Hoppa till huvudinnehåll

80 procent av skärgårdsborna vill bo kvar även om tio år - ny rapport visar vad morgondagens skärgårdsbo vill ha

Man läser en tidning liggande i en hängmatta på isen.
Skärgårdsborna behöver grundläggande tjänster och kanske också lite mer för att hålla skärgården livskraftig anser Pia Liljeroth. Man läser en tidning liggande i en hängmatta på isen. Bild: All Over Press Vinterlandskap,vinter,vinterlov,vila,Soligt väder,solen,Sportlov

Varför flyttade du till skärgården? Varför flyttade du bort från skärgården? Varför bor du i skärgården? Bland annat dessa frågor har öbor från Åboland, Åland och Stockholms skärgård fått besvara.

Medelålder på de cirka 1000 personerna som svarade var 50 år och resultatet blev rapporten “Morgondagens skärgårdsbo” som nu publicerats.

- Det är ingen sorglig läsning det här, säger Annastina Sarlin vid Nordiska skärgårdssamarbetet som initierade och finansierade forskningen.

Annastina Sarlin.
Ingen sorglig rapport anser Sarlin. En orsak är att till exempel de flesta trivs att bo i skärgården och att hälften tror sig på kvar i den om fem år. På tio år ökar siffran till 80 procent. Annastina Sarlin. Bild: Jasmine Nedergård / Yle Åboland,morgondagens skärgårdsbo

Man hoppas att enkäten och intervjuerna ger material som kommunerna kan använda i sitt strategiarbete.

Skärgårdens befolkning krymper och bebos av färre kvinnor

- Vi ville ta reda på om det finns skillnader mellan våra länder och regioner och vad de beror på. Det här förklarar varför folk flyttar till en region och vilka faktorer som inverkar på att man tvingas flytta bort från skärgården, säger Sarlin.

Resultatet från rapporten visar att de två största orsakerna varför folk flyttar till skärgården är naturen och estetiska värderingar. Även boendemöjligheter och självförverkligande låg högt upp på listan.

En person som gärna vill flytta tillbaka till skärgården inom loppet av fem år motiverar det så här:

- Min tanke är att flytta tillbaka när jag jobbat några år och det eventuellt börjar bli dags att bilda familj och trivs bättre ute “i skogen” än inne i städer.

En annan person svarar så här på varför hen inte vill flytta tillbaka till skärgården.

- Jag vill bo i ett större samhälle med mera möjligheter. Kortare avstånd, mera utbud av allt, fritid, hälsovård, kultur mm. Vill kunna gå i butiken, utan att alla vet vem du är.

Studier på annan ort ofta orsak till en flytt från skärgården

De största orsakerna varför folk sedan flyttar bort från skärgården var på grund av studier, arbete eller för att det skulle vara bättre för barnen.

Utflyttarna upplever att mycket blivit bättre sedan de flyttat till den nya orten, såsom exempelvis bättre serviceutbud och arbetsmöjligheter.

En bild på en bok med titeln Morgondagens skärgårdsbo.
I Åboland svarade nästan 30 procent att de flyttade tillbaka till skärgården eftersom det var deras hemort eller för att de flyttat ihop med partnern. En bild på en bok med titeln Morgondagens skärgårdsbo. Bild: Lina Frisk / Yle Åboland,morgondagens skärgårdsbo

Däremot upplever människor att levnadsmiljön och den personliga tryggheten är sämre än i skärgården. De två faktorer som alltså inflyttare uppskattar mest när de flyttar till skärgården.

Många inflyttade har svarat att det är lätt att umgås med ortsbor. Samtidigt framgick det i de öppna svaren att relationerna inte är helt okomplicerade, eftersom det kan finnas "knäppa grannar" eller "för mycket avundsjuka och skitprat".

Dåligt med bredband på de Åboländska öarna

I rapporten utmärkte sig Åbolands öbor som mest missnöjda med deras bredband. Över 30 procent svarade att det inte finns något bredband på ön, medan majoriteten av de svarande i Stockholms skärgård och på Åland var nöjda eller mycket nöjda med fasta och mobila nätförbindelser.

Erkas gård på jumo
Många inflyttade tycker att det är lätt att umgås med ortsbor. Erkas gård på jumo Bild: Yle/Johanna Ventus erkasgården på jumo

Trådlöst bredband och mobiltelefonnät upplevdes däremot mycket bättre i Åboland också också väldigt bra från den andra skärgårdssamhällena.

Gällande service och färjförbindelser så är de flesta skärgårdsbor ganska nöjda.

I Åboland var vägunderhållet det som fick sämst betyg av olika typer av service, såsom postutdelning, avfallshantering med mera, medan äldreomsorgen och livsmedelsaffärer fick högsta betyg från Åboland.

Karta över Pargas.
I rapporten definieras skärgård som "öar utan fast vägförbindelse". Det finns många sådana i Pargas stad. Karta över Pargas. Bild: Yle iniö

Kommunen kunde placera ut arbetsplatser i regionen

Men hur ska skärgården hållas levande också i framtiden?

Pia Liljeroth, överlärare vid Yrkeshögskolan Novia, som tillsammans med Dan Sundblom från Migrationsinstitutet/Centret för Svenskfinland gjorde forskningen i rapporten, berättar att de kommit fram till fyra faktorer utgående från rapporten.

- Det som syntes genomgående i de öppna svaren var att man ska kunna röra sig, det behövs goda förbindelser. Det var en jättestark faktor.

Pia Liljeroth.
Naturen som trivselfaktor var ett jättevanligt svar, många gånger utan någon som helst motivering eller förklaring. Pia Liljeroth. Bild: Jasmine Nedergård / Yle Åboland,pia liljeroth

Att ha möjlighet att försörja sig var också viktigt, säger Liljeroth. Det framkom till exempel av svaren från Åboland att 70 procent inte har någon möjlighet till distansarbete, så då är det jobb på orten eller pendling som gäller.

- Ett förslag i de här svaren var att det skulle kunna finnas stora möjligheter för kommunen att placera ut arbetsplatser, att allt inte behöver finnas centraliserat på en centralort utan också kunna finnas i skärgården.

Barnfamiljer och en tryggad service behövs

Det som också syntes tydlig var att för att hålla skärgården levande behöver det finnas barnfamiljer, säger Liljeroth.

- Vi behöver satsa på barn och unga, det behövs skolor och man behöver upprätthålla servicen. Det måste finnas arbetsplatser för föräldrarna och vi måste kunna ta oss till och från skärgården. De faktorerna syntes genomgående.

Men hon tillägger att servicen behöver upprätthållas också.

- Skärgårdsbor behöver allmänna kommunala tjänster, men också butik, post, bibliotek, och också kanske lite mer än det. För att hålla skärgården livskraftig behövs också sådant som man får på andra ställen också.

En nyponbuske med röda bär framför ett rött hus med vita knutar.
För att hålla skärgården levande behövs det alltså goda förbindelser och kommunikationer, en möjlighet att försörja sig, tillgång till service och tillgång till boende. En nyponbuske med röda bär framför ett rött hus med vita knutar. Bild: Linus Hoffman / Yle nypon,torp,Stuga,hemman,Skärgård,Korpo

Bostäder både finns och saknas i skärgården

Både Gilla Granberg, utvecklingschef för Kimitoöns kommun och Tomas Eklund, näringslivschef för Pargas stad är glad att rapporten gjorts.

- Jag är väldigt tacksam över att den här rapporten är gjord. Det är precis sådan här fakta vi behöver. Vi tittar varje dag på hur vi ska bibehålla våra åboländska kommuner som livskraftiga, säger Granberg.

Eklund håller med, men tycker att det är överraskande att boendefrågan anses vara så viktig.

Tomas Eklund och Gilla Granberg.
Både från Kimitoöns kommun och Pargas stad tycker man att det kulturella utbudet är stort. Granberg lyfte även upp naturstigar som det satsas mycket på just nu. Tomas Eklund och Gilla Granberg. Bild: Jasmine Nedergård / Yle Åboland,morgondagens skärgårdsbo

Och just då det handlar om boende så nämndes det både att det verkade finnas en brist på förmånligt boende i skärgården, speciellt hyresbostäder, för att kunna testa på att bo där.

Samtidigt står många lokaler tomma.

"Färjor kan vara orsaken till en negativ befolkningstrend"

Någonting som också syntes i rapporten var längtan efter en bro till fastlandet. Tomas Eklund från Pargas stad säger att en bro mellan Nagu och Pargas nog kommer, men att tidtabellen är oklar.

Bygg broar!!! Utan dem kommer skärgården att dö ut, hur mycket vi än gör enkäter, projekt os, så flyttar företagen bort närmare fastlandet för lönsamheten är för dålig i skärgården― Ett öppet svar i enkäten gällande förbindelser till och från ön.

- Det här är faktiskt en av de viktigaste sakerna att uppmärksamma och en orsak varför jag tror vi haft en negativ befolkningstrend, när man inte är säker på hur färjorna går i framtiden, hurudana förbindelser det finns i framtiden. Förbindelserna är en otroligt viktig sak.

En bro till Nagu kommer att förändra framtiden

Eklund tror att när bron kommer till Nagu så blir det en helt annan framtidstro på orten.

- Företagen kommer göra investeringar och folk kan pendla bättre, det här kommer att ha en enormt stor betydelse, säger Eklund.

Stefan Wallin, riksdagsledamot för SFP och medlem i skärgårdsdelegationen var på plats för att kommentera den publicerade rapporten. Han berättar hur Replot började blomstra efter att bron byggdes.

- Bron till Replot visar hur ett samhälle kan blomma upp på nytt och på ett helt nytt sätt då den mentala klyftan med vad en icke-bro betyder förvandlas till en bro, och det här är någonting vi ska fortsätta jobba med, t.ex. då det gäller Pargas-Nagu.

Stefan Wallin.
Immateriella saker, såsom tystnaden och den friska luften har börjat att lyftas upp mer också bland politiker idag, säger Stefan Wallin. Men även det som forskarna kallar självförverkligande, som Wallin beskriver som "att kunna krama all livskvalitet ur sitt vad vi nu vet enda liv här på jorden", anser han lyckas bra att åstadkomma i skärgården. Stefan Wallin. Bild: Jasmine Nedergård / Yle Åboland,stefan wallin

Politiker behöver fakta för att kunna driva skärgårdens intressen

Wallin är överlag väldigt nöjd över rapporten.

- Jag tycker att det är en jättebra rapport. Den levererar kanske inga stora nya sanningar men ringar bra in de utmaningar och framförallt de möjligheter som finns för att kunna bo kvar i skärgården, flytta ut till skärgården eller flytta tillbaka till skärgården.

Färjan Elektra kör i isen
Hur länge kommer Pargas-Nagu-färjan vara kvar? Färjan Elektra kör i isen Bild: Lina Frisk / Yle vinter,Skärgård,färja,nagu

- Det är också den här typen av utredd forskning, fakta och trender som vi som politiker behöver när vi driver skärgårdens intressen i politiken.

"Distansarbete är en stor potential för skärgården"

Wallin lyfter också fram distansarbetets stora potential, men säger att vi människor måste komma över den mentala blockering där vi tror att distansarbete handlar om att man är bekväm eller fritidsorienterad av sig.

För så är det inte, säger Wallin.

- Det handlar om att det inte är någon skillnad var du skriver dina mail, besvarar dina samtal, var du skriver din rapport, en text eller en regeringsproposition. Huvudsaken är att den görs inom utsatt tid och håller måttet. Och det kan du göra lika bra i Korpo som i Helsingfors.

Om rapporten

  • Avsikten är att undersöka vad som får människor att flytta till, bo kvar eller flytta bort från skärgården.
  • Forskarna Dan Sundblom och Pia Liljeroth har undersökt flyttningsmönstren i Åbolands-, Ålands- och Stockholms skärgårdar.
  • Vilka bor i skärgården? Vilka flyttar till skärgården? Vilka flyttar från skärgården? Och varför? är några frågor man velat få svar på med hjälp av undersökningen.
  • I rapporten defineras skärgård som "öar utan fast vägförbindelse"
  • En motsvarande utredning som jämför skärgårdarna i Stockholm, Åland och Åboland har inte utförts tidigare.
  • Det empiriska materialet kommer i huvudsak från enkätsvar som samlats in under våren 2018 i Stockholms skärgård, Ålands skärgårdskommuner och Åbolands skärgård.
  • Enkäten skickades slumpmässigt ut till 4500 personer i åldrarna 20 till 65.
  • 1191 personer svarade på enkäten. 24 % av svaren kom från Stockholms skärgård, 24,6 % från Åland och 30,5 % från Åboland.
  • Medelåldern bland de som svarade var 50 år.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland