Hoppa till huvudinnehåll

Det blev inga åtal men Raseborgs stad får kritik för utredningarna kring misstänkta sexuella trakasserier i en skola i Karis

Koulussa on useita pikkuparvekkeita
Läraren vid Karjaan yhteiskoulu i Karis blev inte åtalad. Koulussa on useita pikkuparvekkeita Bild: Yle/Tiina Jensen

- Ingen ska tro att staden inte tar tag i saken om det finns misstankar om sexuella trakasserier, säger Raseborgs koncernjurist Patricia Rehn.

Ändå får Raseborgs stad nu kritik för hur staden skötte processerna i fallet Karjaan yhteiskoulu.

Åklagaren väckte inget åtal mot läraren och hen är således inte längre misstänkt.

Ovetande förälder missnöjd

Men en förälder har blåst liv i diskussionen om hur allt gick till. Föräldern kritiserar i en insändare i tidningen Etelä-Uusimaa hur staden skötte ärendet.

Föräldern, som vill vara anonym, skriver att familjen fick reda på brottsmisstankarna först när det damp ner en kallelse från polisen genom brevinkastet.

Där uppmanades målsägande att komma till polisstationen för förhör gällande sexuella trakasserier.

Det visade sig att dottern var målsägande i fallet, alltså ett misstänkt offer - även om dottern själv inte hade upplevt några trakasserier.

Eleverna fick uttala sig

Informationen grundade sig på en lista som polisen fått från skolan med namn på 26 personer som hade uttalat sig om läraren i fråga.

Bland dessa elever fanns både sådana som känt sig utsatta och sådana som inte gjorde det.

Föräldern förundrar sig över att skolan inte informerat familjen om brottsmisstankarna.

Skolan hade däremot berett eleverna möjlighet att berätta om sina erfarenheter av den då misstänkta läraren.

Protokollförda uttalanden till polisen

En av stadens tjänstemän antecknade det eleverna berättade. Men eleverna erbjöds inte möjlighet att läsa anteckningarna som senare skickades till polisen – också det utan elevernas (och föräldrarnas) vetskap.

Enligt insändarskribenten hade dennes dotter ingenting att klandra den då misstänkte läraren.

Ändå hamnade protokollet hos polisen.

Föräldern säger att dottern kände sig stämplad för att ha anklagat en människa för sexuella trakasserier tros att hon inte hade upplevt sådana.

Staden svarar

Stadens koncernjurist Patricia Rehn vill inte kommentera det specifika fallet i offentligheten.

Men hon säger att på grund av ärendets känsliga art har staden varit alldeles särskilt noggrann med att kolla upp vilka regler och föreskrifter det finns att följa i ett motsvarande fall.

Dessvärre har det tidigare inte funnits väldigt mycket information kring de här sakerna - utom den finska lagen, givetvis.

Efter att metoo-rörelsen uppmärksammade sexuella trakasserier har ett flertal instanser ändå insett betydelsen av konkreta handlingsplaner.

Utbildningsstyrelsen har i år gett ut en handbok för att förebygga och ingripa i sexuella trakasserier i skolor och läroanstalter.

Den går att ladda ner gratis här.

Patricia Rehn
Patricia Rehn uppfattar att allt gått rätt till. Patricia Rehn Bild: Yle/Maria Wasström Västnyland,patricia rehn

Patricia Rehn understryker att tröskeln är låg att ingripa om det finns anledning att misstänka sexuella trakasserier.

Anställda tjänstemän har en skyldighet att ingripa och anmäla polisen ifall det förekommer sådana misstankar.

Det gjordes också i detta fall.

Rehn säger att vårdnadshavare också kontaktades i de fall där det fanns misstankar om trakasserier. I de fall där elever uttalat sig om läraren men inte upplevt trakasserier kontaktades inte vårdnadshavare.

- Jag hoppas man förstår att det är en stor skillnad på om det finns misstankar om trakasserier och om det inte finns det, säger Rehn.

Barn har också integritetsskydd

Rehn bekräftar också att föräldrarna inte kontaktades inför de tillfällen då eleverna fick dela med sig om sina tankar om läraren.

Eleverna informerades om syftet med tillfällena av rektor respektive lärare.

Hon hänvisar till tonåringarnas integritetsskydd och att de har rätt att uttala sig utan att deras vårdnadshavare känner till det.

- Det är mycket möjligt att föräldrarna inte kände till misstankarna. Det beror på vad eleverna berättat hemma, säger Rehn.

Hon påpekar också att barn med stigande ålder och mognad har rätt att uttala sig i ärenden som berör dem.

I de fall det framkommit oegentligheter kontaktades däremot vårdnadshavarna.

Visste eleverna om att uppgifterna kan vidarebefordras till polisen?

- Det visste inte vi heller i det skedet, säger Rehn.

Hon säger också att hon verkligen har funderat mycket på vad tjänstemännen hade kunnat göra annorlunda. I efterskott ser hon att allt gick rätt till.

- Vi har tagit råd av sakkunniga och andra myndigheter och agerat efter bästa förmåga.

Bättre att inte påverka barns tolkning

Rättspsykolog Julia Korkman vid Åbo Akademi håller med om att frågan är känslig och mångfacetterad.

- Jag kan helt sympatisera med en förälder som tycker att de borde få information i ett tidigt skede. Ur ett rättssäkerhetsperspektiv är det dock faktiskt bättre ju färre människor som hinner prata med ett barn innan barnet blir hört i en eventuell rättsprocess.

- Det kan ha negativa konsekvenser om man diskuterar saken hemma och föräldrar kan också omedvetet påverka barnets uppfattningar och tolkningar.

Öppenhet är viktigt men svårt

Däremot understryker hon vikten av att berätta för ungdomarna vad det de säger kommer att leda till.

- Ungdomar som hörs i rättsprocesser har förstås rätt att veta i vilket syfte de blir hörda. Det kan också underminera tilltron till myndigheter och vuxna om man plötsligt hittar sig i en process där man inte vet vad det man säger kommer att användas till.

Julia Korkman
Julia Korkman är forskare vid Åbo Akademi. Julia Korkman Bild: Rikhard Tiula Åbo Akademi,vetenskap,rättspsykologi,vad säger vetenskapen

Hon påpekar att det är en svår situation för en skola att befinna sig i. Om det finns en misstankar om sexuella trakasserier bör man konsultera expertis, eller polis som i det här fallet.

- Samtidigt är det en väldigt allvarlig anklagelse mot en lärare som kan riskera både sitt arbete och sitt rykte. Därför är det väldigt viktigt att se till att det utreds på ett korrekt sätt, säger Korkman.

Läs också

Nyligen publicerat - Västnyland