, befarar att kriget i östra Ukraina nu riskerar få en marin dimension. Hedenskog intervjuades i Aktuellt 17 på torsdag.

Ukrainas president Petro Porosjenko vill ha Nato i Azovska sjön, hur sannolikt är det?

- Det är inte särskilt sannolikt. Nato är inte beredd att utmana Ryssland. Man ställer upp för Ukrainas territoriella integritet, men man kan inte göra det på ett sådant sätt att man riskerar en direkt konfrontation med Ryssland.

- Nato har inte heller någon skyldighet att ställa upp för Ukraina är inte medlem. Man har inte samma skyldighet som gentemot Estland, Lettland, Litauen eller någon annan medlem.

- Det finns tre länder som ligger vid Svarta havet som är med i Nato. Det är Turkiet, men Turkiets president Erdogan och Rysslands president Vladimir Putin är ganska nära vänner, så jag tror inte Turkiet vill utmana Ryssland.

Ukrainas president Petro Porosjenko.
President Petro Porosjenko. Ukrainas president Petro Porosjenko. Bild: MIKHAIL PALINCHAK Petro Porosjenko,Ukraina

- Bulgarien och Rumänien är å sin sida alldeles för svaga och har alldeles för svaga marinstridskrafter. Turkiet sitter på sundet in till Svarta havet, och med Montreuxkonventionen från 1936 i ryggen så vaktar man och det finns restriktioner för hur icke-strandstater får komma in och vistas i Svarta havet.

- Så jag har väldigt svårt att se att Nato skulle kunna gå in och på något sätt borga för någon slags säkerhet i Svarta havet.

Kan Ryssland gå in för att göra Azovska sjön till ett ryskt innanhav?

- Det mesta tyder på att det är i princip det man försöker göra. Det finns ett samarbetsavtal mellan Ryssland och Ukraina från 2003 som ger båda länderna fritt tillträde.

- Man betecknar det här vattnet som ett gemensamt vatten. Det som Ryssland gör nu, genom att annektera Krim och bygga en bro från Krim till det ryska fastlandet, är att dra om gränsen och plötsligt hävda att man inte säger upp avtalet men att man inte heller följer det till punkt och pricka.

- Ryssland är så överlägsen och agerar så aggressivt och viker sig inte, att allting tyder på att Ryssland kommer att försöka pressa ut Ukraina.

Den ukrainska marinens fartyg i Kertj
Enligt Hedengren är det möjligt att Ryssland försöker trycka ut Ukraina ur Azovska sjön. Den ukrainska marinens fartyg i Kertj Bild: Sergei Malgavko/TASS All Over Press Krim,Kertj,Kertjsundet,Ukraina,Ryssland

- Man har byggt en så pass låg bro så att de stora handelsfartygen inte kan passera under. De ukrainska hamnarna i Mariupol och Berdjansk är exporthamnar med stål- och järnindustri, så den typen av exportvaror blir ukrainarna tvunga att föra ut genom Odessa, på andra sidan Krim. Det medför stora omkostnader.

Vilka är de diplomatiska medlen för det internationella samfundet?

- Jag kan inte se något annat än fördömanden och sanktioner. Det finns redan sanktioner mot Ryssland efter annekteringen av Krim, aggressioner i östra Ukraina, nedskjutningen av flygplanet sommaren 2014 och incidenten med Skripal i brittiska Salisbury.

- Något annat än sanktioner har jag svårt att se faktiskt och det har hittills inte påverkat den ryska politiken på något sätt.

- Det skulle krävas betydligt tuffare ekonomiska sanktioner som blir riktigt kostsamma, till exempel att man avbryter gasledningsprojektet Nordstream i Östersjön för att det på något sätt skulle svida för Ryssland.

Har EU överhuvudtaget något inflytande över Ryssland i dagsläget?

- Jag har svårt att se det. Det kommer fördömanden från EU, men samtidigt så finns det EU-länder som mycket gärna kan tänka sig att öka samarbetet med Ryssland.

Rysslands president Vladimir Putin.
Hittills har sanktioner mot Ryssland inte ändrat märkbart på president Putins politik. Rysslands president Vladimir Putin. Bild: ALEXEY NIKOLSKY / SPUTNIK / KREM Vladimir Putin,Ryssland

- Jag tänker på Ungern, Italien och så vidare. Så även om sanktionsregimen har varit förvånansvärt hållbar, EU-länderna har slutit upp bakom den, blir det svårare att hålla ihop den för varje år som går.

Om man tänker på Ukraina och Ryssland. Vem ser du som den största boven här?

- Det är ju tveklöst Ryssland. Ryssland kastade ju ut regelboken 2014, då man annekterade Krim olagligt och utförde en militär aggression mot östra Ukraina.

- De här två kan inte jämföras. Ukraina har sina problem, det är mycket korrumperat. Reformerna går trögt, särskilt när det gäller anti-korruption och det juridiska systemet.

- Det finns stora utmaningar. Det finns alldeles för mycket makt hos oligarkerna. Samtidigt är det ju inte olagligt att ha en dålig regering eller föra en dålig politik.

Hur akut är den här krisen? Det lågintensiva kriget i östra Ukraina har ju pågått redan i åratal.

- Den är akut på det sättet att kriget i Donbass, längs den här kontaktlinjen, har ju varit relativt stillastående. Det sker brott mot vapenvilan dagligen, man skjuter artilleri och så vidare.

- Med krisen i Azovska sjön är risken att den kommer att utvidgas och få en marin dimension. Ryssland har tidigare hävdat att de inte är delaktiga, även om det finns otaliga bevis för att de stöder separatisterna och förser dem med vapen, manskap, officerare och så vidare.

- Ryssland är tveklöst ändå en av parterna i krisen. Det är inte separatisterna som har rammat ukrainska marinfartyg, utan är det ryska FSB och gränsvakter och då är det här på en helt annan nivå och kan mycket väl sprida sig så att kriget får en marin dimension.
Hör intervjun i Aktuellt 17 här:

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes