Hoppa till huvudinnehåll

"Skogen kan producera egna moln och egna regn" - skogsfantasten Tom Nylund: Fascinerande ny forskning om skogens betydelse för klimatet

Tom Nylund gillar att röra sig i skog och mark.
Skogen dominerar hans vardag. Tom Nylund fascineras av den nya forskningen kring skogens betydelse. Tom Nylund gillar att röra sig i skog och mark. Bild: Black Sheep Design Oy Skog,Skogen,cykelsport,tom nylund

Du vet hur barrskog doftar en varm sommardag? Doften leder till att aerosolpartiklar uppstår, som drar till sig fukt och bildar moln - ovanför träden. Låter som sci-fi - eller hur? Men det här stämmer, hävdar finländska forskare bakom de nya rönen om skogens allt större betydelse i kampen mot klimatförändringen.

- Wow, ifall de här resultaten stämmer, säger utelivsprofilen Tom Nylund som aktivt kämpat för Centralparkens existens i Helsingfors.

Nylund betecknar sig själv som skogsberoende.

- Jag har en passionerad relation till skogen. Så gott som allt jag gör har med skog eller miljö att göra.

Han rör sig i skog och mark varje dag. Cyklar till jobbet, leker med barnen i skogen efter dagis, idrottar, det vill säga skidar, kör mountainbike och springer i skogen.

- Jag är i skogen mest hela tiden.

Läckorna avslöjar det stora intresset som finns för klimatet i dag

Nylund får ögna igenom det som Svenska Yle vet om de nya forskningsresultaten. Resultaten är alltså fortfarande opublicerade och de har läckt ut i förtid.

Det är fråga om en forskningsgrupp vid Helsingfors universitet som leds av professor, akademiker Markku Kulmala. Han arbetar vid matematisk-naturvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. De första resultaten från forskningen kring skogen och klimatet väntas i början av 2019. Forskningen finansieras av Finlands Akademi.

Svenska Yle nådde professor Kulmala i Peking, på arbetsresa och han bekräftar det som redan läckt ut.

- Läckorna är ett tecken på ett enormt intresse för temat, alltså skog och klimat, säger han.

Skogens doft ett exempel vi märker

Markku Kulmala har ny forskning om skogens roll för klimatet på gång. Resultat är att vänta i början av 2019.
Akademiker Markku Kulmala fokuserar nu på skogen och dess betydelse för klimatet. Forskningsresultaten presenteras i början av 2019. Markku Kulmala har ny forskning om skogens roll för klimatet på gång. Resultat är att vänta i början av 2019. Bild: Helsingfors universitet professor,Skogen,klimatförändring,växthuseffekt,akademiker,atmosfär,Markku Kulmala

Professor Kulmala använder skogens doft som konkret exempel i sitt forskningsprojekt.

- Skogarna fungerar som kolsänkor och kolväte uppstår här. Det kan du känna av då du promenerar i tallskogen och känner av doften av skog en varm somrig eftermiddag.

Via de kemiska reaktioner som sker uppstår aerosolpartiklar i atmosfären och de kan producera "molndroppar", som Kulmala kallar dem. Senare kommer fukten ner i form av regn.

- Så skogarna kan producera sina egna moln och sina egna regn, förtydligar han.

Granar
Skogen har gynnsam effekt på klimatet. Granar Bild: YLE/Joakim Lax granar

Kulmala fördjupar resonemanget ytterligare:

Skogarna själva suger ju upp fukt ur marken och avdunstar fukt likväl. Förutom att skogarna binder kol, så avdunstar de vatten och småpartiklar. Den här processen leder till molnbildning och när de blir tillräckligt "tunga" så regnar det.

Vad är en kolsänka?

Kolsänkor är skogar och vegetation, kärr och hav. Det handlar om reservoarer i naturen som binder koldioxid från atmosfären.

Till exempel plankton och träd använder koldioxid för att växa och binder det på så sätt.

Kolet finns överallt, men då det frigörs i luften i för stora mängder blir det problem. I luften oxiderar kolet en förening och det blir koldioxid, en växthusgas.

Solens strålning tar sig igenom växthusgaserna i atmosfären och ner till jorden, men växthusgaserna fångar upp en stor del av värmestrålningen från jordens yta. Det blir en uppvärmande växthuseffekt.

Därför är det viktigt att så mycket kol som möjligt lagras i till exempel hav och skogar - kolsänkorna.

Kolsänkorna är alltså en nyckel i kampen mot klimatförändringen, en kamp som EU har tagit upp på allvar.

Målet är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent från 1990 års nivå före år 2030.

Vad har då det här händelseförloppet att göra med uppvärmningen eller klimatförändringen?

- Ju fler moln det finns, desto mer reflekteras solljuset tillbaka till rymden med svalkande effekt som följd.

De uppvärmande faktorerna är växthusgaser och de svalkande faktorerna består av tidigare nämnda småpartiklar, moln och deras förmåga att reflektera solljus.

Vad är klimatförändringen och växthuseffekten?

Växthuseffekten justerar jordens klimat. Den reglerar solens strålar som kommer till jorden och samtidigt jordens egen värmestrålning utåt.

Växthuseffekten är inget unikt för jorden utan den finns också på andra planeter, bland annat på Venus.

Solens strålar passerar atmosfären och värmer upp jordytan. Den uppvärmda jordytan skickar i sin tur tillbaka värmestrålning, som effektivt tas upp av så kallade växthusgaser i atmosfären.

Människan har med olika utsläpp ökat växthusgaserna i atmosfären och det har förstärkt växthuseffekten. En större mängd växthusgaser i atmosfären gör att en mindre mängd värmestrålning kan lämna jorden, vilket i sin tur höjer temperaturen på vår planet.

Mycket talar för att klimatet på jorden håller på att förändras. Medeltemperaturen på jorden har under de senaste hundra åren ökat med drygt 0,7 grader, och det här är en del av klimatförändringen.

Källa: Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI

Första resultaten klara

De preliminära resultaten om skogen och dess inverkan på klimatet är klara, de ska offentliggöras efter ännu en genomgång. Det här sker enligt planerna i början av 2019.

Forskningsprojektets andra del leds av Meteorologiska institutets forskningsprofessor Risto Makkonen. Resultaten från den delen av forskningen väntas dröja ett år till. Då får vi veta mer om skogarnas roll för klimatet.

Forskningsprofessor Makkonen har uttalat sig för Yle Uutiset och sagt att molnbildningen och dess inverkan på klimatet är en komplicerad helhet. Han vill inte i det här skedet dra några direkta slutsatser.

- Det är svårt att uppskatta, hurudan skog vi behöver och var det lönar sig att använda skogar som ett led i bekämpningen av klimatförändringen.

Intresset för klimatet har kulminerat efter den internationella klimatpanelen IPCC:s rapport nyligen. I rapporten varnade forskarna för följderna ifall jordens temperatur fortsätter att stiga.

- Man påtalade också i rapporten behovet av skogsplantering, för att avlägsna koldioxid från atmosfären.

Den internationella klimatpanelen IPCC:s klimatscenarier

  • Utvecklingen på landsbygden och inom jordbruket kommer att påverkas kraftigt av klimatförändringar.
  • Fattigdom och undernäring kommer att öka på grund av osäkerhet i fråga om tillgången på mat
  • Både människor och biodiversitet riskerar att bli mer sårbara
  • Smältande glaciärer kan innebära en risk för miljontals människor som lever I kustområden

Kulmala nämner det motargument som finns gentemot hans forskningsresultat: Att jordytans reflexionsförmåga försvagas om man planterar mer skog.

- Vår rapport visar att skogarna producerar egna moln och egna regn och de resultaten stävjar klimatförändringen och ökar reflexionen tillbaka till rymden.

Kulmala kommer också med siffror för att exemplifiera skogens förmåga att verka som kolsänka.

- En hektar skog i södra eller mellersta Finland binder två ton koldioxid i året.

Det här är goda nyheter för skogsexperterna, välskötta skogar binder bäst kol― Metos nya ordförande Stefan Borgman

För dem som företräder skogbranschen innebär de nya rönen om skogarnas betydelse goda nyheter.

- Vi får erkänsla för sakkunskapen om skogsvård och skogsbruk, tolkar Metos tidigare ordförande Håkan Nystrand.

Han väntar också på mer information via naturresursinstitutet Luke som också synar skogen ständigt.

Stefan Borgman är ny ordförande för Meto, skogsbranschens experter
Stefan Borgman är ny ordförande för Meto - Skogsbranschens experter Stefan Borgman är ny ordförande för Meto, skogsbranschens experter Bild: Meto Skogen,skogsbranschen,skogsbranschens experter

Nystrands efterträdare, Stefan Borgman, som valts till ny ordförande för Meto, det vill säga Skogsbranschens experter, instämmer.

- Goda nyheter jovisst, men vi som arbetar med frågor om skogen får nya rapporter serverade så gott som dagligen. Nu handlar det om skogen, dess areal, molntäcke och regn.

- Dessutom konstaterar man att det är en invecklad helhet. Men visst är det bra med goda forskningsnyheter.

Kolsänkor och avverkning

Kolsänkor är natur som binder koldioxid, det vill säga till exempel skogsmark, kärr, åkrar och till och med hav.

EU:s och Finlands klimatmål innebär att vi måste minska på våra utsläpp med 40 procent fram till år 2030. Regeringens satsningar på ökat skogsbruk betyder att skogen i Finland binder mindre koldioxid.

Ökad skogsavverkning innebär alltså mindre kolsänkor, vilket i sin tur innebär högre krav på att minska på utsläppen inom andra sektorer i Finland.

Även Borgman ser fram emot naturresursinstitutet Lukes syn på skogarna och kolsänkorna just nu.

Enligt de uppgifter som nu finns tillhands kan man, trots att man avverkar 80 miljoner kubikmeter skog per år i Finland, ändå bevara skogarnas förmåga att verka som kolsänka på nuvarande nivå.

- Jag ser fram emot en officiell utredning och avser då Luke. Det rör sig en hel del spekulationer kring klimat- och skogstemat för tillfället säger Borgman.

Hur mycket tror du att skogsbranschen är färdig att minska sin vinst för att bromsa klimatförändringen?

- Man borde ställa frågan i en annan dager. Hur vill vi ha det i det här landet? Vill vi vara ett välfärdssamhälle, ha sysselsättning och levande landsbygd, biodiversitet? Vi har ett hållbart skogsbruk i Finland som bygger på lagstiftning och certifieringskriterier, vi har råd med god skogsvård och flera projekt som ökar den biologiska mångfalden.

Handlar det om politisk maktbildning?

Borgman säger att tankesättet här går lite i samma banor som då siffran 80 miljoner kubikmeter nämndes som årlig avverkningsmängd
med bevarad kolsänka på nuvarande nivå.

- Många organisationer dementerade genast uppgifterna, i stället för att vara glada och nöjda över beskedet, säger Borgman.

Metos Borgman misstänker att något större är på gång med forskningsresultaten kring kolsänkor och kolkällor.

- Det kan handla om politisk maktbildning, funderar han.

Stefan Borgman lyfter också upp betydelsen av Finlands kommande uppdrag som EU:s ordförandeland.

- Positivt är att vi då kan dela med oss av vår kunskap till exempel gällande beskogning i Afrika.

Det har förutspåtts att kolsänkan blir en valfråga, vad tror du?

- Det blir den utan vidare, det märker vi ju av redan nu. Olika partier har lite olika linje här. Svängningarna är ändå stora, man vänder kappan efter vinden och det verkar inte övertygande i en fackmans ögon.

Professor Markku Kulmala hoppas för sin del att många olika parter lyssnar noga på de senaste rönen gällande skogen och klimatet.

Nu borde alla lyssna noga: Beslutsfattarna,
företagen, skogsägarna, industrin, miljöorganisationerna

- Det här är viktigt för att vi ska kunna få kontroll över mängden koldioxidutsläpp och därmed kontroll över klimatet.

Två huvudstråk i debatten om skogen och klimatet är alltså:

  • att minska koldioxidutsläppen överlag
  • att se till att kolsänkorna är friska, mår bra och blir fler
  • Okontrollerade skogsbränder utgör stora hot

    När vi talar om skogar och hav som jordens viktiga kolsänkor är det viktigt att lyfta fram hoten mot dem.

    - Okontrollerade skogsbränder hör till de största hoten, ett annat är att skogarna inte vårdas utan bränns.

    - Till tusendollarsfrågorna hör också HUR det är klokast att använda skogarna i dag, vad är hållbart med tanke på att bevara kolsänkorna också efter att skogarna avverkas? Det här är inte mitt specialområde men det är intressant, summerar professor Markku Kulmala.

    Tom Nylund rör sig mycket i skog och mark.
    Tom Nylund rör sig dagligen i skogarna i huvudstadsregionen. Tom Nylund rör sig mycket i skog och mark. Bild: Black Sheep Design Oy Skogen,Skog,enduro,tom nylund

    Forskningen låter vettig― Tom Nylund

    Utelivsprofilen Tom Nylund medger att de nya forskningsresultaten inte är lätta att ta till sig för den som inte är insatt.

    - Teorierna låter vettiga. Faktum är att skog och mark binder fukt, som stiger i naturlig takt och bildar moln. Det här är lättast att ta in.

    Nylund anser att balansen mellan nyttan man får från skogen och betydelsen av att skydda den är viktig.

    - Finland har jobbat bra här med både ekonomi och skydd. Visst ska man kunna ta virke från skogen och utnyttja det.

    - Sedan måste vi kunna leva i balans och inte anstränga skogarna för mycket. Vi får inte vara för giriga utan måste tänka på de känsligaste skogarna. I dem finns det intressanta djur och växtlighet som är viktiga och behöver bevaras.

    Lyssna på Aktuellt17 om skogen på Arenan! Klicka på i-et för mera information.


    Läs mera:

    orörd gammal skog

    Skogsaktivister på korståg mot skogsvården: Förbjud kalhyggen och sluta gallra!

    Många finländare oroar sig över hur våra skogar mår. Samtidigt som skogsindustrin satsar på tillverkning av cellulosa växer medborgarnas klimatoro - och diskussionen om skogen blir allt mer polariserad.

    Läs också

    Nyligen publicerat - Inrikes