Hoppa till huvudinnehåll

“Utan kontanter går vi rakt in i en digital diktatur” – tidigare rikspolischef varnar för naivitet

Björn Eriksson leder kontantupproret
Björn Eriksson är talesperson för kontantupproret i Sverige Björn Eriksson leder kontantupproret Bild: AOP/IBL Pelle T. Nillson, Wikimedia Commons Sean MacEntee, montage Yle/Heidi Grandell-Sonck Björn Eriksson

Att frånta medborgarna möjligheten att använda kontanter är att leda dem rakt in i en digital diktatur. Det menar Björn Eriksson, tidigare rikspolischef i Sverige.

Han är talesperson för Kontantupproret, ett nätverk av olika intresseorganisationer, branschförbund och privatpersoner som alla jobbar för att hålla kvar kontanter som betalningssätt i Sverige.

– Monopolisterna kommer alltid att föredra kort för det är det man tjänar pengar på, säger Eriksson.

Han oroar sig för en framtid där man monterar ner det enda offentliga betalningssystemet, det vill säga kontantbetalningen, till förmån för de privata bankerna.

I Sverige finns redan flera ställen där kontanter inte accepteras, och utvecklingen mot ett kontantlöst samhälle har varit snabbare än i övriga europeiska länder. Forskare vid Kungliga tekniska högskolan räknar med att Sverige kommer att vara helt kontantfritt år 2023.

Varken i Finland eller i Sverige finns lagstiftning som tvingar företag att ta emot kontanter, men den svenska kronan sätter landet i en särställning, enligt Sirpa Nordlund, chef för kreditbolaget Nets (tidigare Luottokunta) i Finland. En betydande del av de kontanter som lyfts ur automater i Finland används för utlandsresor.

Kontantanvändning i Finland

- 18 procent av transaktionerna i Finland gjordes år 2017 kontant, 82 procent gjordes elektroniskt.
- 12 procent av finländarna säger sig använda kontanter framför elektronisk betalning.
- För tio år sedan hade en tredjedel av finländarna alltid kontanter med sig.
- I glesbygden används kontanter i större utsträckning än i tätorter.

Nätbedrägerierna ökar

Kontanterna spelar fortfarande en stor roll inom den gråa och naturligtvis också svarta ekonomin, men de elektroniska betalningssystemen föder nya former av brottslighet som belastar polisen. Nätbedrägerierna växer lavinartat och drivs ofta av internationella ligor.

– Det blir både lättare och svårare att tackla den här typen av ekonomisk brottslighet, berättar kriminalkommissarie Hannu Kortelainen vid Helsingforspolisen.

Kriminalkommissarie Hannu Kortelainen framför datorn
Hannu Kortelainen vid Helsingforspolisen säger att nätbedrägerierna ökar Kriminalkommissarie Hannu Kortelainen framför datorn Bild: Yle / Heidi Grandell-Sonck, Mostphotos / Nikita Buida, montage Heidi Grandell-Sonck polisen

Transaktioner som gjorts elektroniskt är lättare att följa och spåra, men samtidigt har kriminella stora möjligheter att hitta på nya sätt att utföra brott. Enligt Kortelainen är det som är enkelt för kunden ofta också enkelt för en kriminell att utnyttja.

Just nu utreder Helsingforspolisen en av de största nätbedrägerihärvorna som någonsin nått Finland. Amerikanska bankkort har kopierats och används nu för elektronikinköp för hundratusentals euro här.

– Ur en banks synpunkt är sådant naturligtvis störande, men kunderna kompenseras ofta eftersom lönsamheten via kortavgifter är så hög så det kan man leva med, säger Björn Eriksson.

Vad gör vi i en krissituation?

En given följd av att inte acceptera kontanter som betalningssätt är att en del folkgrupper, bland annat äldre och barn, eller nyanlända invandrare och papperslösa hamnar i en utsatt position.

Men ett samhälle utan kontanter är enligt Eriksson inte bara ett odemokratiskt samhälle, utan ett samhälle som är utsatt för stora säkerhetsrisker.

– På sjukhus har vi elverk som vi drar igång då ett strömavbrott inträffar, men hur gör vi då de elektroniska betalningssystemen är utslagna om vi inte har kontanter?

För fem år sedan grundades en förening i Finland med målet att främja elektroniska betalningssätt framför kontantbetalning. Cashless association Finland lades senare ned, men en av grundarna, Lassi Antila, tror fortfarande starkt på att minska kontantanvändningen.

– I en krissituation skulle inte heller kontanter vara någon långsiktig lösning, tror Antila.

Enligt honom är elektronisk betalning smidigt för både kunder och företag och det är lätt att hålla koll på sin privatekonomi genom olika appar. Antila tycker också att det är helt naturligt att man betalar en summa till de privata aktörerna som erbjuder den här typen av tjänster.

Han tillägger ändå att det naturligtvis är dumt att inte ha en plan B. Själv skulle han till exempel aldrig sätta sin tilltro till en enskild bank, utan har besparingar i flera.

Big Brother i det godtrogna Norden

Ytterligare en aspekt av ett allt mer kontantlöst samhälle är att det blir lättare att övervaka de enskilda medborgarna. Varje köp registreras såväl hos företagen som hos bankerna och det betyder att allt fler har tillgång till data om oss och våra levnadsvanor.

– Det här är en del av verkligheten, men om vi tänker på all data som redan nu finns om oss via Facebook, Google och Instagram så är betalningarna bara en liten del. Om man bara är medveten om det, så är det inte så farligt, säger Antila.

Björn Eriksson på Kontantupproret menar ändå att vi ibland i Sverige och Finland är lite väl godtrogna, och att det har en historisk förklaring i att vi haft hög tillit till staten.

– I Tyskland till exempel skulle kontantlöshet vara otänkbart, säger Eriksson.

Han är ändå nöjd över den konsensus som nu verkar råda bland partierna i Sverige om att kontantavvecklingen gått för snabbt framåt och att striktare reglering av bankväsendet behövs.

I Finland går utvecklingen långsammare och tilltron till kontanter är fortfarande hög, enligt Finlands bank.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle