Hoppa till huvudinnehåll

Motion i Jakobstadsfullmäktige: Ge skoleleverna en meningsfull fritid med trygga vuxna

barn
barn Bild: Nathalie Lindvall barn (familjemedlemmar),jakobstad

En lågtröskelverksamhet som är öppen för alla efter skoldagens slut, det föreslår SFP:s fullmäktigeledamot Annica Haldin i Jakobstad. Det viktiga är att barn inte lämnas ensamma utan har en trygg plats att gå till på eftermiddagarna.

På tredje klassen har de flesta barn inte längre rätt till en eftisplats. Det kan betyda långa eftermiddagar ensamma hemma innan föräldrarna kommer hem från jobbet. Och kanske en känsla av otrygghet, säger Annica Haldin (SFP).

Därför lämnade hon in motionen: "Direkt efter skolan".

- Det kan bli långa och stillasittande eftermiddagar för nio-tioåringar. Jag vill att vi ska ordna en lågtröskelverksamhet som skulle ge barnen en meningsfull fritid, säger Haldin.

Verksamhet i idrottshallen

Haldin föreslår att verksamheten kunde ordnas i stadens idrottshallar och vara öppen för barn och unga från alla stadsdelar och oberoende språkgrupp.

Haldin hoppas också att verksamheten kunde fortsätta även under sommaren – det är ofta svårt för föräldrar att kunna vara lediga tillsammans med barnen under hela sommaren.

I centrala Jakobstad kunde Tellushallen vara öppen på eftermiddagarna och verksamheten skulle vara mångsidig och öppen för alla oavsett stadsdel eller skolspråk.

Där kunde barnen få hjälp med läxläsning och olika föreningar kunde presentera sin verksamhet och barnen få prova på den.

Tellushallen i Jakobstad
Tellushallen i centrala Jakobstad kunde vara öppen på eftermiddagarna för barn och unga, tycker Haldin. Tellushallen i Jakobstad Bild: YLE/Marcus Lillkvist fotbollshall

Haldin vill inte att verksamheten blir för inriktad på exempelvis idrott eller musik, så att barn med andra intressen stöts bort.

I dag är Haldins egna barn stora, men hon kommer ihåg att hon själv var orolig och hade dåligt samvete när sönerna var ensamma hemma efter skolan.

- Men det är för barnen skull jag lämnade in motionen. Det viktiga är gemenskapen och tryggheten, säger Haldin.

Många ställde sig bakom motionen

Man måste ha visioner, säger Haldin som hoppas att staden kunde samarbeta med föreningarna och att exempelvis de som studerar till idrottsinstruktörer kunde engageras i verksamheten.

I förlängningen kunde man också få med sig företag och köpmän och barnen kunde erbjudas ett litet mellanmål.

- Det ska vara enkelt att bara slänga in skolväskan där hemma efter skolan och hoppa på cykeln till Tellushallen för att få en meningsfull och rolig gemenskap med andra barn.

Motionen lämnades in i våras och ett 30-tal fullmäktigeledamöter över partigränserna ställde sig bakom förslaget.

I början på veckan diskuterade stadsstyrelsen ärendet och beslöt att bildningens ledningsgrupp ska ta på sig ansvaret för att söka finansiering för att aktivera barn och unga på eftermiddagarna och även planera hur verksamheten ska se ut.

Bonäs skola i Jakobstad.
Treor i Bonäs skola. Bonäs skola i Jakobstad. skolan (fenomen)

Finskklubb i Bonäs skola

I Bonäs skola i Jakobstad ordnas det här läsåret en finskklubb. Klubben startar direkt efter skoladagens slut. När Yle Österbotten hälsar på är det treornas tur att delta i klubben. 19 av eleverna är anmälda till klubben.

- Intresset har varit stort, säger vice rektor Desiré Östman.

Treorna berättar entusiastiskt att det är jättekul med klubb efter skolan.

- Det är roligt och så lär man sig mera än på lektionerna. Man hinner prata mera, säger en flicka.

Både skönt och ensamt

De är alla överens om att det var ganska skönt att inte länge gå på eftis. Nu kan de träffa kompisar på eftermiddagarna.

- Vi är tre kompisar som brukar gå hem tillsammans, säger Venla.

Barnen berättar att de flesta har egna telefoner nu så då kan de hålla kontakten och själva bestämma när de ska träffas. Men sen kryper det fram att det inte alltid är så roligt ändå att vara ensam hemma, trots allt.

- Fast ibland kan det bli lite ensamt om kompisarna inte kan leka, säger Venla.

- Jo, ibland är det lite tråkigt och ensamt, säger Felicia.

Östman säger att visst finns det en oro bland föräldrarna när barnen plötsligt ska börja gå hem själva på eftermiddagarna. Finskklubben är den enda klubben som ordnas efter skolan det här läsåret.

- Vi har haft andra klubbar tidigare. Till exempel har föräldrar tidigare dragit en idrottsklubb.

Bonäs skola i Jakobstad.
Bonäs skola i Jakobstad. finska,skolan (fenomen)

Frivilliga utifrån

Östman säger att det är mycket bra att det ordnas verksamhet efter skolan. Den här dagen skulle treorna ha slutat klockan 12. Då blir det en lång eftermiddag innan mamma eller pappa kommer hem från jobbet.

Finskklubben kom till genom initiativ från klubbledaren, en pensionerad språklärare. Även om lärarna gärna ser att det ordnas verksamhet så är det inte så enkelt för dem att ställa upp och dra klubbar efter skoldagens slut.

- Lärarna behöver planera nästa dags undervisning och tiden räcker inte alltid till. Därför är vi tacksamma över de här initiativen, säger Östman.

Ett absurt system

Oron för att barnen är ensamma under eftermiddagarna är inte ny.

Tidigare har Mirjam Kalland, barnpsykoterapeut och docent i socialt arbete, sagt till Yle att Finland har bland de längsta arbetsdagarna i Europa. Samtidigt har våra barn relativt sett korta skoldagar.

- Det är ett absurt system.

Även på Förbundet Hem och Skola välkomnar verksamhetsledare Micaela Romantschuk initiativ av det här slaget.

- Det är en oro som många föräldrar delar och det kan bli långa eftermiddagar. Det är absolut ett behjärtansvärt initiativ, säger Romantschuk.

Ingen lag om eftis eller klubbar

Det finns egentligen inget lagstadgat vad gäller eftis och klubbar. De kommuner som ordnar eftis får statsandelar, men det här är helt frivillig verksamhet.

Romantschuk säger att det är något av ett lapptäcke hur kommunerna ordnar sådan verksamhet, medan man i Sverige har ett system för detta, det så kallade Fritids.

Risken är att barn blir marginaliserade om de inte har möjlighet att göra roliga saker tillsammans med andra barn

Romantschuk ser också eftermiddagsverksamheten som viktig för en mera jämlik barndom.

- Alla familjer har inte råd med kostsamma hobbyer, så det vore bra om man kunde arrangera mångsidig verksamhet direkt efter skolan så att alla barn kunde delta.

Verksamhetsledare Micaela Romantschuk vid Hem och skola i Finland.
Micaela Romatschuk, verksamhetsledare på Förbundet Hem och Skola. Verksamhetsledare Micaela Romantschuk vid Hem och skola i Finland. Bild: Yle/Anna Savonius Hem och Skola i Finland,verksamhetsledare,micaela romantschuk

Romantschuk säger att kostnaderna för fritidsaktiviteter skjutit i höjden och att möjligheten att delta i förlängningen har en stor betydelse för barnen.

- Risken är att barn blir marginaliserade om de inte har möjlighet att göra roliga saker tillsammans med andra barn.

Samtidigt påpekar Romantschuk att det måste vara välorganiserad verksamhet.

Grupperna får inte blir för stora och det får inte bli för stökigt eller bara handla om förvaring. Då kanske barn väljer bort den här aktiviteten.

- Om tanken är att man ska kunna göra sina läxor så ska man också kunna göra dem. Man måste värna om att verksamheten har kvalitet och att det finns tillräckligt många vuxna, säger Micaela Romantschuk.

Vad säger då treorna i Bonäs om Haldins motion?

- Det vore jättebra att ha ett ställe att gå till.

- Det är ju inte alltid kompisarna kan leka. I Tellushallen skulle de säker finnas många att vara tillsammans med.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten