Hoppa till huvudinnehåll

Den vita haren var en stjärnspäckad julkalender med blue screen-teknik

Den vita haren, 1998
Den vita haren, 1998 Den vita haren, 1998 Bild: Yle Kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,1998,den vita haren

Den vita haren från 1998 är en av Svenska Yles stora julkalendersatsningar. Aldrig förr hade man inom Yle producerat en hel dramaserie med chromakey-teknik, mot blå bakgrund. Och man satsade också stort på stjärnskådespelare. Resultatet blev en julkalender som är märklig på ett bra sätt, med suggestiv musik av Peter Hägerstrand.

Hela julkalendern Den vita haren med 24 delar finns på Yle Arenan för ett år.

Monica Vikström-Jokela som var producent för Den vita haren tillsammans med Inez Rajala, minns arbetet med julkalendern.

- I den långa raden av julkalendrar i Yles svenska barnprogramutbud, som startade år 1991, var Den vita haren år 1998 unik.

Produktionssättet och det tekniska utförande var ett stort experiment – aldrig förr hade man inom Yle producerat en hel dramaserie med chromakey-teknik, mot blå bakgrund.

Inspelning av Den vita haren, 1998
Inspelning av Den vita haren, 1998 Inspelning av Den vita haren, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Skådespelarna filmades mot blå bakgrund (blue screen) och fogades sedan in i tecknade bakgrundsmiljöer. Alla bakgrundsmiljöer målades av Bettina Björnberg.

Harfamiljen, 1998
Harfamiljen framför blue screen, 1998 Harfamiljen, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu 1998,Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,den vita haren
Kuliss för hararna, 1998Hararna i Den vita haren, 1998
Harfamiljen mot kuliss med chromakey-teknik Bild: Yle kuvapalvelu, Yle/Seppo Sarkkinen
Hararna framför blue screen, 1998
Hararna framför blue screen, 1998 Hararna framför blue screen, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,1998,den vita haren
Hararna, 1998
Hararna mot kuliss, 1998 Hararna, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Dessutom gjordes för första gången en papperskalender som samarbete mellan Röda korset och BUU-klubben. Samarbetet fortsatte ända till 2017. Bettina Björnberg målade också bilden till papperskalendern.

I Den vita haren medverkande många kända namn som Robert Enckell, Sue Lemström, Mitja Siren, Sixten Lundberg och Paul Olin.

Skådespelarna hade alla heldräkter av det slag som senare har använts i till exempel Bärtil.

Guy Hellström arbetade länge för att skapa de många maskerna till alla karaktärer, enligt Bettina Björnbergs skisser.

Paul Olin på tobakspaus, 1998
Mitja Sirén på tobakspaus, 1998 Paul Olin på tobakspaus, 1998 skådespelare,Paul Olin,Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,den vita haren

Tomten och Den vita haren, 1998
Tomten och Den vita haren, 1998 Tomten och Den vita haren, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,1998,den vita haren

Manuset skrevs av Gunilla Hemming. Tanken var att ge barnen en vacker och visuellt originell presentation av europeiska kulturlandskap medan hararna skuttar fram genom Europa.

Trötta harar, 1998
Trötta harar, 1998 Trötta harar, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Personregin gjordes av Ville Sandqvist och bildregin av Mikael Rundman.

Serien handlar om en familj harar som skuttar genom hela Europa, från Sicilien till Finland, för att få hjälp av den mytomspunna vita haren, som sägs bo i julgubbens land.

En stor svart fågel har nämligen rövat bort harpappan.

Den svarta fågel, 1998
Den svarta fågeln, 1998 Den svarta fågel, 1998 kråka,maskering,1998,Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,den vita haren

Under sin resa träffar hararna olika figurer, bland annat de två tomtarna Skruf och Mutter, som försöker hålla ett vakande öga på dem.

Tomtarna Skruf och Mutter, 1998
Tomtarna Skruf och Mutter, 1998 Tomtarna Skruf och Mutter, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu tomtar,Buuklubben,Buuklubben:Julkalender,1998,den vita haren

Medverkande i Den vita haren

Skådespelare: Henrika Andersson, Mikaela Hasan, Paul Olin, Robert Enckell, Peppe Forsblom, Sue Lemström, Mitja Siren, Sixten Lundberg, Hellen Willberg, Mikael Rejström, Nina Granvik, Jonte Ramsten
Manus: Gunilla Hemming
Personregi: Ville Sandqvist
Bildregi: Mikael Rundman
Dekor och kulisser: Bettina Björnberg
Masker och dräkter: Guy Hellström
Dräktplanering: Tarja Pieniniemi-Kuosmanen
Producent: Monica Vikström-Jokela, Inez Rajala
Musik: Peter Hägerstrand
Scripta: Anna-Maija Kalén, Merja Lappalainen
Klippare: Harri Jauhiainen, Heikki Simola
Dekorplanering: Kimmo Turunen
Bildplanering: Klaus Relander
Ljudplanering: Martti Turunen

Mer från programmet

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Vinterbadandets fröjder

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten?

    Är det hälsosamt att doppa sig i isvatten? Kan man på det sättet bota reumatism och förhindra förkylningar?

  • Isvarningar på 1960-talet

    På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen.

    Varje år varnar man för svaga isar. På 1960-talet försökte man den dramatiska vägen både i radio och tv.

  • Första hjälp på isen

    Första hjälp på isen för barn

    Bland styroxis i en studiopool lär Maggie, Pepe och Anitra barnen första hjälp och isvett.

  • Bärtil - älskat får genom många år

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil.

    På en äng vid en väg bor fåret Bärtil. Han och hans vänner Isa Gris, Älgen och flera andra har ofta roliga idéer och lekar.

  • Atte och hans vänner

    Atte och hans vänner leker att de är en cirkus.

    Utklädda i clownnäsor och trollkarlshattar leker Atte och hans vänner, Mirabell och Elmeri, att de är en cirkus. Fantasin tar också över när han och Elmeri leker spöktåg.

  • Lilla O tappar bort Molly

    Lilla O är alldeles ensam i klätterställningen.

    Lilla o håller på att leka i en klätterställning. Tidigare var Molly också med, men hon fick tråkigt och gick bort.

  • Vi på Lilla Torget

    Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

    I de vackraste färger får vi se och höra glada barn sjunga med Georg Malmsten och Marion Rung i en liten stad av kulisser.

  • Grottan - kultfilm från 1970

    Musik av Wigwam och manus av Claes Andersson.

    Grottan är en kultfilm från 1970, med musik av Wigwam, manus av Claes Andersson, regi av Åke Lindman och med Ronnie Österberg i huvudrollen.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • 900 dagar av svält i Leningrad

    1941-1944 dog nästan en miljon leningradbor av svält.

    Belägringen av Leningrad räckte närmare 900 dagar (från september 1941 till januari 1944). Under den tiden dog nästan en miljon leningradbor av svält. Det fanns ingen mat, man åt sina keldjur och i värsta fall människor. Författaren Eino Hanski berättar med saklig röst om fruktansvärda grymheter.

  • Fortsättningskriget på Karelska näset och i Ladogakarelen 1941

    Radioreportage från fronten 1941.

    Under sommaren 1941 inleddes fortsättningskriget. Finska armén ryckte in i Ladogakarelen och Karelska näset under hösten. I dessa ljudfiler förklarar redaktörerna på svenska om läget vid fronten och i erövrade städer. Vi får bland annat höra om städerna Kexholm, Sordavala och Aunus (Olonets) samt om slagfält på det Karelska näset.

  • Fortsättningskriget: radioinslag från östkarelska fronten 1941

    Hösten 1942 gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön.

    Fortsättningskriget började under sommaren 1941. Under hösten gick finska armén in i Östkarelen mot Onegasjön och dess omnejd. I följande radioinslag rapporteras det på svenska om fronten i Östkarelen.

  • Viborg under fortsättningskriget

    Återerövradendet av Viborg under anfallsskedet.

    Viborg hörde till de städer som efter Moskvafreden 1940 blev på sovjetisk mark. Under fortsättningskrigets första anfallskede återerövrade man Viborg.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Jakobstad 1984

    Unga i Jakobstad lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally.

    Vad gör de unga i Jakobstad? Lyssnar på djävulsmusik och kör gaturally? Följ med till Jeppis 1984.

  • Tsar Nikolaj II i Helsingfors 1915

    Finlands storfurste besökte Helsingfors bara en gång.

    Finlands storfurste, tsar Nikolaj II, Helsingfors bara en gång, i mars 1915. Mottagandet av härskaren var svalt. Censuren hade förbjudit all dokumentation av besöket, men Oscar Lindelöf gjorde en unik film om tsarens besök.

  • Från värnpliktsstrejkens dagar

    Martin Ingo berättar om flykten till Sverige.

    Läraren Martin Ingo berättar i det här programmet om de dramatiska åren i början av 1900-talet när många unga män flydde till Sverige undan rysk värnplikt.

  • Ofärdsåren och affären John Grafton

    Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905.

    Paul Påhlson berättar om Finland under förtrycksperioden och ofärdsåren 1899-1905. Vi får höra om morden på Bobrikov och Pleve 1904, samt om affären med ångfartyget John Grafton 1905.

  • Det finns liv i naturen också på vintern

    Göran Bergman om fåglar och Harry Krogerus om alla småkryp.

    Också under den allra svåraste vinterkölden, när kvicksilvret hotar att frysa, finns det liv i Finlands natur. Hör om dessa fascinerande världar. Göran Bergman berättar om fåglarna under vintern (1956) och Harry Krogerus om alla smådjur i snön (1989).

  • Helsingfors i snö

    Nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors.

    Snö, snö, snö! Snö innebar vintersport och mycket arbete också för 80 år sedan. Se nostalgiska stumfilmsklipp från ett vintrigt Helsingfors!

  • Nog blir det bra – första säsongen med familjen Bergström

    Familjeserien Bergström om socialkatalogen blev en succé.

    I början av 1970-talet fick Carl Mesterton i uppdrag att presentera en nyutkommen socialkatalog för finlandssvenskarna. Han valde att göra det i dramaform och skapade en succé: familjeserien Bergströms.

  • Andra säsongen med familjen Bergström

    Problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

    I den andra säsongen om familjen Bergström planerar familjen att flytta till egnahemshus. Huset byggs, men problemen hopar sig med barnen, ekonomin och arbetet.

  • "Han kommer i morgon" om samlevnad, alkoholism och ensamhet

    Sonja behöver sprit under sina ensamma veckor.

    Sonja är en heltidsarbetande mor, och hennes man jobbar som långtradarchaufför. Från sina långa resor hämtar han hem mycket sprit som Sonja behöver under sina ensamma veckor. Carl Mesterton behandlar ensamhet och alkoholism i sin serie Samlevnad.

  • Carl Mesterton om serien Samlevnad

    Mesterton gör realistisk serie om vardagliga problem.

    En av regissör och producent Carl Mestertons specialiteter har alltid varit pedagogisk och social tv-teater, så också i serien Samlevnad. Här berättar han om de olika avsnitten som behandlar skilsmässa, alkoholism, svartsjuka och otrohet.

Nyligen publicerat - Arkivet