Hoppa till huvudinnehåll

"Eldsjälarnas tid är förbi" - Kulturlivet i Västnyland blir proffsigare när gränsen mellan det offentliga och privata håller på att suddas ut

Bildcollage som visar böcker, en sångare samt en burk med penslar.
Utan fondbidrag skulle kulturutbudet i Västnyland vara smalt och knapert. Bildcollage som visar böcker, en sångare samt en burk med penslar. kultur,musik,konst,böcker,kulturliv

Utan privata pengar skulle kulturlivet vara torftigt. Men fondpengar är inte allena saliggörande. I dag handlar mycket om samarbete mellan privat och offentligt - ett samarbete alla vinner på.

Bråda tider stundar på Matts Blomqvists kontor i Ekenäs. Han är Svenska kulturfondens ombudsman i Nyland.

Den sista november närmar sig, och därmed också sista chansen för privatpersoner att att ansöka om bidrag från Kulturfonden för i år.

Matts Blomqvist, ombudsman för Nyland vid Svenska Kulturfonden.
Matts Blomqvist är Svenska kulturfondens ombud i Nyland. Matts Blomqvist, ombudsman för Nyland vid Svenska Kulturfonden. Bild: Yle / Sebastian Dahlström Västnyland,Svenska kulturfonden,matts blomqvist

Som ombudsman har Blomqvist träffat folk i trakten som filar på sina ansökningar och han kommer ännu med några sista-minuten-tips.

- En bra ansökan har ett väl genomtänkt innehåll och tydliga målsättningar. Den gäller ett projekt som har en början och ett slut.

Dessutom skall man ha en budget och en bred finansieringsplan där man gärna samarbetar med andra aktörer.

- När det gäller novemberansökan kan beloppen folk söker om variera från allt mellan 500 euro och flera miljoner, säger Matts Blomqvist.

Dansare på teaterscen. De har 50-talskläder och i bakgrunden syns ett svart hus.
West Side Story på Raseborgs sommarteater var ett av regionens största kulturevenemang i år. Dansare på teaterscen. De har 50-talskläder och i bakgrunden syns ett svart hus. Bild: Anna Björkqvist / Yle West Side Story,Raseborg,sommarteatrar,Snappertuna,Raseborgs slott,skådespelare,Västnyland,raseborgs sommarteater 2018

Utan fonder ingen kultur

Att tänka sig ett lika rikt kulturutbud som det Raseborg erbjuder i dag utan hjälp av privata pengar är en omöjlighet.

Sanna Himmelroos, tillförordnad kultursekreterare i staden, säger att utbudet skulle krympa rejält.

- Utbudet av marginell kultur skulle försvinna helt. Men också när det gäller stora aktörer som Ekenäs Sommarkonserter så står biljettintäkterna bara för en bråkdel av kostnaderna.

Orsaken till att biljettpriset kan hållas lågt beror mycket på att folk ställer upp frivilligt. Men utan fonderna i ryggen skulle det ändå inte lyckas.

- Vi har ett så otroligt brett utbud av kultur i Raseborg. Det skulle se helt annorlunda ut utan privat finansiering.

Tf. Kultursekreterare i Raseborg Sanna Himmelroos.
Tf kultursekreterare Sanna Himmelroos framför en tavla av Ekenäskonstnären Ilse Ackermann. Tf. Kultursekreterare i Raseborg Sanna Himmelroos. Bild: Yle / Sebastian Dahlström Västnyland,Raseborg,kultursekreterare,tf kultursekreterare

Nedskärningar inom staden har lett till mera samarbete och proffsigare produktioner

De nedskärningar som har uppkommit inom kultursektorn i samband med kommunsammanslagningar har gjort att kommunens medel och fondpengarna ofta samsas i samma projekt.

Tidigare var gränsen mellan privat och offentligt tydligare, idag håller den på att suddas ut.

- Tidigare fanns det tydliga gränsdragningar mellan privat och offentligt, men nu har man insett att det bästa är att samarbeta, säger Himmelroos.

- Från stadens sida är vi i vissa fall medarrangör, i andra fall sponsor eller bidragsgivare.

Från stadens sida förespråkar man att det anställs professionella kulturarbetare inom de olika projekten, både i de fall där staden själv är med och arrangerar och i de fall där staden endast är med som finansiär.

- Man har kommit ifrån "eldsjälstänkandet". Det finns alltid en risk för att eldsjälen brinner slut. Är man i stället en arbetsgrupp på 5-6 personer finns det mera tankekapacitet att utnyttja och slutresultatet blir oftast bredare och bättre, säger Himmelroos.

Hon uppmanar dem som vill ordna ett kulturevenemang att se sig mera som producenter än som eldsjälar.

Ett hus i Karis där Luckan Raseborg och Tryckeriteatern finns.
Tryckeriteatern i Karis och Luckans kontor. Båda stöds av bland annat Svenska kulturfonden. Ett hus i Karis där Luckan Raseborg och Tryckeriteatern finns. Bild: Marica Hildén / Yle tryckeriteatern

Tänk på det här om du söker pengar av staden

Raseborgs kulturbyrå hjälper gärna till i ansökningsprocessen. Tf kultursekreterare Sanna Himmelroos säger att det viktigaste är att man har en genuin tanke och motivering.

- Alla bidragsgivare är bra på att läsa mellan raderna. Det syns om man enbart är ute efter att söka pengar till sig själv.

Kulturbyrån hjälper sedan med att lägga upp finansieringsplanen och budgeten. Det här för att kvaliteten på ansökningarna kan variera ganska friskt. Saknar ansökan till exempel en budget spelar det ingen roll hur genuin tanken bakom evenemanget är.

Staden har också ett bredare perspektiv och kan sammanföra olika projekt som kunde samarbeta så att det gynnar båda parterna.

- Vi har fonder och stiftelser som är väldigt generösa, vilket vi är oerhört tacksamma för. Det har lett till att arbetsgrupperna har blivit bra på att arrangera sin verksamhet.

Smidigt samarbete

Någon intressekonflikt har Himmelroos inte märkt, trots den allt tätare samverkan som förekommer mellan privata och offentliga medel. Matts Blomqvist på Kulturfonden anser inte heller att fonden utövar någon direkt makt i regionen.

- Det beror på hur man definierar makt. Vi är bundna av våra stadgar och initiativen måste komma utifrån. Men om vi hittar något som passar våra syften så stöder vi det gärna, säger Blomqvist.

- Visst skulle livet se annorlunda ut i Västnyland om vi inte skulle finnas. Man hoppas ju att pengar inte är den enda orsaken till att folk engagerar sig, men visst hjälper pengar till. Det viktigaste är ändå att man är engagerad och vill skapa något nytt.

Ett hus i Ekenäs som är Kulturhuset Karelia.
Kulturhuset Karelia i Ekenäs har fått finansieringshjälp av bland andra Pomoväst och Svenska kulturfonden. Ett hus i Ekenäs som är Kulturhuset Karelia. Bild: Marica Hildén / Yle karelia kulturhus

"Inga ansökningar med tio sidor floskler, tack!"

Någonstans mellan stadens medel och privata fondpengar står Pomoväst. Föreningen Pomoväst arbetar för landsbygdens utveckling och kanaliserar EU-pengar till lokala projekt.

Målsättningen är att göra steget mellan EU och den vanliga medborgaren så kort som möjligt.

- För de flesta är tröskeln hög att söka EU-finansiering, men till oss är det lätt att komma in och bolla idéer, säger verksamhetsledare Gunilla Wasström.

Under de 20 år som Pomoväst har varit aktiv i Västnyland har organisationen omsatt lika många miljoner euro. Ledordet är företagsamhet och en önskan att skapa bestående jobb.

- Vi är en av många bidragsgivare i regionen. Vi har kanske lite striktare regler än de privata fonderna men vi samarbetar också mycket med dem. Vi kompletterar varandra, säger Wasström.

- En bra ansökan är kortfattad, klar och koncis - med en tydlig projektplan och budget. Vi är inte intresserade av några tiosidiga floskler, säger Wasström med glimten i ögat.

Gunill Wasström, verksamhetsledare för Pomoväst i Raseborg.
Gunilla Wasström vid Pomoväst önskar att ungdomarna skulle aktivera sig. Gunill Wasström, verksamhetsledare för Pomoväst i Raseborg. Bild: Yle / Sebastian Dahlström Västnyland,bidrag,Pomoväst

För tillfället hoppas Gunilla Wasström på ett samarbete med ungdomar i trakten. Planen är att grunda en parallell styrelse inom Pomoväst som består av ungdomar som skulle förfoga över pengar som delas ut till ungdomsrelaterade projekt.

- Det skulle vara ett sätt för unga att känna att de har en möjlighet att påverka. Min dröm just nu är att några ungdomar från trakten skulle stega in på mitt kontor och säga att de vill vara med, säger Wasström.

Skyttegrav utanför Hangö frontmuseum.
Skyttegrav vid Hangö frontmuseum. Muséet kunde bygga upp sin verksamhet bland annat tack vare bidrag från Pomoväst och Svenska kulturfonden. Skyttegrav utanför Hangö frontmuseum. Bild: Yle/Elias Björkqvist Västnyland,Hangö,Hangö frontmuseum,Skyttegrav,krigshistoria

Närproducerad mat, maskinhallar och digital musik

Bland de företag som sökt pengar av Pomoväst har många velat bygga hallar för att förlänga säsongen så att de kan jobba också på vintern.

Bland föreningar och privatpersoner har hållbar utveckling intresserat västnylänningarna.

- Trenden går mot närproducerad mat, matturism och miljörelaterade projekt, säger Gunilla Wasström vid Pomoväst.

Matts Blomqvist på Svenska kulturfonden säger att han fått många frågor som berör allt från föreningars renoveringsprojekt till fortbildningsresor eller enskilda konstnärers arbetsstipendium.

Musikrelaterade projekt är alltid aktuella.

- Numera väljer vi att främst stöda turnéer och det mänskliga mötet mellan musiker och publik, säger Blomqvist.

Digitaliseringen syns starkt inom konsten och renodlade skivinspelningar är inte lika intressanta för Kulturfonden längre. De flesta artister publicerar sina alster digitalt.

- Fast visst finns det en motreaktion mot det digitala. Folk vill gärna göra vinylskivor idag, säger Blomqvist.

Grammafonskivan snurrar.
Många musiker vill producera vinylskivor som motreaktion mot digitaliseringen. Grammafonskivan snurrar. Bild: Yle / Johnny Sjöblom Vinylskiva,grammafonskiva

Luckan upprätthåller webbsidan fyrk.fi som listar möjligheter att söka fondpengar för olika typer av projekt längs med året. Nästan varannan dag finns det möjligheter att söka pengar ur någon enskild fond.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland