Hoppa till huvudinnehåll

Generaladvokat: Storbritannien kan ensidigt dra tillbaka sitt meddelande om brexit - "Det oklara läget blir ännu mer oklart", säger finländsk professor

Storbritanniens premiärminister Theresa May.
Storbritanniens premiärminister Theresa May. Bild: EPA-EFE/JULIEN WARNAND Theresa May,Brexit,Europeiska unionen,Storbritannien

En av EU-domstolens generaladvokater anser att Storbritannien har rätt att unilateralt, alltså ensidigt, dra tillbaka sitt meddelande till EU om utträde ur unionen.

Generaladvokat Campos Sanchez-Bordona föreslår att domstolen går med på ett ensidigt återkallande av tillkännagivandet, säger domstolen i ett uttalande.

Generaladvokatens uttalanden är inte bindande men domstolens slutgiltiga omdöme tenderar att följa det.

Det brittiska parlamentet inleder i dag en fem dagar lång debatt om premiärminister Theresa Mays utkast till brexitavtal med EU. Omröstningen sker den 11 december.

EU-domstolen tolkar EU:s lagstiftning och ser till att den tillämpas på samma sätt i alla EU-länder. Den löser också rättsliga tvister mellan EU-länderna och EU-institutionerna.

Generaladvokaten har alltså nu gett sin egen tolkning av EU:s artikel 50 - det vill säga den artikel i EU-fördraget som beskriver det förfarande som ska följas när ett medlemsland vill lämna EU.

Ärendet utreds i EU-domstolen på initiativ av Skottland.

EU:s artikel 50 - vad är det?

  • Artikel 50 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) beskriver det förfarande som ska följas när ett medlemsland vill lämna EU.
  • Artikeln infördes genom Lissabonfördraget 2007.
  • Ett medlemsland som vill lämna EU ska först anmäla sin avsikt att gå ur EU till Europeiska rådet.
  • Europeiska rådet måste enhälligt anta riktlinjer för ett lands organiserade utträde ur EU utgående från EU:s och medlemsländernas gemensamma intressen.
  • Efter det ska kommissionen snabbt lägga fram en rekommendation för rådet om att inleda förhandlingar.
  • Rådet ska därefter med stor kvalificerad majoritet godkänna att förhandlingarna inleds genom att anta förhandlingsdirektiv.
  • När förhandlingsdirektiven har antagits får EU:s förhandlare, som utsetts av rådet, i uppdrag att inleda förhandlingarna med det utträdande medlemslandet.
  • Förhandlingarna om ett organiserat utträde måste avslutas inom två år från den dag då artikel 50 aktiveras.
  • I slutet av förhandlingsperioden ska EU:s förhandlare lägga fram ett avtalsförslag för rådet och Europaparlamentet
  • Europaparlamentet måste ge sitt medgivande genom en omröstning med enkel majoritet.
  • Rådet ska ingå avtalet genom en omröstning med stor kvalificerad majoritet.
  • Det enskilda landet måste också ratificera avtalet i enlighet med sina konstitutionella arrangemang.
  • Medlemsländerna är nära involverade i förhandlingarna och ger råd till EU:s förhandlare och utvärdera resultaten. En särskild arbetsgrupp med en ständig ordförande tillsätts i rådet som ska säkerställa att förhandlingarna drivs i linje med Europeiska rådets riktlinjer och rådets förhandlingsdirektiv
  • Om parterna inte kan enas om något avtal upphör EU:s fördrag helt att gälla två år efter det enskilda landets anmälan om utträde.
  • Det är det enskilda landet som ska aktivera artikel 50. När artikeln är aktiverad kan man inte ensidigt ångra sig. Efter anmälan finns ingen återvändo. Artikel 50 tillåter inte att en part enhälligt återkallar anmälan.
  • Ett tidigare medlemsland kan ansöka om att bli medlem igen, och måste då gå igenom anslutningsförfarandet.
  • Källa: EU-kommissionen

Två motstridiga tolkningar av samma ärende

Markku Suksi, professor i offentlig rätt vid Åbo Akademi, förklarar varför generaladvokatens uttalande är betydande trots att det är först i domstolen som det bindande beslutet fattas.

- Generellt kan man säga att domstolen tenderar att följa, och i varje fall respektera högt, generaladvokatens utlåtanden. Så i det här fallet tror jag att det är en stark åsikt om hur juridiken i detta sammanhang kunde fungera.

Professor Markku Suksi, september 2016.
Markku Suksi. Professor Markku Suksi, september 2016. Bild: Yle/Mattias Simonsen markku suksi

Suksi förklarar att det finns två olika tolkningar om huruvida man kan ta tillbaka en anmälan om utträde eller ej.

Den ena tolkningen är att det inte finns någon återvändo, utträdet träder i kraft automatiskt två år efter att en medlemsstat har anmält om det.

Den andra tolkningen är att den medlemsstat som har anmält om utträde har möjligheten att ta tillbaka sin anmälan och stoppa processen.

Generaladvokaten anser alltså att den senare tolkningen är den korrekta.

Det kanske öppnar en möjlighet till ett visst shoppande, att man kan testa om man får till stånd ett bra utträdesavtal.― Markku Suksi

Om domstolen följer generaladvokatens linje är det med andra ord möjligt för Storbritannien att avbryta brexit.

Ett sådant beslut kan bli en riktigt stor slev som rör om ordentligt i den brittiska brexitgrytan.

- Då tror jag att en starkare kanal öppnas för de röster som talar till exempel om en ny folkomröstning som skulle återta det ursprungliga folkomröstningsbeslutet. Det ger Storbritanniens politiker fler möjligheter att besluta och öppna kanalen för återtagande av den här anmälan. Det betyder förstås att det oklara läget i Storbritannien blir ännu mer oklart, säger Markku Suksi.

Var det en överraskning att generaladvokaten kom med en sådan här tolkning?

- Det tycker jag inte. Den här tolkningen som nu har lämnats är något som man till exempel ur ett finskt förvaltningsperspektiv skulle tycka är helt normalt, det vill säga om en individ anhåller om någonting så kan man återta sin ansökan innan ärendet är avgjort.

På det viset tycker jag att det är ett ganska normalt sätt att hantera en sådan här situation. Men jag förstår också den synpunkten där man har menat att en notifikation om utträde är bindande, men jag tycker att det här är ett rimligare alternativ som nu framställs.

Risk för att andra länder testar gränserna

En av de främsta orsakerna till att ärendet ännu är oklart är att det är första gången som en medlemsstat har övervägt att utträda ur EU.

Domstolens beslut blir ett prejudikat som kan följas även om andra länder börjar förhandla om utträde.

- Det kanske öppnar en möjlighet till ett visst shoppande, att man kan testa om man får till stånd ett bra utträdesavtal. Om inte, så tar man tillbaka sin anmälan. Så det finns vissa politiska risker som öppnar sig, men jag tror inte att de är så väldigt stora, säger Markku Suksi.

Artikeln uppdaterad 4.12.2018 klockan 12:48 med intervju med Markku Suksi.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes