Hoppa till huvudinnehåll

Överläkare om allt längre vårdköer för barn: Trötta föräldrar och den moderna skolan producerar patienter till barnpsykiatrin

Mor och dotter på väg in till läkarens mottagning.
Mor och dotter på väg in till läkarens mottagning. Bild: Lehtikuva patienter,barnläkare

Åtta överläkare vid barnpsykiatriska enheter som ger vård på svenska i Finland har gett sin syn på läget inom psykiatrin avsedd för 0-12-åringar för Svenska Yle. De anser bland annat att dagens självstyrda skolarbete är illa för en del elever.

Det här frågade vi om psykiatrin för barn

Svenska yle ställde följande frågor skriftligt till barnpsykiatriska enheter för att få veta hur läget ser ut för de barn som behöver vård på svenska:

  • Hur lång är väntetiden för ett barn som behöver få psykiatrisk vård på er vårdenhet?
  • Finns det specialområden där den är kortare eller längre?
  • Vilka möjligheter har ni att svara på behovet av barnpsykiatriska tjänster på svenska?
  • Är väntetiden för en första konsultation och för att vården inleds längre för barn på svenska än på finska?
  • Vilken typ av problem har blivit vanligare?
  • Kan man säga att barn är sjukare än tidigare?
  • Har ni märkt av att problem ökat och vad tror ni att de beror på i så fall?

Vi ställde också tilläggsfrågor muntligt till överläkaren för den barnpsykiatriska enheten i Lojo.

En del barn kan ha så svår ångest att de inte klarar av att gå i skola - skolan med sina krav på allt mer självstyrning kan enligt barnpsykiatrer vara för mycket för barn som har andra utmaningar i sitt liv.

Tillspetsat kan man säga att dagens skola bidrar till att producera patienter till barnpsykiatrin― Överläkare Kristiina Forsman vid barnpsykiatriska enheten vid Vasa centralsjukhus

Behovet av mentalvårdstjänster för barn har ökat kraftigt under de senaste åren och vårdköerna har blivit längre. Också behovet av barnpsykiatriska tjänster på svenska har ökat.

Inom barnpsykiatrin vittnar man om att fler barn än förr uppvisar skadebeteende, är självmordsbenägna eller lider av psykotiska symptom.

Barn kommer tidigare in i puberteten, vilket förklarar att vissa symptom nu kommer fram vid lägre ålder än tidigare.

- Ett nytt symptom är att även barn under 13 år skär sig allt mer. Barn tar lätt efter andra barn. Delvis beror fenomenet på barns behov av uppmärksamhet, men även det bör tas på allvar av de vuxna, säger överläkaren Taina Keinänen som ansvarar för barnpsykiatrin i Lojo och Raseborg.

De flesta enheter som vårdar både finsk- och svenskspråkiga barn har ingen separat statistik över språkgruppernas väntetider till första mötet och tills vården inleds.

Just nu ser vi flera suicidala barn och barn med psykotiska symptom― Kaija Puura, överläkare och professor i barnpsykiatri vid Tammerfors universitetscentralsjukhus

Överläkare vittnar dock om att det är svårare att rekrytera personal till de svenskspråkiga mottagningarna eftersom det inom vissa yrkesgrupper råder brist på svenskspråkiga professionella.

Det råder särskilt brist på svenskspråkiga neuropsykologer och sjukskötare med erfarenhet av barnpsykiatri.

Nästan 240 000 vårdtillfällen inom barnpsykiatrin i fjol

Enligt Yle Uutiset lider 90 000 barn under 13 år i Finland av något slags mentala problem.

År 2017 vårdades 22 000 0-12-åringar på någon barnpsykiatrisk enhet inom specialsjukvården.

Litet barn gungar på daghemsgård.
Litet barn gungar på daghemsgård. Bild: Lehtikuva barn (åldersgrupper),daghem

Därtill kommer barn som vårdades inom primärvårdspsykiatrin. Inalles är det frågan om nästan 240 000 vårdtillfällen.

Det finns också barnpsykiatriska enheter som är avsedda för småbarn under skolåldern, det vill säga 0-6-åringar.

"Barnen har inte förändrats, men den omgivande miljön har det"

Experterna som svarat på våra frågor säger att samhällsklimatet har förändrats och det ställs stora krav på både barn och vuxna.

- Familjernas hjälplöshet verkar ha ökat, känslan av allmän trygghet har blivit svagare, arbetslivet har blivit mer krävande och familjerna har mycket lite tid tillsammans i vardagen, uppger överläkare Liisa Laula vid barnpsykiatriska enheten i Pargas.

Familjekonstellationerna är knepigare, vardagen är mer hektisk, föräldrarnas krafter prövas i arbetslivet, det finns olika kumulativa riskfaktorer med mera, räknar barnpsykiatrer upp.

Många föräldrar säger att de inte vågar stanna hemma från jobbet även om läget så kräver av rädsla för att mista jobbet.

- Vanliga förvärsarbetande vuxnas föräldraskap sätts numera på prov. Arbetslivet kräver mycket, barnens skola kräver mycket av föräldrarna, barnens hobbyer likaså. Internet och sociala medier ställer nya krav på föräldraskapet, säger överläkare Kristiina Forsman vid barnpsykiatriska enheten vid Vasa Centralsjukhus.

Barn är också tidigt medvetna om omvärlden. Oron över klimatet, miljöförstöringen och världens framtid oroar dagens barn, säger vårdproffs.

Ju mindre barnet är desto större är behovet av trygghetskänsla, och att inte behöva vara ensam allt för mycket― Överläkare Tuija Fontell, Borgå

I Finland anses det som något positivt att barn tidigt uppvisar självständighet och klarar sig ensam hemma exempelvis om eftermiddagarna.

- Ensamhet är ett vanligt problem. Ingen myndighet kan ge samma närhet som föräldrarna. Det gäller att vara närvarande, säger överläkare Tuija Fontell vid Borgå barnpsykiatri.

Familjerna söker allt oftare hjälp medan vårdresurserna stampar på stället, vilket leder till oskäligt lång väntetid för barnen som befinner sig i kris.

- Också familjelivet är ofta mera komplicerat än det var tidigare, säger överläkaren Matti Kaivosoja som ansvarar för barnpsykiatrin vid Mellersta Österbottens sjukhus.

Vi kan ge vård och terapi men vardagen vilar alltid på föräldrarna. Arbetslivet kan göra det svårt för till exempel ensamstående föräldrar― Överläkare Tuija Fontell, Borgå

Skamstämpeln på barnpsykiatrisk vård har bleknat och det är numera ofta föräldern som är initiativtagaren. Tidigare var det vanligtvis skolan, daghemmet eller barnskyddet som satte igång processen.

Glasdörrar in till barnpsykiatrisk avdelning
Glasdörrar in till barnpsykiatrisk avdelning Bild: YLE/Mira Myllyniemi barnpsykiatri,barnpsykiatriska polikliniken i vasa

Allvarliga mentala problem uppges vara sällsynta hos barn, men lindriga och mellansvåra däremot mycket vanliga. De som är allvarligt sjuka uppges däremot vara ännu sjukare än förr.

Det faktum att det skrivs fler remisser till barnpsykiatrisk konsultation beror på att medvetenheten om barns psykiska problem ökat och man är mer öppen med det - det är inte längre lika skambelagt som förr, säger barnpsykiatrer till Svenska Yle.

Barn är också mera utsatta för stress än tidigare. Det är krävande skolmiljö, större grupper i dagvården, kontinuerligt informationsflöde― Linjedirektör Leena Repokari, HUS

Svårt att få avdelningsvård

För två år sedan stängdes den barnpsykiatriska avdelningen i Ekenäs.

Det betyder att svenskspråkiga barn inte har tillgång till dygnsvård på svenska i stora delar av av södra Finland.

Docka som sitter på stol i dockskåp
Docka som sitter på stol i dockskåp Bild: Yle/ Lone Widestam dockskåp,dockhem

Avdelningsvård 24/7 - den tyngsta formen av vård - är koncentrerad till HUS för både finska och svenska barn.

HUS har haft problem att få platserna att räcka till på grund av ökat antal remisser men också med själva byggnaderna i Helsingfors.

Vid årsskiftet öppnas en avdelning i en ny byggnad intill Hesperia sjukhus i Tölö, vilket branschfolk hoppas ska lätta på trycket.

Enheterna i Östra och Västra Nyland är också beroende av avdelningsplatserna vid HUS.

HUS ansvarar för huvudstadsregionens barn

HUS barnpsykiatri ansvarar för barnpsykiatrin i Helsingfors, Esbo, Vanda, Kervo, Grankulla och Kyrkslätt. Tjänsterna vid mottagningarna är avsedda för barn mellan 5 och 12 år och deras föräldrar.

Vid behov samarbetar enheterna också med barnets daghem, skola och aktörer inom barnskyddet.

I huvudstadsregionen är väntetiden särskilt lång eftersom antalet remisser ökat mest där― Linjedirektör Leena Repokari, HUS

- Under år 2018 har väntetiden inom HUS Barnpsykiatri blivit längre, men vi har tyvärr inte separat statistik för svenskspråkiga, svarar linjedirektören Leena Repokari och biträdande överläkare Ann-Christin Kairemo.
Leena Repokari , lastenpsykiatrian linjanjohtaja , HUS
Leena Repokari Leena Repokari , lastenpsykiatrian linjanjohtaja , HUS Bild: Pekka Tynell / Yle Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

Inom barnpsykiatrin har man under de senaste åren kunnat ta emot nya patienter inom sex veckor (det vill säga inom ramen för vårdgaranti), men i år har väntetiden ökat.

- Nu i november har 20 procent av patienterna fått vänta längre än sex veckor på ett inledande besök. Senaste vecka hade vi inom HUS Barnpsykiatri 14 barn, vilkas väntetid överskred sex veckor, uppger HUS-ansvariga.

I huvudstadsregionen är väntetiden särskilt lång eftersom antalet remisser ökat mest där. I huvudsak har man i Helsingfors kunnat erbjuda de svenskspråkiga barnen - liksom de finskspråkiga - en första tid till mottagningen inom sex veckor.

Senaste vecka hade vi inom HUS barnpsykiatri 14 barn, vilkas väntetid överskred sex veckor― Linjedirektör Leena Repokari, HUS

På frågan om vilka möjligheter det finns att svara på behovet av barnpsykiatriska tjänster på svenska svarar Repokari och Kairemo att det finns vissa utmaningar, även om det finns svenskspråkiga mottagningar i Helsingfors, Borgå och Raseborg som erbjuder mångprofessionell vård.

- Det är svårare att rekrytera personal till de svenskspråkiga mottagningarna på grund av att det inom vissa yrkesgrupper råder brist på svenskspråkiga. Det har till exempel varit svårt att rekrytera svenskspråkiga sjukskötare med erfarenhet av barnpsykiatri, vilket märks såväl inom öppenvården som avdelningsvården.

Barn kommer nu också tidigare in i puberteten vilket förklarar att vissa symptom nu ses i lägre åldrar än tidigare― Linjedirektör Leena Repokari, HUS

Det råder också brist på svenskspråkiga neuropsykologer.

- Eftersom patientunderlaget är litet är det även utmanande att ordna svenskspråkiga gruppterapier. Den svenskspråkiga vården måste därför i praktiken ofta ”skräddarsys” och bristerna kompletteras med köptjänster.

Gruppterapier har i huvudsak köpts av Folkhälsan. Även neuropsykologiska undersökningar har köpts av privata aktörer.

Sex veckor i kö även i Lojo och Raseborg

I Lojo och Raseborg kan man vanligtvis erbjuda första besöket på barnpsykiatrisk poliklinik inom sex veckor från det att remissen anlänt, oberoende av barnets modersmål.

I akuta fall strävar vårdenheterna efter att ge en tid snabbare.

Pojke sitter på bänk
Pojke sitter på bänk Bild: Unsplash/Michał Parzuchowski pojkar,barn (familjemedlemmar)

Vid den barnpsykiatriska polikliniken erbjuds all service på svenska och dit kan även svenskspråkiga barn och familjer från Lojo skickas vid behov, uppger överläkare Taina Keinänen vid barnpsykiatriska enheten i Lojo.

Också i Lojo-Raseborg skär sig barn mer än tidigare.

Det att barnen uppvisar symptom hör ofta intimt ihop med att de vuxna mår dåligt och det vore viktigt ur barnens synvinkel att det fanns tillräckligt med mentalvårdsservice för vuxna― Överläkare Taina Keinänen vid barnpsykiatriska enheten i Lojo.

Förutom att barn skär sig lider de mer än förr av spelberoende.

- Spel- och mobilberoendet är ett helt tydligt ett växande fenomen i tiden, något som i många barns fall tar för mycket tid av annan verksamhet såsom att vistas utomhus, motionera eller vara i direkt växelverkan med andra, uppger Keinänen.

- De vuxna gör sig skyldiga till samma saker och tiden man delar med barnet - det att man gör något tillsammans - den ser ut att minska hela tiden.

Det faktum att antalet remisser ökat ser Keinänen som också en positiv sak.

Det visar att man bättre tar itu med barnens problem och att kunskapen om olika neuropsykiatriska problem såsom ADHD och vårdmöjligheterna har ökat och att man förstår att söka hjälp.

Borgå lyckas inte ge vård inom vårdgarantins ramar

Vårdgarantin på sex veckor har inte hållit i Borgåregionen och köerna har vuxit under den senaste tiden, oberoende av modersmål.

- 60 procent av patienterna har fått vård inom sex veckor. Personalen har bytts ut och det är svårt att rekrytera läkare inom barnpsykiatrin. Det råder också brist på sjukskötare, säger överläkare Tuija Fontell vid Borgå barnpsykiatriska enhet

60 procent av patienterna har fått vård inom sex veckor― Överläkare Tuija Fontell, Borgå

Fontell uppger att särskilt de neuropsykiatriska problemens andel har ökat, exempelvis ADHD och symptom inom autismspektret.

- Allt yngre barn lider också av typiska ungdomsproblem såsom ångest och depression.

Är det något särskilt som vuxna borde tänka på?

- Man ska vara närvarande i barnets liv, vara intresserad av barnet och dess värld. Många barn får för lite stöd och de är för mycket ensamma, säger Fontell.

Vasa Centralsjukhus: Barnet måste oftast vänta för länge på terapi

Vid Vasa Centralsjukhus ordnas det första besöket till barnpsykiatrisk konsultation inom vårdgarantins ram, det vill säga sex veckor.

Tiden är den samma oberoende av barnets modersmål.

- Då bedömer läkaren om saken är brådskande eller inte och planerar undersökningar, vård och uppföljning. Vi har möjligheter att erbjuda familjeinriktad vård (träffar med föräldrarna eller med hela familjen) med kort väntetid, uppger överläkare Kristiina Forsman vid barnpsykiatriska enheten vid VCS.

Svårt sjuka barn har svårare symptom än tidigare― Överläkare Kristiina Forsman, Vasa

Enligt Forsman har man väldigt bra möjligheter att svara på behovet av barnpsykiatrisk vård på svenska. Största delen av de anställda på polikliniken har svenska som modersmål.

- Även vi som är finskspråkiga betjänar patienter och deras familjer på patientens modersmål.

Däremot kan väntan på terapi bli lång.

- Om situationen inte är brådskande men om barnet ändå behöver egen terapi måste barnet oftast vänta för länge (flera månader). Detta beror på bristen på terapeuter inom vår egen organisation och i hela Österbotten.

Beteendeproblem och trots före skolåldern samt föräldrarnas svårigheter att sätta gränser har ökat― Överläkare Kristiina Forsman vid barnpsykiatriska enheten vid VCS

Vasa centralsjukhus
Vasa centralsjukhus Bild: Yle / Mari Latva-Karjanmaa Vasa centralsjukhus

Forsman anser att skolan numera är för krävande för en stor del av barnen.

- Och här avser jag inte kognitiva krav, utan det att skolan förutsätter så mycket självstyrning, självständighet, grupparbetsfärdigheter och social förmåga som barnen enligt sin psykologiska utvecklingsnivå ännu inte har beredskap för.

Begåvade barn klarar sig och kanske en del kan ha nytta av den moderna undervisningen, konstaterar Forsman.

- Men en allt för stor del får symptom av kraven som är för stora. Samtidigt har man minskat på olika stödformer i skolan.

Forsman uppger att det skadliga innehåll på internet som barn utsätts för också märks tydligt inom barnpsykiatrin.

Vi vårdar hela tiden barn vars symptom triggats igång av något skrämmande eller förbryllande på internet― Överläkare Kristiina Forsman, Vasa

Svenskspråkiga barn brukar vänta längre på terapi vid MÖCS

Också vid Mellersta Österbottens Centralsjukhus, som betjänar barn från närområdena som behöver krävande specialsjukvård, kan väntetiden för att vården kommer igång vara längre för barn som behöver en svenskspråkig terapeut.

- Väntetiden till psykiatrisk undersökning är 3-4 veckor, men i krisfall en till två dagar, uppger överläkaren Matti Kaivosoja vid MÖCS barnpsykiatriska enhet i Karleby.

Förutom vid krisfall är väntetiden kortare om barnet redan vårdas på sjukhus, till exempel på barnavdelning, säger Kaivosoja.

Barnpsykiater Matti Kaivosoja
Barnpsykiater Matti Kaivosoja Bild: Raila Paavola/Yle Barnpsykiater,Mellersta Österbottens centralsjukhus

Enligt överläkaren är väntetiden för den första konsultation densamma för barn som behöver vård på svenska, men väntetiden för vården (exempelvis öppenvård, psykoterapi) kan vara längre om barnet behöver en svenskspråkig terapeut.
Barnen är inte annorlunda än förr, men miljön omkring dem är annorlunda― Överläkare Matti Kaivosoja, MÖCS

Vid barnpsykiatrin finns både finsk- och svenskspråkig personal, men enligt Kaivosoja önskar man fler med svenska som modersmål.

Också psykologiska undersökningar fås på bägge inhemska språken.

Psykiatriska sjukdomar bland barn är enligt Kaivosojas bedömning inte vanligare än tidigare, men långt fler familjer accepterar mentala problem och vill söka hjälp.

- Det var inte så vanligt på 80-talet (att söka vård), konstaterar Kaivosoja som arbetat inom barnpsykiatrin i nästan 40 år.

Stiftelser ger medel till barnpsykiatrin i Pargas

Den barnpsykiatriska enheten i Pargas inom Egentliga Finlands sjukvårdsdistrikt betjänar svenskspråkiga barn från Pargas och Kimitoön.

- Väntetien varierar, för det mesta hålls den inom vårdgarantin. Under semestersäsongen kan väntetiden vara längre, men även då finns ett joursystem så att de mest akuta fallen får vård snabbt, uppger överläkaren Liisa Laula vid barnpsykiatriska enheten i Pargas.

Väntetiden är den samma för bägge språkgrupperna.

Väntetiden kan bli längre än sex veckor om patienten behöver till exempel neuropsykologiska utredningar. Det beror på att det finns färre personer som utför sådana på svenska inom området.

Tack vare medel från privata stiftelser kan polikliniken numera köpa vårdtjänster från privata lokala aktörer.

Spelberoende och olika problem med att begränsa spelandet hos barn och ungdomar har blivit vanligare― Överläkare Liisa Laula, Pargas

- Det vi ser är att remissantalet till vår arbetsgrupp ökat märkbart från 2011 (57 remisser) till 2017 (115 remisser) och vi förväntar oss att mängden remisser detta år är ungefär den samma som förra året, säger Laula.

I stort sett har resurserna i teamet hållits oförändrade under den tiden.

Pojat pelaavat puhelimella.
Pojat pelaavat puhelimella. Bild: Pixabay spel,videospel,smarttelefoner,barn (åldersgrupper)

- Barnens mående är långt beroende av föräldrarnas och familjernas mående. Den tvåspråkiga vuxenpsykiatriska avdelningen I Pargas kommer att stänga, och ifall föräldrarna inte får den vård de behöver påverkar det direkt barnens mående, säger Laula.

- På Kimitoön har tillgängligheten till den psykiatriska vården för vuxna försämrats drastiskt, där har även remissantalet gällande barn och ungdomar ökat.

I Tammerfors ges ibland svensk vård med hjälp av tolk

Vid Tammerfors universitetssjukhus är väntetiden för första mötet cirka tre månader för alla barnpatienter. Akutmottagningen fungerar utan väntetid.

- Om barnet behöver avdelningsvård är väntetiden till och med längre än tre månader, uppger Kaija Puura som är professor inom barnpsykiatri och överläkare vid Tammerfors universitetssjukhus.

Enligt professor Puura kan en del inom personalen tala svenska, och vid barnpsykiatrin används även tolkar vid behov.

Också Puura säger det finns flera självmordsbenägna barn och barn med psykotiska symptom. Att antalet remisser ökat beror enligt henne på att föräldrar vågar söka hjälp och att barnens värld har blivit mer krävande för dem.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes