Hoppa till huvudinnehåll

Skogsaktivister på korståg mot skogsvården: Förbjud kalhyggen och sluta gallra!

orörd gammal skog
I en skyddad skog rensar man inte bort fallna träd eftersom många utrotningshotade arter behöver dem. orörd gammal skog Bild: Yle/Lone Widestam skog,naturstigar,Svinö (Borgå)

Många finländare oroar sig över hur våra skogar mår. Samtidigt som skogsindustrin satsar på tillverkning av cellulosa växer medborgarnas klimatoro - och diskussionen om skogen blir allt mer polariserad.

Det är i allas intresse att vi har skogar också framöver, men det råder olika uppfattningar om hur vi ska agera för att ha våra skogar kvar. Det handlar om pengar, men det handlar också om olika traditioner och olika uppfattningar om hurudan en skog ska vara.

Kremlor i skogen
Kremlor i skogen Bild: Yle/ Risto Salovaara svampar,skog,kremlor

Skogsaktivisten och teologen Paula Lönnemo från organisationen Våra skogar har bjudit mig till den skyddade skogen Puosinkallio i Finby i Åbolands skärgård. Staten skyddade skogen i fjol efter påtryckningar av miljöorganisationer. Också skogsexperten Panu Kunttu från Världsnaturfonden WWF deltar i vår exkursion.

Det är hällregn och novembermörker, men ju djupare in i skogen vi vandrar, desto grönare blir det och desto mer skyddar den täta skogen oss från regnet. Lönnemo bjuder på rosmarinté under de gamla träden och berättar om sin oro.

Paula Lönnemo och Panu Kunttu
Testund i en skyddad skog med Panu Kunttu och Paula Lönnemo. Paula Lönnemo och Panu Kunttu Skogen

- I vår rörelse finns personer som redan länge oroat sig för regnskogarna och orangutangerna, men nu förstår de att också våra egna gamla skogar är hotade, berättar Lönnemo.

Bara två procent av de finländska skogarna är gammal skog. Lönnemo är rädd för att också de gamla skogarna ska förstöras.

Snart har vi bara unga produktionsskogar som rullar på för cellulosatillverkningen!― Paula Lönnemo

Enligt skogsexperten Panu Kunttu kännetecknas en välmående skog av många trädarter. Där finns både lövträd och barrträd och träden har en varierande struktur.

Enligt Kunttu är det viktigt att det finns träd av olika storlekar och att det finns döda stammar, både sådana som står och som fallit ner.

- Döda stammar är viktiga för många hotade arter. Över 5 000 olika arter är beroende av murkna träd i skogen, förklarar Panu Kunttu.

Panu Kunttu, skogsexpert, WWF
Skogsexperten Panu Kunttu vill att skogsägare ska låta sina skogar vara i fred. Panu Kunttu, skogsexpert, WWF Skogen

Mest handlar det om svampar och skalbaggar, men många fåglar är också beroende av gamla skogar som får vara i naturenligt tillstånd. Antalet tofsmesar och talltitor har minskat med hälften under de senaste 15 åren.

Över 5 000 olika arter är beroende av murkna träd i skogen― Panu Kunttu

Enligt aktivisterna i gruppen Våra skogar förstörs alla våra 160 år gamla skogar under de närmaste 20 åren om vi fortsätter med vårt nuvarande skogsbruk.

mats nylund
Mats Nylund litar på den finländska skogsvården. mats nylund Mats Nylund,Mats Nylund

Riksdagsledamoten Mats Nylund (SFP) är medlem i Jord- och skogsbruksutskottet och ordförande för SLC (Svenska lantbruksproducenternas centralförbund). Jag träffar honom när han kommer ut från ett möte med Jord- och skogsbruksministern Jari Leppä och olika intresseorganisationer. Skogens tillstånd har varit ett samtalsämne.

På frågan om att förbjuda kalhyggen är Nylund bestämd.

Majoriteten av våra forskare försvarar inte ett förbud av kalhyggen― Mats Nylund

Att våra äldsta skogar skulle försvinna om vi fortsätter så här är struntprat enligt Nylund.

- Det finns ingen seriös forskning som stöder det. Men vi måste bromsa utarmningen av biodiversiteten, alltså arter som är hotade eller försvinner, säger Nylund.

- Och vi ska naturligtvis se till att skogarna också i framtiden kommer att binda koldioxid och fungera som kolsänkor.

Limasieni lahopuussa
Många arter är beroende av döda träd i skogen. Limasieni lahopuussa Bild: Tuula Nyberg svampar,träd,slemsvampar

Nylund är överens med skogsaktivisterna om att död ved är viktigt för mångfalden och anser att vi bör öka kunskapen. Samtidigt hävdar Nylund att vi i dag har mer död ved i våra skogar än efter kriget.

- Det är inte en slump. Det har att göra med att vi har fått kunskap om hur viktig dödveden är för biodiversiteten, säger Nylund.

Töyhtötiainen
Antalet tofsmesar har minskat för att man gallrat bort lövträd från barrskogarna. Töyhtötiainen Bild: Yle, Risto Salovaara Tofsmes

Men den kunskapen har man inte alltid haft.

I skogsvården har man till exempel gallrat bort lövträd från barrskogarna för att man trott att barrträden växer bättre utan lövträd i närheten.

Enligt skogsexperten Panu Kunttu har det här varit ren och skär dumhet.

Man har tänkt fel när man trott att skogen skulle växa bättre om där bara växer en trädart
― Panu Kunttu

Att en skog är skyddad betyder att allemansrätten är i kraft, men att man inte får göra några som helst skogsbruksåtgärder. För tillfället finns det över 800 hotade arter i våra skogar i Finland.

Panu Kunttu anser att det behövs kraftiga åtgärder för att skydda arternas livsmiljöer.

Vi måste helt enkelt minska på vår konsumtion― Panu Kunttu

- Visst kan vi använda våra skogar, men nu har det gått för långt. Vi måste minska på användningen av fossila bränslen och minska på användningen av plast, säger Kunttu.

- Men vi kan inte ersätta allt det här med att avverka skogen, då räcker inte träden. Vi måste helt enkelt minska vår konsumtion.

Paula Lönnemo, skogsaktivist
Paula Lönnemo lyfter fram skogens rehabiliterande funktion för människors psyke. Paula Lönnemo, skogsaktivist Skogen

Paula Lönnemo talar också om hur viktig skogen är för vårt psykiska välbefinnande och hur viktig roll skogen haft för den finländska folksjälen.

- Finnens själ rehabiliteras i skogen. Men det skedde en stor förändring efter andra världskriget när man började med ett nästan aggressivt skogsbruk, säger Lönnemo.

Lönnemo har noterat att vi lär våra barn att inte förstöra naturen, men att vuxenvärlden verkar ha andra regler.

körsång, Johanna Ahlmark körledare
Johanna Almark ledde kören på Våra skogars manifestation. körsång, Johanna Ahlmark körledare Bild: Risto Musta körsång

I slutet av oktober samlade skogsaktivisterna hundratals människor till Domkyrkans krypta i Helsingfors för att sprida kunskap om gamla skogar.

På programmet stod personliga berättelser, konstnärliga inslag och vetenskapliga anföranden som enligt arrangörerna uttryckte både skogsglädje och skogssorg. Forskare, skogsägare, företagare och politiker diskuterade hur skogsvården kan förnyas i en hållbar riktning.

Ett kalhygge med ett par kvarlämnade tallar.
Ett kalhygge med ett par kvarlämnade tallar. Bild: Bert Eriksson skogsbruk,kalhyggen,Avverkning

Mats Nylund suckar när jag frågar om huruvida det är ekonomisk vinning eller miljöfrågor som väger mest när han brukar sin egen skog.

- Jag är van att sköta min skog enligt en skogsbruksplan. Största delen av min skog finns till för ekonomiskt skogsbruk, men jag har också värdefulla naturområden där jag inte vidtar några som helst åtgärder, säger Nylund.

Nylund redogör för vår skogslag som reglerar avverkningen så att man inte får avverka nyckelbiotoper, det vill säga områden i skogen som i och med sina höga naturvärden har en stor betydelse för skogens växter och djur.

Han är övertygad om att finländska skogsägare vet bättre än aktivisterna hur skogarna ska skötas.

De gör dramatiska utspel och sjunger sorgesånger i Domkyrkans krypta om hur världen håller på att gå under― Mats Nylund

Nylund har noterat att klimatoron tar sig olika uttryck, men han har svårt att förstå aktivisterna i gruppen Våra skogar.

- De gör dramatiska utspel och sjunger sorgesånger i Domkyrkans krypta om hur världen håller på att gå under. Det stämmer inte överens med min verklighetsbild, säger Nylund.

körsång
Mats Nylund är provocerad av skogssångerna i Domkyrkans krypta. körsång Bild: Risto Musta körsång

Enligt Nylund är det skogsägarna som är de riktiga klimathjältarna i Finland. Han kräver respekt för det arbete som skogsägarna har gjort i generationer och satsat både pengar och arbete för att också kommande generationer ska ha glädje av skogen.

När Nylund kommer i gång talar han med stor känsla och blir rörd när han tänker på sitt eget förhållande till skogen.

- Jag vet att när de ekonomiska frukterna av det jag idag gör i form av plantröjning eller ungskogsvård, ska skördas, är jag inte längre med här på jorden.

- Men jag gör det ändå. Jag gör det för att det är vår tradition, jag gör det för att vi har en lagstiftning och en forskning som visar att det här är ansvarsfullt, förklarar Nylund.

mats nylund
Mats Nylund har inte förtroende för skogsaktivister. mats nylund Mats Nylund

Nylund känner sig oerhört provocerad av skogsaktivisternas utspel eftersom deras agerande rör djupt i hans själ.

Jag som är född och uppvuxen på en bondgård har lärt mig att du brukar och förvaltar din jord så att när du lämnar över till följande generation ska det vara bättre― Mats Nylund

Nylund är också förvånad över att ingen av aktivisterna har kontaktat honom, trots att han representerar de finlandssvenska jord- och skogsägarna. Och han är arg över att aktivister anklagar skogsägare för att ha skött sina skogar fel.

- Det är inte så man bygger det goda samhället, det är inte så man skapar dialog och förtroende. Och dialog och förtroende, det är vad vi behöver så att våra barn ska kunna lita på att vår värld finns kvar om femtio år.

När de ekonomiska frukterna av det jag idag gör i form av plantröjning eller ungskogsvård, ska skördas, är jag inte längre med här på jorden― Mats Nylund

Rättelse: 29.11.2018 klockan 11.52 Det är antalet tofsmesar och talltitor, inte svartmesar, som har minskat med hälften under de senaste 15 åren.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle