Hoppa till huvudinnehåll

Isabella Chydenius fotar och delar platser där hon blivit trakasserad: ”Sexuella trakasserier är ett mansproblem”

Isabella Chydenius
En av flera platser där Isabella blivit sexuellt trakasserad. Isabella Chydenius Bild: Isabella Chydenius Sydafrika,isabella chydenius

Isabella Chydenius dokumenterar platser där hon blivit sexuellt trakasserad och delar på Instagram under hashtaggen DidNotAskForIt.

- Ju mer jag forskar i sexuella trakasserier och andra kvinnofrågor, desto tydligare blir det att det inte handlar om kvinnor. Det här är ett mansproblem.

Finlandssvenska Isabella Chydenius sitter i sin studio. Om några dagar ska hon visa sitt slutprojekt Undressing Events på Michaelis School of Fine Art i Kapstaden.

Hon har bott i Sydafrika i några år och är inne på slutspurten vad gäller studierna.

- När vi kommer hem på kvällen kan vi klä av oss våra kläder men vi kan aldrig klä av oss våra erfarenheter. Undressing Events handlar om sexuella trakasserier och vilket trauma det skapar i kroppen och själen.

När vi kommer hem på kvällen kan vi klä av oss våra kläder men vi kan aldrig klä av oss våra erfarenheter.― Isabella Chydenius

Isabella svänger webbkameran och visar en orange box, stor nog att rymma en vuxen.

I boxen får besökarna lyssna till berättelser som beskriver några av de trakasserier som kvinnor i Sydafrika och världen över upplever varje dag.

Det är berättelser från Isabellas eget liv och berättelser som kommit in via hennes webbsida.

- Eftersom studier visar att män lyssnar bättre på en mansröst bad jag mina manliga vänner läsa upp historierna. Är det inte sorgligt att en djup röst är mer övertygande? När en kvinna säger något tas det inte på lika stort allvar.

plats där isabella chydenius blivit utsatt för sexuella trakasserier
Här får besökarna lyssna på verkliga berättelser om trakasserier. plats där isabella chydenius blivit utsatt för sexuella trakasserier Bild: Isabella Chydenius sexuella trakasserier

Isabella Chydenius är född i Kristinestad men uppvuxen i huvudstadsregionen.

Sedan hon flyttade hemifrån som 19-åring har hennes intresse för konst och design fört henne till såväl Paris, London som New York, Los Angeles och nu senast, Kapstaden.

I andras öron kan det låta som en dröm med jobb inom modebranschen i Frankrikes huvudstad och i nära samarbete med designer som Erdem, Vivienne Westwood och Jonathan Saunders i London.

- Men det var tufft. I Paris blev det väldigt klart för mig hur människor behandlas inom modebranschen och hur alla, men främst kvinnor, påverkas av idealen. Industrin kräver också att man ska sälja produkter i en så snabb takt som möjligt. Det handgjorda och tidlösa som jag tilltalas av saknades helt.

I Paris blev det väldigt klart för mig hur människor behandlas inom modebranschen.― Isabella Chydenius

Inte heller London, dit hon flyttade efter tre år i Paris, var någon enkel stad.

- Jag jobbade 15 timmar om dagen. Det var otroligt stressigt och efter några år insåg jag att det här inte är ett jobb jag blir lycklig av.

Isabella Chydenius
Isabella Chydenius Bild: Isabella Chydenius porträttfotografering,isabella chydenius

Isabella hade inte ens hunnit fylla 25 år när hon var farligt nära att springa rakt in i den berömda väggen.

Hennes pappa lyckas ändå fånga upp henne innan hon hann ända fram och tillsammans åkte de på semester till Sri Lanka.

- Han uppmanade mig att ta en paus, och frågade om jag alls hade haft tid att rita och måla, det som jag tyckte om att göra innan modestudierna.

Som liten hittade Isabella konsten som uttrycksmedel tack vare sin mamma och farmor.

- Mamma lärde mig måla och teckna. Min farmor gav inspirationen att bry mig om mänskliga rättigheter, min omvärld och hållbarhet.

Isabella vet också att konsten kan ha ett terapeutiskt syfte. När hon var 10 år gammal flyttade hennes mamma utomlands och pappan fick ensamvårdnad om Isabella och hennes syster.

- Det var en dramatisk tid och ett tag kopplade jag ihop konsten med det traumat. Men under åren som kom hjälpte konsten mig att uttrycka mig och mina känslor.

En framgångssaga

Under sina sista år i London fick Isabella chansen att arbeta med den brittiska konstnären Melita Denaro som blev en stor förebild för henne.

Med Melitas stöd vågade Isabella slutligen ta steget att undersöka möjligheten att ställa ut sin konst i Helsingfors. Hon hittade en lokal på Bulevarden och där hängde hon sin första egna utställning.

- Kvällen innan utställningen skulle öppna var jag på plats och då kom det in en kvinna. Hon frågade om hon fick titta runt och efter ett tag stannade hon framför den största målningen och frågade vad den kostade.

Redan innan vernissagen hade Isabella alltså sålt sitt första verk.

- Det kändes stort.

Utställningen blev en framgångssaga, och majoriteten av Isabellas konstverk hittade nya hem.

Här kunde en ny tillvaro i Helsingfors tagit vid. Men så blev det inte.

- Min kompis var på väg till Kapstaden och frågade om jag ville komma med. Tanken var att jag skulle stanna högst ett år, men här är jag ännu fyra år senare.

Isabella började studera vid University of Cape Town. Frågor om jämställdhet och genus blev åter en gång ett tema i hennes vardag.

- En av de första föreläsningarna handlade om sexuella trakasserier.

Föreläsningen blev en inspirationskälla till hennes slutprojekt och hashtaggen DidNotAskForIt.

- I mars i år började jag dokumentera ställen där jag själv blivit utsatt för sexuella trakasserier, numrerade dem och lade upp dem på Instagram.

plats där isabella chydenius blivit utsatt för sexuella trakasserier
Plats nummer tre. plats där isabella chydenius blivit utsatt för sexuella trakasserier Bild: Isabella Chydenius Sydafrika,sexuella trakasserier

Bilderna visar alldeles vanliga platser där män ropat efter henne, försökt locka in henne i bilen, visslat efter henne eller granskat henne från topp till tå.

- Det här händer i princip varje dag och jag blev så trött på det. Metoo-rörelsen gav mig också stöd och självförtroende nog att jobba vidare med det här.

En av Isabellas utgångspunkter för projektet är att diskussionen behöver skifta fokus och handla mindre om vad kvinnor ska sluta göra och mer om vad män måste börja göra om någon förändring ska ske.

- När jag började tala med mina manliga vänner blev jag överraskad över att attityden fortfarande präglades starkt av åsikten ”det handlar inte om mig”.

Varför tror du att så många män har svårt att inse sin egen del i problemet?

- Jag har funderat jättemycket på det där. Min åsikt är att män i allmänhet inte blir lika kritiserade och därför har svårare att ta kritik. Kvinnor får ta emot kritik från det att vi är små och vi försöker ofta anpassa sig efter den. Liksom ”hur ska jag ändra på det här för att det ska blir bra”. Männen övar inte på samma sätt för vår kultur stryker manliga egon medhårs och låter männen ha en stark position som sällan ifrågasätts.

plats där isabella chydenius blivit utsatt för sexuella trakasserier
Plats nummer fem. plats där isabella chydenius blivit utsatt för sexuella trakasserier Bild: Isabella Chydenius Sydafrika,sexuella trakasserier
Vår kultur stryker manliga egon medhårs.― Isabella Chydenius

Vägen ut ur detta tror hon är att försöka vara ödmjuk inför en verklighet som inte är ens egen men som inte är mindre sann för det.

- Min pappa har lärt mig att klara mig i en värld styrd av män. Han har lärt mig att tala så att äldre vita män förstår till exempel under ett möte eller i ett mejl. Men tänk vad orättvist att världen ska anpassa sig enligt dem och deras språk.

Inom konsten får Isabella i stället använda sitt eget språk.

- Och föra vidare den konversation som feministiska konstnärer startade för länge sedan.

Vill du anonymt dela med dig av din erfarenhet av sexuella trakasserier under Hashtaggen DidNotAskForIt kan du göra det här.

Nyligen publicerat - X3M