Hoppa till huvudinnehåll

Vårt pensionssystem är världens tredje bästa, men hotas av krympande befolkning, osäker avkastning på placeringar och långsamt stigande löner

Närbild av händerna på en äldre person med slantar i ena handen
Närbild av händerna på en äldre person med slantar i ena handen Bild: All Over Press pensionärer,pension,pengar,metallmynt,fattigdom,inkomster

Finlands pensionssystem rankas som trea i den årliga internationella jämförelsen Mercer Global Pension Index. Nederländerna var i år bäst och gick om den tidigare mångåriga vinnaren Danmark.

När det gäller pensionssystemets tillförlitlighet och transparens är Finland bäst i världen.

Pensionssystemets tjänstemän kan alltså slå sig för bröstet. Också de utlovade pensionernas nivå klarar sig ganska bra i internationell jämförelse.

När det gäller ”systemets hållbarhet” får vi inte lika bra poäng.

Det betyder att det inte är så säkert att vårt system faktiskt klarar av att leverera de pensionsnivåer som våra duktiga tjänstemän så frikostigt lovar oss.

Problem 1: Befolkningen krymper

Ekonomen och konsulten Roger Wessman har analyserat vårt pensionssystem. Han har hittat tre svaga punkter.

Roger Wessman
Roger Wessman Roger Wessman Roger Wessman

Den första är vår krympande befolkning. Den har fått mycket publicitet under senare tid.

I princip får pensionssystemet in pengar från två håll. Dels betalar både arbetsgivare och arbetstagare pensionsavgifter. Dels får systemet pengar från värdepapper som har köpts med tidigare insamlade avgifter.

Då de stora åldersklasserna som har gått i pension lyfter en hel del pensioner delar pensionssystemet nuförtiden ut mer pengar per år än det får in på pensionsavgifterna.

Då det föds allt färre barn, kommer det i framtiden att finnas ännu färre arbetsföra som betalar in nya pengar i pensionssystemet.

Samtidigt lever de större äldre årskullarna allt längre. Då kan det bli svårt att få de ungas pensionsavgifter att räcka till.

Problem 2: Avkastningen kan bli mindre än man räknar med

Den andra hotbilden som Roger Wessman ser är att de placeringar som pumpar in pengar i pensionssystemet i framtiden kan avkasta sämre än hittills.

För tillfället ger gamla investeringar så pass mycket avkastning att pensionsfonderna fortfarande kan fortsätta att investera ungefär en fjärdedel av alla pengar som flyter in i nya värdepapper.

Mikko Kautto som är direktör för forskning, statistik och planering vid pensionsskyddscentralen.
Mikko Kautto Mikko Kautto som är direktör för forskning, statistik och planering vid pensionsskyddscentralen. Bild: yle/ Patrik Schauman Pensionsskyddscentralen ,mikko kautto

Mikko Kautto är en av de tjänstemän som i Mercers jämförelse korats till världens bästa.

Han är direktör för forskning, statistik och planering vid pensionsskyddscentralen. Han är nöjd med den avkastning som placeringarna ger.

- I vår senaste prognos från 2016 väntade vi oss en årlig avkastning på ungefär tre procent per år. Nu har avkastningen varit bättre.

Men Roger Wessman tycker inte att man kan lita på att placeringarna i framtiden håller samma nivå som de senaste åren.

- Så länge kurserna går upp är avkastningarna bra, men då kurserna nu är på höga nivåer är sannolikheten stor att de i något skede kommer ner. De värderas nu mycket högt delvis på grund av att placerarna har placerat aggressivt i aktier då räntorna har varit låga. Det har höjt priset på aktier och därigenom den avkastning man kan få från dem

- Då räntorna redan nu ofta är negativa kan de inte mera sjunka. Tvärtom väntar man sig att de kommer att börja stiga, säger Roger Wessman.

Pensionsskyddscentralen har berett sig på sämre avkastning

Mikko Kautto påpekar att det är svårt att förutspå hur aktier kommer att avkasta i framtiden.

- Ingen vet hur placeringarna kommer att avkasta år 2030 eller 2050. På lång sikt måste man följa en nivå som på något sätt ligger nära den historiska utvecklingen. En avkastning på 3,5 procent är lite lägre än medelavkastningen under de senaste hundra åren.

Pensionsskyddscentralen gör kalkyler för många olika scenarier i sin prognos. De beaktar också olika tänkbara nivåer på avkastning.

- Vi räknar med att arbetspensionsavgiften borde höjas med två procentenheter för att vi ska kunna betala ut lika höga pensioner som vi räknar med i dag, om avkastningen minskar med en procentenhet varje år i framtiden.

Problem 3: Långsam löneökning

En annan trend som kan sänka våra framtida pensioner är löneutvecklingen.

- Problemet är att de beräkningar man har gjort på pensionssystemets utveckling bygger på att reallönerna i genomsnitt ska stiga med en och en halv procent per år. De senaste åren har reallöneutvecklingen varit mycket lägre än så, säger Roger Wessman.

Mikko Kautto kontrar med att ingen kan veta heller hur lönerna utvecklas i framtiden.

- I ett historiskt perspektiv är 1,5 procent mindre än vi har sett tidigare.

Dessutom påpekar Mikko Kautto att pensionssystemet nästan automatiskt anpassar sig till olika lönenivåer.

- Om lönenivån är hög får pensionskassorna in mycket inkomster från arbetspensionsavgifterna, men då måste man också betala ut högre pensioner. Om lönenivån är låg får pensionssystemet mindre resurser, men måste också betala ut mindre pensioner i framtiden, säger Kautto.

Wessman konstaterar sarkastiskt att det är en enkel lösning oberoende av problem.

- Om födelsetalet går ner, avkastningarna är låga eller lönerna sjunker kan man alltid lösa problemet genom att sänka pensionerna.

Pensionsskyddscentralen: Pensionerna bibehåller sin köpkraft

Mikko Kautto tror ändå att genomsnittspensionerna i framtiden kommer ha ungefär samma köpkraft som i dag även om pensionens nivå jämfört med medellönen förväntas sjunka.

I dag motsvarar en ny påbörjad pension i genomsnitt 50 procent av lönen. I framtiden då pengarna måste räcka till trots att vi lever allt längre förväntas den procenten sjunka till 45.

- I genomsnitt kommer en ny påbörjad pension i medeltal att vara värd ungefär vad 1800 euro är värt i dag, säger Mikko Kautto.

Det bakomliggande hotet: Sjunkande produktivitet hotar både avkastning och löner

Roger Wessman säger att en orsak till att reallönerna förväntas stiga långsamt i framtiden är att produktivitetstillväxten har blivit långsammare.

- För att företagen ska ha råd att betala högre löner måste produktiviteten öka. Produktionen per arbetstagare måste alltså stiga. Under de senaste åren har produktivitetstillväxten varit svag. Om inte produktivitetstillväxten tar fart kommer vi inte att uppnå den löneökning man har räknat med. Då kommer pensionssystemet inte att få in till närmelsevis så stora intäkter som man har räknat med.

Den ekonomiska tillväxt som aktiernas avkastning bygger på vilar också på produktivitetstillväxten.

Det är inte lätt att säkert säga exakt varför produktiviteten har minskat. Roger Wessman räknar ändå upp några bidragande faktorer.

- I Finland har vi historiskt haft en mycket bra produktivitetsökning tack vare att vi startade från en situation där vi låg långt efter de ledande länderna i världen.
-
- Då kunde vi upprätthålla en hög produktivitetstillväxt bara genom att kopiera de sätt man arbetade på och den teknologi som användes i resten av världen. Nu då vi har närmat oss världstoppen är det svårt att pressa ut mera med den metoden.

Men produktivitetsutvecklingen har under de senaste åren varit svag också i ett globalt perspektiv. Det har överraskat många och man har undrat vad det beror på.

Roger Wessman lyfter fram tjänstesektorns växande andel av ekonomin som en förklaring.

- Produktivitetstillväxten är lägre inom tjänstesektorn. Det är svårare att få ut mera produktion genom att automatisera den inom servicesektorn än det har varit inom industrin. Ju mindre andel av ekonomin som är traditionell industri och andra branscher där man lätt kan automatisera produktionen, desto svårare är det att få till stånd produktivitetstillväxt.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes