Hoppa till huvudinnehåll

Bebisarna är illa ute om flockskyddet mot mässling saknas – infektionsexpert svarar på vanliga frågor om mässling

Mässlingsviruset fotograferat i mikroskop.
Mässlingviruset. Mässlingsviruset fotograferat i mikroskop. Bild: All Over Press/Alamy Mässling,virus

Spädbarn under ett år har ännu inte hunnit få mässlingvaccinet och behöver därför flockskydd. Om de smittas riskerar de mer komplikationer än andra. Infektionssjukdomsspecialisten Peter Klemets svarar på våra frågor om mässling.

Virussjukdomen mässling är igen aktuell i och med det konstaterade fallet hos ett förskolebarn i Larsmo. Många frågar sig hur vi hamnat här efter att den mycket smittsamma infektionssjukdomen redan varit så gott som utrotad i Finland.

Svaret är att så många låtit bli att vaccinera sina barn att flockskyddet lokalt upphört.

Vanliga argument mot vaccinering är att vaccinet är farligare än själva sjukdomen och att mässling hör till de vanliga barnsjukdomarna som alla tidigare genomled.

Visst hade de flesta barn födda före 1970 mässling. Men i dag är mässling den sjukdom som skördar flest människoliv bland de sjukdomar som går att stoppa med just vaccin.

En arm blir vaccinerad.
En arm blir vaccinerad. Bild: EPA/ORESTIS PANAGIOTOU vaccination

Vad är mässling och hur smittar den?

– Mässling är en mycket smittsam virusinfektion som sprids via droppsmitta, beröring och luftvägen. Den som insjuknar sprider stora mängder virus och det börjar redan fyra dagar innan symptomen bryter ut och pågår upp till fyra dagar efter att det typiska hudutslaget blir synligt.

Hur sjuk blir man?

– Symptomen kan variera från väldigt milda till hög feber med symptom i andningsvägarna och ljuskänsliga ögon. Hudutslaget börjar ofta 3–5 dagar efter att febern stigit. Komplikationer eller följdsjukdomar till mässling är feberkramper, diarré, lunginflammation, mellanöroninfektioner och infektioner i andningsvägarna orsakade av bakterier.

– Sällsynta följdsjukdomar är hjärninflammation (encefalit) och en svår allmäninflammation av hjärnan (Subakut skleroserande panencefalit, SSPE) som börjar fler år efter mässlingen och långsamt leder till döden. En viktig orsak till de olika komplikationerna i samband med den akuta mässlingen är att kroppens immunsystem och infektionsförsvar försvagas under en tidsperiod på en vecka till uppemot två år. Det medför att man lättare får olika bakterieorsakade infektioner som kräver antibiotikabehandling och som obehandlade kan vara dödliga. I låginkomstländer är mässling en vanlig orsak till dödlighet bland små barn, bland annat på grund av lunginflammationer.

Kan man få men för livet?

– Hjärninflammation kan leda till bestående skador. Mässling leder till döden i 1–3 fall av 1 000 insjuknade.

Hur utsatta är riskgrupperna som äldre och gravida (om de inte är vaccinerade/redan haft smittan)?
– Personer som är födda före slutet av 1960-talet har oftast insjuknat i mässling och är därför oftast immuna. De som är födda i slutet av 1960- talet eller i början av 1970-talet kan vara mera utsatta, eftersom de i mindre utsträckning än de som är äldre insjuknat i mässling. De flesta som är som är födda efter 1975 har fått MPR-vaccin mot mässling, påssjuka och röda hund och är därför skyddade.

Vad innebär begreppet flockimmunitet egentligen?
– Om en tillräcklig stor andel av befolkningen är vaccinerade eller har en immunitet efter infektion, så kommer de övriga att skyddas därför att det i praktiken inte finns något virus i omlopp som skulle kunna smitta. För mässlingens och de övriga MPR-virusens del borde minst 95 procent av barnen vaccineras för att man skall uppnå en flockimmunitet.

Finns det även andra sjukdomar som kan sprida sig på samma sätt som mässlingen nu kan i Österbotten?

– Påssjuka och röda hund sprids på liknande sätt som mässling och är alltså mycket smittosamma sjukdomar. Med MPR-vaccin skyddar man befolkningen även mot dessa sjukdomar. Röda hund kan skada fostret och orsaka missbildningar om den gravida kvinnan insjuknar. Påssjuka kan orsaka testikelinflammation och sterilitet.

Varför är vaccinationer inte obligatoriska?

– I Finland är inga vacciner obligatoriska, antagligen för att man vill respektera den personliga integriteten. Vi har en lång tradition av ett i världsklass välutvecklat och fungerande vaccinationsprogram som bygger på att det finns en stark vilja att förebygga allvarliga infektionssjukdomar.

– Tack vare MPR-vaccinationerna har mässling, röda hund och påssjuka i praktiken utrotats. Det har förekommit 0–5 fall av mässling per år i Finland och dessa smittor har kommit från andra länder, till exempel i samband med resor. Det är oroväckande att det under de senaste åren har uppkommit områden i landet där andelen av barn som vaccinerats har sjunkit så lågt att epidemier kan uppkomma bland ovaccinerade barn och spädbarn som ännu inte hunnit få sitt vaccinet.

I övriga Europa har också andelen ovaccinerade barn ökat. Fram till augusti i år beräknar man att 41 000 barn och vuxna har insjuknat i mässling i Europa. Av dem har 37 personer avlidit.

Lite om mässlingens historia:

900-talet: Den första vetenskapliga beskrivningen av mässling gavs av Muhammad ibn Zakariya ar-Razi (860–932) - han gjorde en distinktion till smittkoppor och vattkoppor.
1500-talet: Mässlingen tillsammans med smittkoppor utplånade ursprungsbefolkningen på många håll i Amerika på 1500-talet.
1646: Sannolikt första rapporterade mässlingsfallet i Sverige.
1776–1865: Mässling dödade 71 000 människor i (nuvarande) Finland.
1800-talet: Mässlingsepidemier med fem-tio års mellanrum i Europa.
1856: En mässlingepidemi i mellersta Finland tog livet av upp till 200 barn.
Sekelskiftet 1900: I Sverige dog cirka 400 personer årligen i sviter av mässling.
1915: Statens serumlaboratorium grundades - bytte 1970 namn till Folkhälsolabaratoriet och 1982 till Folkhälsoanstalten, som 2009 blev vaccinexpertorganet THL.
1954: De amerikanska läkarna Thomas Peebles och John. F. Enders isolerade mässlingviruset i Boston.
1958: Det första vaccinet mot mässling testades. Sam Katz, infektionssjukdomsspecialist, arbetade tillsammans med Peebles och andra forskare för att utveckla det första vaccinet.
1951 och 1962: Stora mässlingepidemier på Grönland med tiotals döda bägge gångerna.
1963: Mässlingvaccinet får licens i USA.
1975: Vaccinering med försvagade aktiva virus inleddes i Finland.
1981: Fallen av mässling i Finland hade minskat kraftigt.
1988-89: Mässlingsepidemi i Finland i vilken även unga vuxna avled.
1998: En påstådd koppling mellan mässlingsvaccinet (MPR-vaccin) och autism rapporterades 1998 i en forskningsartikel av Andrew Wakefield i den brittiska medicintidskriften The Lancet. Artikeln drogs senare tillbaka - det finns inget stöd för hypotesen att vaccinet skulle vara en bidragande orsak till autism.
2000-2012: Dödsfallen i världen minskade med 78 procent under denna tidsperiod, enligt WHO.
2011: Fyra personer vid försvarsmaktens garnison i Sandhamn insjuknade i mässling.

Vaccin erbjuds gratis till alla

År 1975 började man vaccinera barn mot mässling inom ramen för det nationella vaccinationsprogrammet och sedan 1982 ingår vaccinet i MPR-trippelvaccinet som förutom mässling ger skydd mot påssjuka och röda hund.

Den som har fått två doser vaccin har ett 97-99-procentigt skydd. Ingen tredje dos behövs.

Världshälsoorganisationen WHO rapporterade tidigare i år om en oroande utveckling för mässlingen i Europa.

Inom EU har 57 personer avlidit till följd av sjukdomen sedan 2016.

Spädbarn under ett år är överrepresenterade i komplikations- och dödsfallsstatistiken - de är för unga för att ha fått första vaccindosen och behöver därför flockskydd.

Bild av lungvävnad med enorma celler med lunginflammation till följd av mässling. Det här är en allvarlig följdsjukdom till mässlingen.
Bild av lungvävnad med enorma celler med lunginflammation till följd av mässling. Det här är en allvarlig följdsjukdom till mässlingen. Bild: Rex Features Ltd 2012/All Over Press Mässling,mässling,lungsjukdomar,pneumoni

Vid ett stort mässlingsutbrott i Frankrike under åren 2008–2011 rapporterades över 22 000 fall av mässling, 4 968 personer behövde sjukhusvård. Komplikationer förekom bland 1 630 patienter.

Av dem fick 1 023 (20,6 procent) lunginflammation, 64 (1,3 procent) öroninflammation, 181 (3,6 procent) fick problem med levern eller bukspottskörteln, 53 (1,1 procent) fick annan komplikation i matspjälkningskanalen.

27 personer (0,5 procent) fick hjärnhinneinflammation eller ryggmärgsinflammation och 21 (0,4 procent) annan neurologisk komplikation), 78 (1,6 procent) diarré/vätskebrist, 16 (0,3 procent) hornhinneinflammation och 80 (1,6 procent) drabbades av någon annan komplikation.

Uppgifterna är hämtade från European Centre for Disease Prevention and Control, Institutet för hälsa och välfärd, Rokotustoiminta Suomessa vuosina 1802-2016, Folkhälsomyndigheten, The History of vaccines

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes