Hoppa till huvudinnehåll

Det första barnet har fötts efter en livmodertransplantation från en avliden donator – metoden kan ge många fler kvinnor möjlighet att få barn

Livmoder
En illustrationsbild på ett foster. Livmoder Bild: Rossella Apostoli livmodern,foster

Livmodertransplantationer är fortfarande experimentella men kan kanske börja tillämpas rutinmässigt inom vården i Norden redan år 2020. Hittills har sådana här ingrepp främst varit möjliga för ett fåtal kvinnor som har haft en familjemedlem eller en vän som har velat donera.

Forskare i Brasilien avslöjar i dag i en studie i den vetenskapliga tidskriften The Lancet att läkare har lyckats transplantera livmodern från en 45-årig patient som nyligen hade drabbats av hjärnblödning och dött, till en 32-åring som hade fötts utan livmoder till följd av en sällsynt sjukdom.

Mottagaren kunde bli gravid kort därefter och födde sedan ett barn med hjälp av kejsarsnitt i 35:e veckan.

Det här beskrivs av flera experter som ett genombrott.

Tidigare har minst tio andra kvinnor fått en livmoder av en avliden donator, men veterligen har ingen annan av mottagarna fått barn än.

Barnet vägde 2 550 gram vid födseln och både mamman och barnet kunde lämna sjukhuset efter tre dagar. Vid drygt sju månaders ålder utvecklades barnet fortsättningsvis väl, enligt studien.

Fler kvinnor kommer att kunna få en transplanterad livmoder i framtiden när det nu är mer etablerat att det på ett lyckat sätt går att flytta livmodern från nyligen avlidna personer.

– Det kommer att vara lättare att hitta organ till patienterna som behöver det. I vissa fall så finns det ingen lämplig levande donator, påpekar Mats Brännström som är professor och överläkare vid Sahlgrenska akademin i Sverige.

Hittills har det genomförts drygt 50 livmodertransplantationer i världen – 15 av dem vid Sahlgrenska universitetssjukhuset i Sverige – och det har fötts 13 barn efter sådana här ingrepp.

– Det är vårt enda sätt att bota den här typen av infertilitet som beror på att man föds utan livmoder eller att man har förlorat sin livmoder i ung ålder på grund av cancer eller något annat, kommenterar Brännström.

Mats Brännström
Mats Brännström är en av de kunnigaste i Norden på just livmodertransplantationer. Mats Brännström Bild: Johan Wingborg / Göteborgs universitet porträtt

I Europa finns det åtminstone 100 000 infertila kvinnor som skulle kunna föda barn om de fick en donerad livmoder.

Det enda andra alternativet som har funnits för att de här kvinnorna skulle kunna bli genetiska mödrar har varit surrogatmödraskap. Det alternativet förbjöds ändå i Finland år 2007.

Inget etablerat ingrepp än

Tills vidare är livmodertransplantationer experimentella behandlingar.

– Det är fortfarande experimentell kirurgi och det kommer det att vara i fortsatt 2–3 år innan vi får mer resultat och vet alla detaljer om det. Det kommer att glida in från en experimentell fas till en klinisk fas.

Dessutom kan det också vara riskabelt att donera sin livmoder, men det är förstås inget problem när det handlar om donation från någon som redan har dött.

– Man undviker den här donatorkirurgin som nu tar cirka 10 timmar, när vi tar bort livmodern från en mamma, en väninna eller en syster, och det är ett långt kirurgiskt ingrepp med risker. Det har inte hänt nånting men det är klart att det är riskfyllt, säger Brännström.

Han bedömer att Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg troligen kommer att erbjuda livmodertransplantationer till allmänheten så småningom; kanske redan år 2020.

Mats Brännström beräknar att det till att börja med kommer att utföras upp till 40 transplantationer per år. Å andra sidan kan intresset också bli ännu större efter att behandlingarna inte längre är experimentella.

Sahlgrenska universitetssjukhuset kan komma att vara de enda i Norden som specialiserar sig på det, lite såsom man i Helsingfors har expertis när det gäller ansiktstransplantationer.

Brännström säger att han också är med om att forska kring att utveckla livmödrar från stamceller. Det kunde vara ett sätt att helt undvika donation av livmödrar.

Han tror att det kommer att ta närmare tio år av forskning innan en sådan här stamcellsmetod eventuellt kunde börja användas i praktiken.

Läs också

Vetenskap

Nyligen publicerat - Vetenskap