Hoppa till huvudinnehåll

Den vita haren var en stjärnspäckad julkalender med blue screen-teknik

Den vita haren, 1998
Den vita haren, 1998 Den vita haren, 1998 Bild: Yle Kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,1998,den vita haren

Den vita haren från 1998 är en av Svenska Yles stora julkalendersatsningar. Aldrig förr hade man inom Yle producerat en hel dramaserie med chromakey-teknik, mot blå bakgrund. Och man satsade också stort på stjärnskådespelare. Resultatet blev en julkalender som är märklig på ett bra sätt, med suggestiv musik av Peter Hägerstrand.

Hela julkalendern Den vita haren med 24 delar finns på Yle Arenan för ett år.

Monica Vikström-Jokela som var producent för Den vita haren tillsammans med Inez Rajala, minns arbetet med julkalendern.

- I den långa raden av julkalendrar i Yles svenska barnprogramutbud, som startade år 1991, var Den vita haren år 1998 unik.

Produktionssättet och det tekniska utförande var ett stort experiment – aldrig förr hade man inom Yle producerat en hel dramaserie med chromakey-teknik, mot blå bakgrund.

Inspelning av Den vita haren, 1998
Inspelning av Den vita haren, 1998 Inspelning av Den vita haren, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Skådespelarna filmades mot blå bakgrund (blue screen) och fogades sedan in i tecknade bakgrundsmiljöer. Alla bakgrundsmiljöer målades av Bettina Björnberg.

Harfamiljen, 1998
Harfamiljen framför blue screen, 1998 Harfamiljen, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu 1998,Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,den vita haren
Kuliss för hararna, 1998Hararna i Den vita haren, 1998
Harfamiljen mot kuliss med chromakey-teknik Bild: Yle kuvapalvelu, Yle/Seppo Sarkkinen
Hararna framför blue screen, 1998
Hararna framför blue screen, 1998 Hararna framför blue screen, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,1998,den vita haren
Hararna, 1998
Hararna mot kuliss, 1998 Hararna, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Dessutom gjordes för första gången en papperskalender som samarbete mellan Röda korset och BUU-klubben. Samarbetet fortsatte ända till 2017. Bettina Björnberg målade också bilden till papperskalendern.

I Den vita haren medverkande många kända namn som Robert Enckell, Sue Lemström, Mitja Siren, Sixten Lundberg och Paul Olin.

Skådespelarna hade alla heldräkter av det slag som senare har använts i till exempel Bärtil.

Guy Hellström arbetade länge för att skapa de många maskerna till alla karaktärer, enligt Bettina Björnbergs skisser.

Paul Olin på tobakspaus, 1998
Mitja Sirén på tobakspaus, 1998 Paul Olin på tobakspaus, 1998 skådespelare,Paul Olin,Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,den vita haren

Tomten och Den vita haren, 1998
Tomten och Den vita haren, 1998 Tomten och Den vita haren, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,1998,den vita haren

Manuset skrevs av Gunilla Hemming. Tanken var att ge barnen en vacker och visuellt originell presentation av europeiska kulturlandskap medan hararna skuttar fram genom Europa.

Trötta harar, 1998
Trötta harar, 1998 Trötta harar, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Personregin gjordes av Ville Sandqvist och bildregin av Mikael Rundman.

Serien handlar om en familj harar som skuttar genom hela Europa, från Sicilien till Finland, för att få hjälp av den mytomspunna vita haren, som sägs bo i julgubbens land.

En stor svart fågel har nämligen rövat bort harpappan.

Den svarta fågel, 1998
Den svarta fågeln, 1998 Den svarta fågel, 1998 kråka,maskering,1998,Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,den vita haren

Under sin resa träffar hararna olika figurer, bland annat de två tomtarna Skruf och Mutter, som försöker hålla ett vakande öga på dem.

Tomtarna Skruf och Mutter, 1998
Tomtarna Skruf och Mutter, 1998 Tomtarna Skruf och Mutter, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu tomtar,Buuklubben,Buuklubben:Julkalender,1998,den vita haren

Medverkande i Den vita haren

Skådespelare: Henrika Andersson, Mikaela Hasan, Paul Olin, Robert Enckell, Peppe Forsblom, Sue Lemström, Mitja Siren, Sixten Lundberg, Hellen Willberg, Mikael Rejström, Nina Granvik, Jonte Ramsten
Manus: Gunilla Hemming
Personregi: Ville Sandqvist
Bildregi: Mikael Rundman
Dekor och kulisser: Bettina Björnberg
Masker och dräkter: Guy Hellström
Dräktplanering: Tarja Pieniniemi-Kuosmanen
Producent: Monica Vikström-Jokela, Inez Rajala
Musik: Peter Hägerstrand
Scripta: Anna-Maija Kalén, Merja Lappalainen
Klippare: Harri Jauhiainen, Heikki Simola
Dekorplanering: Kimmo Turunen
Bildplanering: Klaus Relander
Ljudplanering: Martti Turunen

Mer från programmet

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svårt att vara transgender i ett tvåkönat samhälle

    Att vara född med en annan könsidentitet än det som syns.

    Att vara transgender, d.v.s. att vara född med en annan könsidentitet än det som utåt sett syns, är inte lätt i ett tvåkönat samhälle. Ett samhälle där du från födseln tilldelas ett kön. Varför är folk rädda för en uppluckring i könen?

  • Huvudstadsborna pendlar till skärgården

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester.

    Vägarna fylls av personer som skall fira sin semester någonstans. Idealet är den egna lyxiga stugan i skärgården. Skall skärgården och kusten finnas till bara för dem som kan reservera och köpa en bit av stranden?

  • Sjövett under sommaren

    Sjöbevakarna är våra poliser på vattnet.

    Vad skall sjöbevakarna göra? Övervaka flytvästanvändning, rädda människor i sjönöd eller kontrollera pass vid terminaler?

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

  • Hur skyddar man sig mot radioaktiv strålning

    Kärnkraften är säker, och mot strålningen hjälper t.ex. jod.

    Innan olyckan i Tjernobyl talade man i Finland om en hypotetisk olycka i ett kärnkraftverk. Kärnkraften ansågs dock säker.

  • Paleåwille och fi-fi-fi-fi-fi-fi-finlandssvenskan

    "Jag har pengarna på banken, och papprena från Hanken..."

    "Jag har papprena på Hanken och pengarna på banken..." Den första finlandssvenska "räppen" var nog Duckräpp, med refrängen "jag är fi-fi-fi-fi-fi-fi finlandssvensk". Och den har påverkat det finlandssvenska musiklivet mera än man kunnnat ana.

  • Svängig finlandssvensk rap i Söndagsöppet

    Niklas Rosström rappar och sjunger.

    Många menar att Duckräpp med Pale och Wille från 1988 är den första raplåten på finlandssvenska. Men redan 1987 kom en låt som tangerar rap-musik. I alla fall i titeln "New York Rap".

  • Med tennisskolan blir tv-tittare snabbt tennisspelare

    Tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heiki Hedman

    Är du intresserad av att lära dig spela tennis? Tevens tennisskola med Tommy Karlsson och tennislärare Heikki Hedman tar dig på tennislektioner till Lojoön.

  • Kom i form med Stålas spänstskola!

    Att spännsta är frågan?

    Caj "Ståla" Stålström tar itu med allas hälsa 1976. I fina sjuttiotalsträningsdräkter tränar gänget. Man springer, spelar volleyboll, simmar, går på gym och paddlar...

  • Det farliga rullbrädet

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland.

    År 1977 var skateboarding under sträng kontroll i Finland. Konsumentverket krävde varningsbeteckningar och en åldersgräns på 12 år på alla brädor som såldes.

  • Golf ger friskt humör och vackra svingar

    Alla kan spela golf: det är roligt och inte ens så dyrt.

    Mången har sagt att golf är världens dyraste sport, men så dyr är den inte, påperkar redaktör Christer Bonn. Golf börjar bli en gren för var och en 1982.

  • Kent från Jakobstad

    Kent åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd.

    Vi möter Kent han som åker till Stockholm från Jakobstad för att bli känd. Saker och ting går inte riktigt som han hade tänkt sig.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Jussarö - gruvan i havet

    En fascinerande färd till Jussarö gruva under havet.

    Redaktörerna Henrik Cederlöf och Lars Biström tar oss med på en fascinerande färd till Jussarö gruva 1965.

  • Fogeli kuvar sin rädsla med sprit

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka.

    En alkoholist hittar alltid ett svepskäl att börja dricka, berättar Kaj "Fogeli" Fogelholm. Kaj Fogelholm är rädd, mest rädd är han för sig själv. Därför får han aldrig något till stånd, han lämnar allt på hälft.

  • Stålmannen Viljami Hautaviita

    Finlands starkaste man från Lappfjärd.

    Viljami Hautaviita från Lappfjärd fascinerade Österbotten och hela Finland genom att böja järnspett och hästskor samt dra bussar med tänderna. Hautaviita berättar anekdoter om tandläkarbesök och om sina kostvanor: mjölk, rågbröd eller ett halvt kilo smör samt några pilsner.

  • Hundens bästa vän

    En "kusligt gripande dokumentär om hundar och människor".

    En hund är alltid en ärligare och bättre vän än en människa påstår många av de intervjuade i Peter Berndtsons kusligt gripande dokumentär om hundar och människor.

  • Morgonpromenad i Helsingfors

    Se en poetisk film då staden vaknar en morgon år 1960.

    Antero Ruuhonen och Stig Törnroos har gjort en poetisk film där Helsingfors vaknar. Vi får se förälskade par, duvor, torgförsäljare och vackra byggnader i ett Helsingfors 1960.

  • Till minnet av Markus, nästan 5 år

    Efter det första sorgeåret vet man vad det är att sörja

    När det första sorgeåret är till ända vet man vad det är att sörja, säger Gösta Karf i den här sorgliga men vackra dokumentären om ett litet barns död. Lilla Markus Karf omkom i en våldsam bilbrand hemma på gården i Jakobstad år 1986.

  • Bysmeden i Köklax

    Hjalmar Tallberg smider, sjunger och berättar anekdoter.

    Hjalmar Tallberg är sjätte generationens smed. Här talar han om smedsyrket och om inbördeskriget och den ryska parentesen. Dessutom sjunger han och berättar anekdoter.

  • Att bli sjukskötare

    Vi besöker Vasa sjuksköterskeskola.

    Här besöker vi Vasa sjuksköterskeskola, där över hälften av sjuksköterskorna i vårt land utbildades 1963. Vi får se skolan som är bunden med Vasa centralsjukhus.

  • Mormonmissionärer i Finland, Jakobstad

    Den unga amerikanen David Stokes är på missionsresa.

    "Well, here I am in Pietarsaari", börjar den unga amerikanen David Stokes sin dagbok. Han är på missionsresa i Finland, Jakobstad och skall sprida ordet om Jesu kristi kyrka av sista dagars heliga, eller mormonkyrkan.

  • Jakobstad - en stad som andra

    Ywe Jalander vill tränga djupt in i stadens hjärta.

    Ywe Jalander vill inte presentera konventionella siffror och fakta om Jakobstad. Med den här filmen vill han tränga djupt in i stadens hjärta, se klasskillnaderna och ungdomen.

  • Kvinnorna på Själö

    Mikaela Weurlander om sorgliga kvinnoöden på Själö.

    "I som här inträden lämnen bakom eder allt hopp". Själö hospital kan ses som en ful fläck i Finlands historia. Mikaela Weurlander låter sorgliga kvinnoöden träda fram i sin dokumentär om Själö.

  • Ett hårt liv som cirkusartist

    Bakom cirkusens spännande magi ligger hårt arbete

    Bakom cirkusens spännande magi ligger ofta hårt arbete och ett fattigt liv. På 1970-talet var det så gott som omöjligt att försörja sig som cirkusartist

  • Sovstad - idyll eller dystopi?

    Hur ser verkligheten i förorten ut bakom fasaderna?

    Invånarna i förorterna bor i en trygg miljö där barnen kan leka fritt. De har nära till storstaden och naturen. Men hur ser verkligheten ut bakom fasaderna?

  • En kommunalläkares vardag i Borgå

    Bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962.

    Det är bråda tider för kommunalläkare Olof Palmgren i Borgå 1962. Redaktör Pontus Nordling har gjort en dramatisk film där vi får följa med Palmgrens arbete.

  • Ge oss sexualupplysning!

    "Jag var 14 år när jag blev gravid."

    "Jag var 14 år när jag blev gravid, jag hade aldrig hört talas om preventivmedel." Så säger en anonym kvinna 1968.

  • Att vara en ogift ung mamma på ett mödrahem

    Vad gör man om man märker att man väntar barn 1980?

    Den månatliga skräcken för att vara gravid har inte försvunnit trots p-pillren. Och vad gör man om man märker att man väntar barn 1980? Om man inte har bostad, man eller jobb? För vissa kan Ensikoti vara en hjälp i nöden.

  • Minns i november

    Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder

    Småstad är en liten harmonisk stad, men under ytan pyr det. Lik, otrohet, internationell brottslighet och diamantstölder.

  • Om narcissistisk personlighetsstörning

    Charmerande och tyrann. Som två olika personer.

    En människa med narcissistisk personlighetsstörning är som två olika personer. Inom hemmets fyra väggar är det personens humör som styr allt. Utanför kan personen vara charmerande och vänlig.

Nyligen publicerat - Arkivet