Hoppa till huvudinnehåll

Att sy en folkdräkt kan ta flera månader - Om din ort inte har en egen dräkt kan man använda den från grannbyn

Ett antal folkdräkter på skyltdockor.
Ett antal folkdräkter på skyltdockor. Bild: Yle / Petter Blomqvist folkdräkter,Brage dräktbyrå

Att sy upp en folkdräkt är inget litet åtagande och kan ta månader. Men när den är klar blir den aldrig för gammal. Folkdräktskonsult Maria Lindén svarar på frågor människor har om de färggranna utstyrslarna.

Maria Lindéns intresse för folkdräkter började redan i gymnasieåldern, då sydde hon sin första egna folkdräkt.

- Efter att ha jobbat med något helt annat under en längre tid så utbildade jag mig till textillärare. Sedan höll jag kurser i folkdräktssömnad i Lovisa, och blev till sist tillfrågad om jag ville börja som folkdräktskonsult vid Brage.

Folkdräkter härstammar från de kläder som folk på landsbygden använde som festdräkt under 1700 och 1800-talet. Den version av folkdräkten som vi ser idag är ändå relativt ny.

- De moderna folkdräkterna är en rekonstruktion som togs fram under början av 1900-talet då föreningen Brage nyligen hade grundats. Man utgick från till exempel plagg som fanns bevarade på museér, säger Lindén.

Maria Linden med en skyltdocka iklädd folkdräkt.
Maria Lindén fick upp intresset för folkdräkter under gymnasietiden. Här med sin egen dräkt från Pernå. Maria Linden med en skyltdocka iklädd folkdräkt. Bild: Laura Mendelin folkdräkter,Maria Lindén

Man ville skapa en dräkt för varje svenskspråkig eller tvåspråkig ort i Finland, men i vissa fall fanns det inte mycket information att gå på.

För att hitta något som passade för orten gjorde man samarbete med andra föreningar runt om i landet, såsom Martha-föreningar.

Man ville hitta något som skulle kunna representera hur dräktskicket kunde ha sett ut på varje enskild ort.

- Sådana gånger kunde ortens slutgiltiga utseende ganska långt influeras av vad personerna som satt i den ortens dräktråd tyckte att var passande. Det var heller ingalunda så att alla på en ort gick klädda i precis likadana dräkter, förklarar Lindén.

En av de saker som ofta skiljer olika folkdräkter åt är färgvalet, som ofta får symbolisera orten. Många likheter finns ändå.

- Röd är en mycket vanlig färg, eftersom den var dyrbar och dräkterna var de finaste plaggen man hade. Andra färger som gult som finns i min egen dräkt från Pernå är i sin tur ganska ovanliga.

Inte bara på självständighetsbalen

Folkdräkter har en stark förankring bland folkdansgrupper och bland körer, enligt Lindén.

Hon har ändå upptäckt en yngre generation som har börjat hitta charmen i folkdräkterna.

- Folkdräkten är en möjlighet att leva sig in i en annan tid och att uppleva de kläderna och de materialen. Det finns också den fördelen att en folkdräkt aldrig blir gammal, ingen kommenterar att du använder samma folkdräkt på flera fester.

Att sy upp en folkdräkt är ändå inget litet åtagande. Arbetet med en enda dräkt kan ta flera månader eftersom det är frågan om ett gediget handarbete.

En symaskin och ett stort antal tygbitar på ett bord.
Att låta sy upp en folkdräkt kan i vissa fall ta upp till ett halvt år. En symaskin och ett stort antal tygbitar på ett bord. Bild: Yle / Petter Blomqvist sömnad,Handarbete,folkdräkter

- Det går tyvärr inte att sy upp en folkdräkt efter att man har fått inbjudan till slottsbalen eftersom handsömnad tar tid. Dessutom ska det enskilda tyget vävas eftersom alla dräkter har sin egen randning vilket gör det omöjligt att ha allt på lager, säger Lindén.

Av den anledningen ser man på dräktbyrån i allmänhet inget uppsving inför självständighetsdagen, trots att folkdräkterna ofta figurerar bland utstyrslarna hos gästerna på slottet.

- Däremot såg vi ett visst lyft i fjol när Finland fyllde 100 år, med folk som ville uppgradera någon del av sin dräkt, till exempel med en ny sidensjal eller ett par nya strumpor.

Inga dräkter för städerna

Eftersom de dräkter som användes i städerna oftare följde modet finns det i dagsläget inga egna folkdräkter för till exempel Helsingfors.

Lindén tycker ändå att det går bra att använda sig av närliggande områden om man är intresserad.

Dräkten för Helsinge, som numera är en del av Vanda, går till exempel bra att använda.

Själv tycker hon att det charmigaste med folkdräkten är de olika materialen och att kvinnan och mannen får hålla sina egna former.

- Det finns inget krav på att vara en slank figur utan kvinnan får vara frodig. Dessutom så är den ett varmt plagg på vintrarna.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen