Hoppa till huvudinnehåll

När klimatfrågan blev ett större hot än Ryssland - fyra förklaringar till resultaten i försvarsmätningen

Kommentar av Ingemo Lindroos.
Kommentar av Ingemo Lindroos. försvar

Att försvarsviljan minskar kan bero på att i synnerhet unga finländare ser klimathotet som betydligt allvarligare än situationen i Ryssland.
Svenska Yles politiska kommentator Ingemo Lindroos ger förklaringar till några av resultaten i försvarsmätningen, som också Yle har rapporterat om idag.

1. Debatten om värnpliktens framtid kan minska försvarsviljan

Försvarsviljan minskar framför allt bland unga män. En orsak kan vara att framtiden för värnplikten syns mycket i den offentliga debatten. Det talas om jämställd värnplikt, alternativt jämställt uppbåd eller någon form av medborgarplikt.

Den tidigare allmänt rådande föreställningen om att unga män ska stå upp och försvara Finland med vapen i hand, är inte längre självklar. Samma trend syns också i ett minskat stöd för det nuvarande värnpliktssystemet. Bland unga har stödet sjunkit från 77 till 56 procent.

Också uppfattningen om vilka hot i världen som är mest akuta kan ha en påverkan.

2. Andra hot är mer oroväckande än situationen i Ryssland

Finländarna uppfattar klimatförändringen som det mest akuta problemet. Nio av tio finländare anser det. Andra oroväckande trender är cyberhot, flyktingsituationen i världen och den internationella terrorismen.

Det här kan vara ytterligare en förklaring till att den traditionella försvarsviljan minskar, eftersom finländare på det känslomässiga planet är engagerade i andra typer av globala hot.

Utvecklingen i Ryssland finns först på tolfte plats när finländare listar oroväckande fenomen i omvärlden.

Opinionsmätningen är gjord i slutet av september och i början av oktober - det vill säga före den senaste tidens upptrappade konflikt mellan Ryssland och Ukraina. Det kan i sig vara en förklaring till att Ryssland inte ligger högre på listan då finländarna ska lista de mest oroväckande trenderna i omvärlden.

3. Därför ger kvinnorna lägre betyg åt utrikespolitiken

Kvinnor ger Finlands utrikespolitik ett sämre betyg än vad män gör. Stödet har sjunkit hos kvinnorna med sex procentenheter till 66 procent. En förklaring kan vara utrikesminister Timo Soinis profil i anti-abortfrågan. En annan förklaring kan vara att Timo Soinis anhängare mestadels är män, vilket syntes i det förra riksdagsvalet.

Finland har haft en förhållandevis hög svansföring i utrikespolitiken under den här perioden. Toppmötet mellan presidenterna Trump och Putin är bara ett exempel på det. Stödet för utrikespolitiken bland männen är på samma nivå som ifjol, men vi får inte ett svar på om det är utrikesministern eller presidenten som bedöms.

4. Därför minskar stödet för ett Nato-medlemsskap

Bara en femtedel av finländarna stöder ett Nato-medlemskap, och stöder har ytterligare sjunkit från 22 till 20 procent. Tre femtedelar motsätter sig.

En förklaring är att Nato-frågan inte är ett särskilt aktuellt diskussionsämne i Finland. Det var inte det ens under presidentvalskampanjen, då bara Sfp:s Nils Torvalds talade för ett medlemskap.

Därtill håller president Niinistö en låg profil i frågan och upprepar att Finland inte ska ansöka om medlemskap just nu. Det har en stor opinionsbildande effekt, med tanke på Niinistös popularitet hos det finska folket.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes