Hoppa till huvudinnehåll

Esterna tog Finlands nationalhymn och gjorde den till sin - sedan fick de hjälp av Yle att bevara den under det sovjetiska förtrycket

En skiva med fyra olika versioner av den estniska nationalsången Mu isamaa, mu õnn ja rõõm.
Estlands nationalarkiv har gett ut en skiva med fyra versioner av nationalsången - tre av dem från år 1908. En skiva med fyra olika versioner av den estniska nationalsången Mu isamaa, mu õnn ja rõõm. Bild: Gustaf Antell Mu isamaa, mu õnn ja rõõm,nationalsånger,Mu isamaa, mu õnn ja rõõm

Estland och Finland har samma nationalsång, åtminstone så gott som. Den estniska versionen fick sin inspiration från den finska, men redan från början kunde det vara farligt att sjunga den i Estland.

Mu isamaa, mu õnn ja rõõm, kui kaunis oled sa!

Mitt fädernesland, min lycka och glädje, hur vackert du är!

Melodin till den estniska nationalsången är den samma som till den finländska, komponerad av den tyske invandraren Fredrik Pacius i Helsingfors år 1848.

Orden skrevs till den första estniska Sångfesten i Dorpat, alltså Tartu, år 1869.

Orden till Estlands nationalsång - på estniska och svenska

Mu isamaa, mu õnn ja rõõm,
Kui kaunis oled sa!
Ei leia mina iial teal
See suure laia ilma peal,
Mis mul nii armas oleks ka
Kui sa, mu isamaa!

Sa oled mind ju sünnitand
Ja üles kasvatand;
Sind tänan mina alati
Ja jään sull' truuiks surmani!
Mul kõige armsam oled sa,
Mu kallis isamaa!

Det finns flera översättningar till svenska - en av dem används i de första raderna av den här artikeln och en annan kommer här:

Mitt fosterland, min lust och fröjd,
hur skönt du är att se!
Ej finner jag ett hem, en härd
i denna stora, vida värld,
med lika starka kärleksband
som du, mitt fosterland!

Du har ju fött och fostrat mig
och sett mig växa upp;
Jag fylls av tacksamhetens glöd
och blir dig trogen till min död!
För dig mitt hjärta står i brand,
mitt dyra fosterland!

När den estniske författaren Johann Voldemar Jannsen skrev orden som senare blev Estlands nationalsång hade han tillgång till den då två år gamla översättningen av Vårt land till finska.

Maamme laulu gav honom inspiration, men Mu isamaa är ändå annorlunda.

Under andra halvan av 1800-talet var Estland under betydligt striktare rysk kontroll än storfurstendömet Finland.

Därför saknar Jannsens text Johan Ludvig Runebergs konkreta referenser till både folket och naturen - fäderneslandet kunde vara Ryssland.

Men riktigt så var det ju förstås ändå inte.

En stig går genom en ung björkskog i Estland.
Esterna älskar sina skogar lika mycket som vi finländare älskar våra. En stig går genom en ung björkskog i Estland. Bild: Gustaf Antell Skog,skogar,parker,Estland,björk,Natur,naturen,naturskydd,höst

- Den första sångfestivalen blev början på Estlands så kallade första nationella uppvaknande och med åren blev Mu isamaa, mu õnn ja rõõm Estlands populäraste sång, säger Paavo Annus, historiker och filmarkivarie på Estlands nationalarkiv.

Med tiden fick den en särställning bland sånger som sjöngs på öppna tillställningar och fester.

- Det finns dokumenterat att mänskor steg upp när sången sjöngs under slutet av seklet - och herrarna tog av sig mössorna.

Det var folket som valde sin hymn

- Det var vanligt på den tiden att vi testade hur långt vi kunde tänja på de gränser ryssarna satte, säger Annus. Därför tog det tid för sången att växa, i Estland har vi lärt oss att vara försiktiga.

Men det hände alltså ganska spontant?

- Helt spontant.

Och idag, ett sekel och några decennier efter det här spontana uppvaknandet, är sången fortfarande Estlands nationalhymn.

Det kan vara bra att påminna sig om att nationalsånger inte alltid är officiellt erkända.

Varken Mu isamaa eller Vårt land, eller till exempel Du gamla, du fria, har blivit antagna som nationalsånger av respektive parlament.

En skiva med nationalsånger till 100-års firandet

På Paavo Annus initiativ publicerade Estlands nationalarkiv i år en vinylskiva med tre inspelningar från år 1908 av Mu isamaa, mu õnn ja rõõm.

Skivan producerades främst för att Estland i år firar hundra år sedan landet förklarade sig självständigt från Ryssland, men också för att Annus insåg att det finns tre inspelningar av sången från ett enda år.

- Sången måste helt enkelt ha varit omåttligt populär om det rent ekonomiskt lönade sig att spela in den - det var ju inte så många som hade råd med skivspelare år 1908.

"Det lät så där på den tiden"

Annus spelar upp en av versionerna på sin dator. Det är sopranen Aino Tamm som sjunger.

Det låter som om det förmodligen är första gången Tamm spelar in i en studio och situationen verkar vara lite ovant skrämmande för henne.

I mina öron låter det ställvis som ett högt och gällt brölande, men det beror delvis på min egen tondövhet, den gammaldags tekniken och den sångteknik som var vanlig då.

Tamm var själv en framgångsrik sångpedagog.

Jag lägger också märke till att hon sjunger de sista två stroferna två gånger, precis som vi gör i Finland.

I något skede under senare decennierna föll upprepandet av dem bort i Estland och idag är den estniska nationalsången alltså ett par rader kortare än den finska.

Den estniska nationalsången i ett radioediteringsprogram.
Så här ser Aino Tamms version av Mu isamaa, mu õnn ja rõõm från 1908 ut i ett audioediteringsprogram 100 år senare. Den estniska nationalsången i ett radioediteringsprogram. Bild: Gustaf Antell Mu isamaa, mu õnn ja rõõm,nationalsånger,sång,Mu isamaa on minu arm,Aino Tamm

Precis som i Finland diskuteras ibland ett byte av nationalsång också i Estland, och precis som i Finland kommer det knappast att ske.

... mänskor steg upp när sången sjöngs - och herrarna tog av sig mössorna ...

Det hände alltså ganska spontant?

- Helt spontant.

- Nästa år är det sångfest igen och i Estland är sångfesten väldigt djupt förankrad i identiteten, säger Paavo Annus. Dessutom har ungdomen tagit till sig sångfesten och nationalhymnen sjungs alltid.

Estniska barn marscherar till Sångarfältet i Tallinn för att delta i Ungdomarnas sångfest år 2017.
Estniska barn marscherar till Sångarfältet i Tallinn för att delta i Ungdomarnas sångfest år 2017. Estniska barn marscherar till Sångarfältet i Tallinn för att delta i Ungdomarnas sångfest år 2017. Bild: Gustaf Antell sångfester,Tallinn,Estland,Estniska sångfesten,Mu isamaa, mu õnn ja rõõm

Hur djupa känslor sången väcker i framtidens ungdom kan Annus förstås ändå inte säga. De kommer förmodligen aldrig att uppleva den brist på frihet han upplevde som barn.

När han var pojke var sången förbjuden och han kommer bra ihåg hur han egentligen bara hörde melodin när den spelades upp på finsk TV.

I norra Estland gick det ju att se Yles då enda TV-kanal och det var så gott som det enda fönstret till omvärlden utanför Sovjetunionen.

Och Paavo Annus har ett mycket levande minne av den första gången han hörde Mu isamaa, mu õnn ja rõõm spelas för honom i verkliga livet.

Paavo Annus tar fram en vinylskiva från hyllorna i ljudarkivet på Estlands nationalarkiv.
Paavo Annus har grävt fram fyra gamla inspelningar av Mu isamaa, mu õnn ja rõõm från hyllorna i det estniska nationalarkivet - tre av dem från 1908. Paavo Annus tar fram en vinylskiva från hyllorna i ljudarkivet på Estlands nationalarkiv. Bild: Gustaf Antell Estland,arkiv,riksarkiv,ljudarkiv,Paavo Annus

- Min barndomsväns pappa var kyrkoherde Vändras. Ett vinterlov var jag bjuden till deras stuga djupt inne i skogen. Det låg en mystik över hela stället.

Mystiken bakom gardinen

- En kväll drog kyrkoherden ner gardinen och tog fram ett tygstycke med ett nummer på. Han hade deporterats till ett arbetsläger på 1940-talet och det var hans fångnummer.

Sedan tände han ett ljus och tog fram en liten estnisk flagga och sin fiol.

... å så började han spela, det var en oförglömlig upplevelse, det var min första levande kontakt med melodin.― Paavo Annus, historiker och arkivarie

- Det var en oförglömlig upplevelse, det var min första levande kontakt med melodin till vår nationalhymn, säger Paavo Annus med ett stort leende.

Också liverna i Lettland sjunger till Pacius takter

Det lilla östersjöfinska folket liverna har också de en nationalsång som bygger på Fredrik Pacius melodi.

Den skrevs av Korli Stalte år 1923. Stalte valde melodin uttryckligen för att betona släktskapet till Estland och Finland.

Sången heter Min izāmō på liviska. Här är orden (källa Wikipedia):

Min izāmō, min sindimō,
ūod ārmaz rānda sa,
kus rāndanaigās kazābõd
vel vanād, vizād piedāgõd.
Min ārmaz īlmas ūod set sa,
min tõurõz izāmō!

Min izāmō, min sindimō,
ūod ārmaz rānda sa,
kus lāinõd mierstõ vīerõbõd
un rāndan sūdõ āndabõd.
Min ārmaz īlmas ūod set sa,
min tõurõz izāmō!

Min izāmō, min sindimō,
ūod ārmaz rānda sa,
kus jelābõd īd kalāmīed,
kis mīer pääl ātõ päävad īed.
Min ārmaz īlmas ūod set sa,
min tõurõz izāmō!

Min izāmō, min sindimō,
ūod ārmaz rānda sa,
kus kūltõb um vel pivā kēļ
- min amā ārmaz rāndakēļ.
Min ārmaz īlmas ūod set sa,
min tõurõz izāmō!

Jag har inte hittat en översättning till svenska, men följande översättning till finska finns på Wikipedia:

Mun isänmaa, mun synnyinmaa,
oot armas ranta sä,
miss’ rannan ääress’ kasvavat
viel wanhat, viisaat petäiköt.
Mun armas ainut oot tääll’ sä,
mun kallis isänmaa!

Mun isänmaa, mun synnyinmaa,
oot armas ranta sä,
miss’ laineet merest’ vierivät
ja rannall’ suuta antavat.
Mun armas ainut oot tääll’ sä,
mun kallis isänmaa!

Mun isänmaa, mun synnyinmaa,
oot armas ranta sä,
miss’ elävät kalamiehet,
jotk’ merellä ovat päivät, yöt.
Mun armas ainut oot tääll’ sä,
mun kallis isänmaa!

Mun isänmaa, mun synnyinmaa,
oot armas ranta sä,
miss’ kuuluu vielä pyhä kiel’
– mun oma armas liivinkiel’.
Mun armas ainut oot tääll’ sä,
mun kallis isänmaa!

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes