Hoppa till huvudinnehåll

Den vita haren var en stjärnspäckad julkalender med blue screen-teknik

Den vita haren, 1998
Den vita haren, 1998 Den vita haren, 1998 Bild: Yle Kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,1998,den vita haren

Den vita haren från 1998 är en av Svenska Yles stora julkalendersatsningar. Aldrig förr hade man inom Yle producerat en hel dramaserie med chromakey-teknik, mot blå bakgrund. Och man satsade också stort på stjärnskådespelare. Resultatet blev en julkalender som är märklig på ett bra sätt, med suggestiv musik av Peter Hägerstrand.

Hela julkalendern Den vita haren med 24 delar finns på Yle Arenan för ett år.

Monica Vikström-Jokela som var producent för Den vita haren tillsammans med Inez Rajala, minns arbetet med julkalendern.

- I den långa raden av julkalendrar i Yles svenska barnprogramutbud, som startade år 1991, var Den vita haren år 1998 unik.

Produktionssättet och det tekniska utförande var ett stort experiment – aldrig förr hade man inom Yle producerat en hel dramaserie med chromakey-teknik, mot blå bakgrund.

Inspelning av Den vita haren, 1998
Inspelning av Den vita haren, 1998 Inspelning av Den vita haren, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Skådespelarna filmades mot blå bakgrund (blue screen) och fogades sedan in i tecknade bakgrundsmiljöer. Alla bakgrundsmiljöer målades av Bettina Björnberg.

Harfamiljen, 1998
Harfamiljen framför blue screen, 1998 Harfamiljen, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu 1998,Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,den vita haren
Kuliss för hararna, 1998Hararna i Den vita haren, 1998
Harfamiljen mot kuliss med chromakey-teknik Bild: Yle kuvapalvelu, Yle/Seppo Sarkkinen
Hararna framför blue screen, 1998
Hararna framför blue screen, 1998 Hararna framför blue screen, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,1998,den vita haren
Hararna, 1998
Hararna mot kuliss, 1998 Hararna, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Dessutom gjordes för första gången en papperskalender som samarbete mellan Röda korset och BUU-klubben. Samarbetet fortsatte ända till 2017. Bettina Björnberg målade också bilden till papperskalendern.

I Den vita haren medverkande många kända namn som Robert Enckell, Sue Lemström, Mitja Siren, Sixten Lundberg och Paul Olin.

Skådespelarna hade alla heldräkter av det slag som senare har använts i till exempel Bärtil.

Guy Hellström arbetade länge för att skapa de många maskerna till alla karaktärer, enligt Bettina Björnbergs skisser.

Paul Olin på tobakspaus, 1998
Mitja Sirén på tobakspaus, 1998 Paul Olin på tobakspaus, 1998 skådespelare,Paul Olin,Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,den vita haren

Tomten och Den vita haren, 1998
Tomten och Den vita haren, 1998 Tomten och Den vita haren, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buu-klubben,1998,den vita haren

Manuset skrevs av Gunilla Hemming. Tanken var att ge barnen en vacker och visuellt originell presentation av europeiska kulturlandskap medan hararna skuttar fram genom Europa.

Trötta harar, 1998
Trötta harar, 1998 Trötta harar, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,1998,den vita haren

Personregin gjordes av Ville Sandqvist och bildregin av Mikael Rundman.

Serien handlar om en familj harar som skuttar genom hela Europa, från Sicilien till Finland, för att få hjälp av den mytomspunna vita haren, som sägs bo i julgubbens land.

En stor svart fågel har nämligen rövat bort harpappan.

Den svarta fågel, 1998
Den svarta fågeln, 1998 Den svarta fågel, 1998 kråka,maskering,1998,Buuklubben:Julkalender,Buuklubben,den vita haren

Under sin resa träffar hararna olika figurer, bland annat de två tomtarna Skruf och Mutter, som försöker hålla ett vakande öga på dem.

Tomtarna Skruf och Mutter, 1998
Tomtarna Skruf och Mutter, 1998 Tomtarna Skruf och Mutter, 1998 Bild: Yle kuvapalvelu tomtar,Buuklubben,Buuklubben:Julkalender,1998,den vita haren

Medverkande i Den vita haren

Skådespelare: Henrika Andersson, Mikaela Hasan, Paul Olin, Robert Enckell, Peppe Forsblom, Sue Lemström, Mitja Siren, Sixten Lundberg, Hellen Willberg, Mikael Rejström, Nina Granvik, Jonte Ramsten
Manus: Gunilla Hemming
Personregi: Ville Sandqvist
Bildregi: Mikael Rundman
Dekor och kulisser: Bettina Björnberg
Masker och dräkter: Guy Hellström
Dräktplanering: Tarja Pieniniemi-Kuosmanen
Producent: Monica Vikström-Jokela, Inez Rajala
Musik: Peter Hägerstrand
Scripta: Anna-Maija Kalén, Merja Lappalainen
Klippare: Harri Jauhiainen, Heikki Simola
Dekorplanering: Kimmo Turunen
Bildplanering: Klaus Relander
Ljudplanering: Martti Turunen

Mer från programmet

Arkivet

Mera från Arkivet och Elävä arkisto

Följ Elävä arkisto och Arkivet

Yle Arkivet är tillsammans med Elävä arkisto aktivt på sociala medier. Vi delar både svenskt och finskt innehåll på Facebook, Twitter och Instagram.

  • Svartvita ögonblick med stämningsfull lucia

    Se filmer från luciatåg 1954-1972.

    Folkhälsan startade en luciainsamling 1949 och i samband med det ett luciatåg i Helsingfors centrum. Från första början blev luciatåget en succé och skapade en luciatradition för finländarna. Här får vi se svartvita filmer från 1954 till 1972.

  • Tindrande lucior på dagis

    Söta barn lussar 1976-1987.

    Vad värmer väl ett hjärta mera än söta barn som lussar på daghem? Det är mycket som ska förberedas då man firar lucia på dagis. Vi får följa med luciafester på fyra daghem 1976-1987.

  • Lucias blodiga historia

    Vad har utstuckna ögon och lussebullar gemensamt? Jo, lucia!

    Den lucia vi firar nuförtiden är en salig blandning av legender och folkliga traditioner. I dagens luciagestalt finns det spår av blod från Sicilien, Jesusbarn från Tyskland, en vitklädd, glöggbärande man, och mycket mera.

  • Lucia kröns i Domkyrkan i Helsingfors

    Ljus i den mörka Helsingforskvällen.

    I den mörka och ofta slaskiga Helsingforskvällen är det stämningsfullt att se Lucia och hennes tärnor skrida ner för Storkyrkans många trappor.

  • Lucior i mansprogram

    Tjugo lucior från fyra decennier.

    Tjugo lucior från fyra decennier besöker redaktör Kenneth Stambej i ett program om män.

  • Reportage från vinterkriget

    Nyhetsrapport om att 16 städer i Finland har blivit bombade.

    Torsdagmorgon den 30 november 1939 flög bombplan in över Finland från Sovjetunionen. Och vinterkriget bröt ut.

  • Helsingfors under vinterkriget

    En inblick i livet vid hemmafronten.

    Hur var det att leva i huvudstaden Helsingfors under vinterkriget? Vi får en inblick i livet vid hemmafronten i dessa ljudklipp om bombningar, mörkläggning, fönsterglas och första hjälp.

  • Finland stod stilla i 19 dagar

    Den 1.3 1956 utbröt en generalstrejk som lamslog Finland.

    Generalstrejken i mars 1956 berörde närmare en halv miljon arbetstagare och lamslog trafik och industri. Rundradion vägrade rapportera om strejken.

  • Regionalen följer postens väg 1985

    Förr fanns det postkontor i varje utkrok.

    Posten anno 1985 tänker bara på lönsamhet, menar Regionalen. Posten automatiseras, men ute på landsbygden dras postkontor in och servicen blir allt mer ojämlik. Hur snabbt färdas ett brev reser från Sibbo till Helsingfors?

  • Firmajulfester

    Firmafester

    Hur firar man firmajulfester i Finland och vad allt kan hända på en våt julfest? Redaktör Tom Östling intervjuar en portier, en forskare och flera människor på gatan.

  • I december sups det

    Större alkoholkonsumtion i Finland 1989

    1987 talade man om att finländare dricker sig till alkoholförgiftning t.ex. i december med alla firmajulfester.

  • På 1990-talet gjorde man alkoholdrycker hemma

    Vintillverkning på 1990-talet

    I recessionens Finland på 1990-talet var det många som började tillverka sitt eget vin. För vissa blev det en bestående hobby, andra övergick till starkare och olagligare drycker.

  • Lotsen är livvakt på haven

    Lotsarnas historia fram till 1994.

    Finlands skärgård är svår att navigera i. Fartyg manövrerar förbi många öar och grund. Därför är lotsarna viktiga. I dokumentären "Med havet som arbetsplats" (1994) av Bosse von Willebrand och Rikard Thölix får vi höra lotsarnas historia.

  • Att vara lots i Pellinge

    En bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

    Hur är det att vara lots och hjälpa fartyg? Se en bit finlandssvensk lotsvardag från Pellinge 1960.

  • Fraktfartyget m/s Pamela

    Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

    Far och son Tollander har ett rederi. Pappa Ingmar Tollander sköter businessen i land, medan Vidar reser runt Östersjön och fraktar varor.

  • Med m/s Norrö från Kotka till Antwerpen

    Finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

    Carl Mesterton tar oss med på lastfartyget m/s Norrö från Kotka till Antwerpen och vi får uppleva finlandssvensk vardag till sjöss från 1961.

  • Mormor – drama om ålderdom

    När gamla föräldrar inte längre klarar sig sig själva

    Sommarlovet börjar men allt kretsar kring mormor. Vad skall man göra med sina gamla föräldrar när de inte längre klarar sig själv?

  • Kvinnans åldrar – från 0 till 80 år

    Ålder, alla talar om ålder.

    Barndomen färgar oss alla. Och är en kvinnans liv slut efter 50? I "Kvinnoåldrar" berättar Sanna Tahvanainen, Monika Fagerholm, Birgitta Boucht och Barbara Winckelmann om kvinnans väg genom livet.

  • Märta Laurent talar om att åldras

    Vad innebär det för en vacker kvinna att bli gammal?

    Hur skall man åldras och vad innebär det för en vacker kvinna eller skådespelare att bli en gammal patient? Märta Laurent talar i Gogo om hur hon ser på skönhet, åldrande och skådespelarkarriären.

  • Militärkuppen i Chile 1973 skulle rensa landet från oliktänkare

    Den 11 september 1973 tog general Pinochet makten i Chile.

    Den 11 september 1973 gjorde general Augusto Pinochet och hans junta en militärkupp i Santiago de Chile. President Salvador Allende störtades. General Pinochet började en sjutton år lång militärdiktatur där oliktänkare och vänstersinnade förföljdes. Militärkuppen hade starkt stöd av USA.

  • Ariadne - en labyrintisk mardröm av Walentin Chorell

    Vilsna mänskor söker kärlek i ett labyrintiskt ämbetsverk.

    I pjäsen Ariadne av Walentin Chorell söker vilsna människor (Lasse Pöysti och Nisse Brandt) efter kärlek och mänsklig närhet, medan de tappar bort sig i ett mardrömslikt ämbetsverk.

  • Våren 1986 spred Tjernobyl radioaktivitet och skräck

    Tjernobylolyckan 1986 räknas som den värsta någonsin.

    Natten till lördagen den 26 april 1986 exploderade en av reaktorerna i kärnkraftverket i Tjernobyl. Moln med radioaktiv strålning spred sig i östra Europa och Norden. Men i Finland ville myndigheterna inte skapa panik.

  • Svetlana Aleksijevitj om sovjetmänniskan efter Tjernobyl

    Svetlana Aleksijevitj talar om sovjetmänniskan 1998.

    Den vitryska författaren Svetlana Aleksijevitj vill ge så kallade “vanliga människor” en röst i litteraturen. Inför varje verk har Aleksijevitj samtalat med hundratals personer om livet i och efter Sovjetunionen. Här diskuterar hon 1998 om Vitrysslands historia och framtid.

  • Att leva i Tjernobyls skugga

    I Pripjat och Ditjatk på 2000-talet.

    I dag breder ödemark ut sig kring Tjernobylkraftverket. På tjugo år har städerna kring kärnkraftverket börjat återgå till naturen. Trots det finns det fortfarande folk som väljer att bo kvar nära Tjernobyl.

  • Konsekvenser av en kärnkraftsolycka

    Veckans Puls 1986 granskar följderna.

    Några dagar efter olyckan i Tjernobyl funderar man på konsekvenserna av en olycka av det här slaget. Vad händer i Ukraina och Kreml, och hur kan Finland skydda sig?

Nyligen publicerat - Arkivet