Hoppa till huvudinnehåll

Åboländsk skogsägare vill försvara skogsbruket - "I ett aktivt skogsbruk är avverkningar en del av vardagen"

Mickel Nyström går på ett berg tillsammans med sin hund.
Mickel Nyström tycker om att röra sig i sina skogar. Mickel Nyström går på ett berg tillsammans med sin hund. Bild: Nora Engström / Yle Korpo, Pargas,Mickel Nyström

Diskussionen om skogsavverkning har gått het den här hösten. Bland annat har ett medborgarinitiativ för att förbjuda kalhyggen på statens marker samlat över 60 000 underskrifter.

Samtidigt vill regeringen öka på skogsavverkningen, som kommer att vara en valfråga i det kommade riksdagsvalet.

Regeringens planer på att öka på skogsavverkningen har väckt oro bland flera forskare.

En av de skogsägare som har följt med debatten är Mickel Nyström. Han och hans föräldrar äger tiotals hektar skog i Korpo.

Profilbild på Mickel Nyström.
Mickel Nyström. Profilbild på Mickel Nyström. Bild: Nora Engström / Yle Korpo (ö),Mickel Nyström

Nyström valdes nyligen till ny ordförande för Svenska lantbruksproducenternas centralförbund (SLC) Åboland, och tillträder posten vid årsskiftet.

Han vill försvara skogsbruket i Åboland.

- I ett aktivt skogsbruk är avverkningar en del av vardagen. Det är inte något som görs på samma figur ofta utan man avverkar enligt skogens tillväxt, säger Nyström.

Barrskog, närbild på grön mossa.
Alltid är det inte lätt att urskilja vad som är ekonomiskog. Barrskog, närbild på grön mossa. Bild: Nora Engström / Yle Skog,Korpo, Pargas,Ekonomiskog,ekonomiskogar,gran,Barrskog,mossor

De figurer som Nyström talar om är alltså områden i skogen som avgränsas exempelvis utgående från skogsbeståndet. Skogsfastigheten kan alltså bestå av flera figurer.

"Viktigt att känna sin skog"

Väståbolands skogsvårdsförening, som är en av landets minsta, har ungefär 700 medlemmar. Totalt äger de här markägarna 22 000 hektar skogsmark.

Skogsavverkningen i Åbolands skärgård är småskaligare jämfört med många andra delar av Egentliga Finland.

Närbild på en tallgren.
Närbild på en tallgren. Bild: Nora Engström / Yle Skog,tallar,tall,Korpo, Pargas,Ekonomiskog,ekonomiskogar,Barrskog,skogsindustri,Natur,miljö

Mickel Nyström rör sig mycket i sina skogar och följer kontinuerligt med skogens tillväxt.

Det är viktigt att följa med hur skogen mår för att veta vilka områden ska gallras eller vårdas, säger han.

Att äga skog kräver tålamod

Tidsperioden mellan gallringarna kan röra sig om tiotals år, helt enligt behov.

Ett område som gallrades för första gången då Nyström var barn, kan nu vara redo för en andra gallring, förklarar han.

Som skogsägare måste man ha tålamod, fortsätter Nyström.

En älg har skadat en tall.
Älgskador på en tall. En älg har skadat en tall. Bild: Nora Engström / Yle Skog,tallar,tall,Korpo, Pargas,Ekonomiskog,ekonomiskogar,Barrskog,Natur,miljö,älgskador

- Efter den första gallringen av skogen så får den stå i 15 till 30 år, beroende på boniteten. Sedan kan man göra en andra, eller till och med tredje gallring innan slutavverkningen.

- Inom skogsbruket räknar man med en återväxttid på mellan 60 till 100 år, beroende på skogsmarken. Skogens omloppstid är alltså lång. Samma generation ser sällan två slutavverkningar på ett område.

Ibland svårt att se vad som är ekonomiskog

För ett otränat öga kan det ibland vara svårt att urskilja vad som är ekonomiskog och var det har gallrats exempelvis för 20 till 30 år sedan.

- I de äldre gallringsbestånden är det svårt att urskilja om det är gallrat eller inte och det är också meningen. Du ska inte se förändringarna och de ska inte vara så radikala. Man sparar en stor del av stammarna i skogen, förklarar Nyström.

Den kanske synligaste delen av skogsavverkningen är slutavverkningen eller ett kalhygge, som många reagerar negativt på.

Kalhygge vid Kurjenrahka nationalpark.
Kalhyggen väcker negativa känslor. Kalhygge vid Kurjenrahka nationalpark. Bild: Linus Hoffman / Yle Avverkning,kalhyggen,Slutavverkning,Kurjenrahka nationalpark,skog

Enligt Nyström visar statistiken att kalhyggen utgör en rätt liten andel av avverkningen i Åboland.

- De facto så visar statistiken att vi har en rätt så hög tillväxt i våra skogar, säger Nyström.

Hur bevara mångfalden vid kalhyggen?

Bakom initiativet att förbjuda kalavverkningar på statlig mark är Finlands naturskyddsförbund, Birdlife Suomi, Luonto-Liitto, Greenpeace och Natur och Miljö.

Miljöskyddsföreningarna är exempelvis oroade för att mångfalden i skogen försvinner i samband med att flera hektar skog huggs ner.

Skogarna fungerar också som kolsänkor, de binder alltså koldioxid ur atmosfären.

Närbild på tallplanta.
Närbild på tallplanta. Bild: Nora Engström / Yle Skog,tallar,tall,Korpo, Pargas,Ekonomiskog,ekonomiskogar,gran,Barrskog

Därför anser flera forskare att skogsavverkningen, eller en minskning av den, utgör en viktig del i klimatfrågan.

Hur ser man till att mångfalden bevaras om man gallrar eller kalhugger en skog?

- Man försöker hålla kvar en del död ved i skogen, alltså sådana stammar som kanske redan har fallit omkull i ett tidigare skede.

Ett träd har fallit i en skog, en svart hund står bredvid trädet.
En del omkullfallna träd kan bevaras som ett hem för exempelvis insekter. Ett träd har fallit i en skog, en svart hund står bredvid trädet. Bild: Nora Engström / Yle Skog,tallar,tall,Korpo, Pargas,Ekonomiskog,ekonomiskogar,Barrskog,Natur,miljö

- Man kan också skapa mindre öar med yngre träd i samband med gallringar. Här i Korpo där vi har mycket berg, kan man bevara äldre träd vid bergskanter som blir korridorer för vilt och fåglar som de kan bo i, svarar Nyström.

Ett annat sätt är att spara träd runt kärrmarker, som också är typiska för skogarna i Korpo.

På det sättet ser man till att kärren inte torkar ut, förklarar Nyström.

"Vissa ingrepp påverkar landskapet och biotopen"

Mickel Nyström tycker om att vandra i skogen och är också en ivrig jägare.

Därför blir han upprörd av tanken över att skogsägare inte skulle tänka på natur och miljö då skogen avverkas.

Barrskog.
Barrskog. Bild: Nora Engström / Yle Skog,tallar,tall,Korpo, Pargas,Ekonomiskog,ekonomiskogar,Barrskog,Natur,miljö

Nyström medger att vissa ingrepp som görs i en ekonomiskog påverkar landskapet och det också har en inverkan på biotopen för vissa arter.

Han hoppas på ett ökat samarbete och en större förståelse mellan markägare, miljöorganisationer och forskare.

- Vi har redan jobbat för det och skogsbruket har redan blivit bättre under de senaste åren, säger Nyström.

Skogen ger en ekonomisk vinning, men kräver också investeringar, fortsätter Nyström.

- Under de första 35 åren är det mestadels kostnader, då man planterar och röjer skogen. I slutet av skogens omloppstid ökar vinsten, men den ekonomiska vinningen ska återinvesteras för att plantera ny skog, säger Nyström.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland