Hoppa till huvudinnehåll

BUU-klubbisarnas favorittomtar är tillbaka – så här gick inspelningen av årets mini-julkalender till

En tomte poserar med två människor vid en soffa.
En tomte poserar med två människor vid en soffa. Bild: Yle/Anne Hämäläinen Buu-klubben,julkalender (tv)

Håsatomten Elsa, Uppfinnartomten Ulf och Festprisse Nisse gör entré i tv-rutan igen då december är här. 24 avsnitt till en mini-julkalender spelades in på två veckor – följ med bakom kulisserna!

I år får alla som tittar på BUU-klubben njuta av två julkalendrar: den norska dramaserien Snøfall och så Svenska Yles egenproducerade mini-julkalender med några bekanta tomtar.

Jonathan "Jontti" Granbacka, Staffan Gräsbeck och Malin Olkkola är tillbaka i rollerna som Festprisse Nisse, Uppfinnartomten Ulf och Håsatomten Elsa. Isa Skeppar står för manus och regi.

Jag har pratat med dem om hur inspelningen gick till, vad som gick fel och vad som gick bra och Isa Skeppar berättar dessutom om manusskrivandet.

Ett år lång process

Ni kanske undrar: "Hur länge tar det att göra en julkalender?" Sanningen är att hela projektet startade redan för ett år sedan.

– Vi visste att det skulle göras ett norskt inköp [julkalendern Snøfall] som man satsat stora pengar och tid på att göra med yrkesskådespelare. Därför tänkte vi att det skulle se konstigt ut om vi försökte nå upp till det och göra något motsvarande, men något extra måste det ju vara – inte som alla andra månader i året, säger manusförfattare och regissör Isa Skeppar.

Isa Skeppar på Yle.
Regissör och manusförfattare, Isa Skeppar. Isa Skeppar på Yle. Bild: Jan-Ulrik Lindberg / Yle Buu-klubben,buu-klubbens julkalender

Skeppar berättar att de därför bestämde sig för att julkalendern skulle ta plats i BUU-studion och att man skulle återanvända karaktärerna från fjolårets kalender där man fick besöka Korvatunturis bibliotek.

Ett kamerateam filmar en person utklädd till tomte
I fjol tog julkalendern plats i Korvatunturis bibliotek – i år är man i BUU-studion. Ett kamerateam filmar en person utklädd till tomte Bild: Ann-Catrin Rosenberg / Yle BUU-klubben,julkalender (tv),jul,Julkalender 2017

– Vi funderade lite tillsammans och kom sedan på idén att det är julgubben som skickat tomtarna till BUU-studion för att utföra 24 uppdrag för att lära känna människor, säger Skeppar.

144 minuter julig tv på två veckor

Julkalendern spelades in från morgon till kväll under två veckor i början av hösten.

BUU-ledarna och skådespelarna Jonathan "Jontti" Granbacka, Staffan Gräsbeck och Malin Olkkola är alla överens om att det var roligt att väcka liv i sina tomtekaraktärer på nytt.

– Jag tänkte att det skulle ta en stund att hitta tillbaka till karaktären, men det gick snabbt. Det är alltid roligt då en karaktär som tagits fram återvänder, säger Olkkola.

– Jag trodde nog att min karaktär begravdes i fjol, men det är bra att hålla locket öppet, säger Granbacka.

BUU-klubbsledare får sällskap av en tomte.
BUU-klubbsledare får sällskap av en tomte. Bild: Yle/Anne Hämäläinen julkalendrar,Buu-klubben,julkalender (tv)

De berättar alla att de den här gången verkligen kände karaktärerna och inte behövde fundera på att komma in i rollen.

– I fjol tog det några avsnitt innan man kom in i rätta feelisen, men nu när det var andra gången kunde jag börja på 100, säger Gräsbeck.

Manuset blir till

Regissör och manusförfattare Isa Skeppar berättar att många idéer kom snabbt, medan man fick fila på andra.

– Vi var ju tvungna att fundera ut de olika uppdragen som tomtarna ska göra och de ska gå att visualisera. Monica [Vikström-Jokela] som skrev manuset till fjolårets julkalender hade en lista på förslag och vi bollade idéer, säger Skeppar.

En tomte tittar in i kameran med två personer bakom.
En tomte tittar in i kameran med två personer bakom. Bild: Yle/Anne Hämäläinen julkalender (tv),Buu-klubben

Var det svårt att skriva manus med karaktärer som någon annan skapat?

– Nej. Monica är en god vän och jag känner henne bra. I hennes julkalender var tomtarna i Korvatunturi och i år är de i BUU-studion så det är ju ganska annorlunda. Monica läste ändå igenom mitt manus och påminde om små saker, såsom att Uppfinnartomten Ulf alltid säger "du söta gröt".

Skeppar berättar att hon först "skriver i huvudet".

– Då jag börjar skriva på datorn är allting nästan färdigt. Första versionen av julkalendern var färdig i mitten av juni och så bearbetade jag kalendern i augusti på nytt. Sedan är det svårt att låta bli att göra små ändringar i manuset, så det gäller att smälla en på fingrarna.

Långa, men roliga dagar

Skådespelarna, BUU-ledarna, kom till sminket klockan åtta på morgonen och så avslutades dagen vid sex på kvällen.

Det är mycket text och innehåll som man ska lära sig på kort tid. Det blir något av en hjärnfabrik.― Staffan Gräsbeck

– Mellan tagningarna övas det och belysningen fixas, så det kändes inte stressat. Vi spelade in tre avsnitt per dag och vi skulle i princip ha hunnit med fyra, men så mycket material ryms inte in i huvudet, säger Isa Skeppar.

– Det var nog två intensiva, men roliga veckor, säger Olkkola.

Staffan Gräsbeck berättar att man försvinner in i en egen liten julbubbla då man spelar in julkalendern.

– Det är mycket text och innehåll som man ska lära sig på kort tid. Det blir något av en hjärnfabrik.

Skrattattacker i studion och hemma i soffan

När man har mycket innehåll att spela in på en kort tid kan det hända att tröttheten tar över och att man blir lite fnissig.

– Det är ofta sent på eftermiddagarna som man börjar skratta då man håller på med underligheter. Jag minns att Malin och Festprisse Nisse skulle dansa ringlekar i ett avsnitt och då skrattade vi när vi skulle "känna vår inre rytm", säger Granbacka.

– Ingenting går ändå att jämföra med fjolårets skrattanfall som jag och Staffan fick (se video nedan), tillägger Granbacka.

– Det händer ju att man säger fel och så börjar man fnittra. Jag minns speciellt en scen då Festprisse Nisse ska välja sin favorit bland julsångerna som resulterade i skratt, säger Olkkola.

– Man får skratta hemma också. Det blir små missförstånd och roliga situationer som leder till skratt, tillägger Olkkola.

Juligt besök i BUU-studion från och med 1.12

BUU-klubbens egen julkalender sänds varje kväll från och med 1.12 på Yle Fem före julkalendern Snøfall.

Det är en skojig julkalender som både barn och vuxna kan skratta till.― Isa Skeppar, regissör och manusförfattare

Håsatomten Elsa, Uppfinnartomten Ulf och Festprisse Nisse besöker BUU-studion och BUU-klubbsledarna får hjälpa dem med olika uppdrag för att lära tomtarna förstå sig på människor.

– Det är en skojig julkalender som både barn och vuxna kan skratta till. Det finns ingömt sådant som vuxna kan ha roligt åt som barn kanske inte förstår. Och så får ju barnen träffa tomtarna på nytt, säger Isa Skeppar.

Kalenderns budskap är att det inte är viktigt att saker och ting går exakt så som man tänkt.

– Flera av uppdragen som julgubben ger tomtarna blir inte gjorda, men de godkänns ändå eftersom de försökt och hittat på annat, säger Skeppar.

En tomte och två personer sitter på en färggrann soffa.
En tomte och två personer sitter på en färggrann soffa. Bild: Yle/Anne Hämäläinen julkalender (tv),Buu-klubben

Varför borde man titta på årets julkalender?

– Det är en rolig blandning av allting och jag tror att de där hemma kommer att titta med spänning och undra vad tomtarnas uppdrag är varje dag. Speciellt för i år är att det är mycket pyssel, säger Jonathan "Jontti" Granbacka.

– Om man är nyfiken på vad Korvatunturis tomtar härjar med den här gången så ska man titta. Det är roligt eftersom karaktärerna är så olika och alla kan hitta en favorit, tillägger Staffan Gräsbeck.

Läs mera:

En flicka bland snövall med julgubben i bakgrunden.

Höj julstämningen med BUU-klubben – jul i appen, på tv och på papper

Julen närmar sig! Om du ännu inte har julstämning så kommer du definitivt att få det under decembermånads gång med BUU-klubben. Både BUU-studion och appen förvandlas till ett juligt vinterland.

Barn

Till Buu-klubben
Till Hajbo
Till MGP
  • Behöver du hjälp? Superhjälparna rycker ut med en hjälpande hand!

    Vuxna som behöver hjälp efterlyses!

    Vi behöver alla hjälp ibland, med små eller stora saker. Det svåra kan vara att be om hjälp när man behöver det. Barnprogrammet Superhjälparna efterlyser nu vuxna i hela Svenskfinland som behöver hjälp med olika saker - kanske just du har ett uppdrag som ett gäng barn kan hjälpa dig med? Eller känner du någon annan som behöver hjälp? Tipsa oss gärna!

  • Vilka berättelser hjälper barnen?

    Bra sagor och barnfilmer hjälper att hantera det jobbiga.

    Vi vill skydda barnen. Leder detta ibland till att vi berövar dem möjligheten att spegla sig i berättelser där de känner igen sina rädslor, sin ensamhet och sin utsatthet?

Nyligen publicerat - Barn