Hoppa till huvudinnehåll

Nu får Nadia Murad och Denis Mukwege fredspriset i Oslo: "Vi är så stolta över henne" - släktingar hoppas att fredspriset ska hjälpa de förföljda yazidierna

När den förra IS-fången och människorättskämpen Nadia Murad får ta emot Nobels fredspris hyllas hon världen över - också i de flyktingläger där andra yazidiska kvinnor nu lever efter åren av brutalt våld. Vi har träffat släktingar till Murad, som berättar om flykten och om svårigheterna att återvända till ett vanligt liv. Fredspriset delas ut i dag. Se hela sändningen här.

- Vi älskar Nadia Murad för att hon berättar sanningen och utkräver rättigheter. Hon är en förebild för andra yazidiska kvinnor, säger Shaha Shukur medan hon bakar bröd sittande på huk i det flyktingläger i Dohuk-regionen i nordvästra Kurdistan som har varit hennes hem de senaste två åren.

Fakta om Nadia Murad

- Den idag 25-åriga Nadia Murad var terrorgruppens IS sexslav i tre månader år 2014 innan hon lyckades fly.

- Sedan dess har hon ägnat all sin tid åt att berätta om systematiskt våld, sexuella övergrepp och mord på yazidierna som är det kurdiska minoritetsfolk i Irak som hon tillhör.

- Hon tilldelas Nobels fredspris 2018 tillsammans med den kongolesiska gynekologen Denis Mukwege.

- Prismotiveringen löd ”För deras insatser mot användandet av sexuellt våld som vapen i krig och väpnad konflikt”.

Shaha Shukur och hennes bror Shahab kommer från samma släkt som Nadia Murad. De var två av de närmare 400 000 yazidier som fick fly för sitt liv när IS-soldater den 3 augusti 2014 attackerade deras by utanför staden Sinjar, inte långt från Mosul i nordvästra Irak.

- Vi flydde upp i bergen och gick tills vi kom till den syriska gränsen, säger Shahab Shukur och berättar om hur de varken hade vatten eller mat.
- Många barn dog av hunger och uttorkning, säger han.

Här kan du se dokumentären On her shoulders om Nadia Murad.

Flykten som till slut ledde till ett liv i ett läger

Från gränsen mellan Syrien och Irak kördes de i bussar till ett område med halvfärdiga hus i Dohuk-regionen i nordvästra Irak. Där bodde de i två år utan under mycket svåra förhållanden.

IS förstörde alla våra hus, vattenbrunnar och elledningar.― Shahab Shukur, yazidisk flykting

Nu lever de i ett flyktingläger som drivs av en fransk biståndsorganisation i samma region. Här arbetar Shahab Shukur några timmar i veckan som lärare i arabiska.

Yazidiska man i flyktingläger i norra Irak
Shahab Shukur säger att Irak är långt ifrån säkert för yazidierna. Yazidiska man i flyktingläger i norra Irak Bild: Yle / Christin Sandberg Yazidier,flyktingläger,Islamiska staten (IS),Irak,Kurdistan

Under åren på flykt lyckades han avsluta sina universitetsstudier, och tog slutexamen med en uppsats om folkmordet på sitt folk. Systern Shaha försöker få tiden att gå genom diverse hushållssysslor.

FN slår fast att det var ett folkmord

Närmare 7 000 personer, de flesta kvinnor och barn, tillfångatogs under några dagar i början av augusti 2014.

Pojkar och män mördades medan kvinnor och flickor såldes som sexslavar. Tusentals personer saknas fortfarande, och de flesta av dem kvinnor och barn. Mörkertalen antas vara stora.

Fakta om yazidierna

- Det yazidiska folket är en kurdisk religiös minoritet på uppskattningsvis 550 000 personer som har bott främst i Irak, Turkiet och Syrien.

- Deras uråldriga religion yazdanismen har element av judendom, kristendom , islam och zoroastrism.

- De förföljdes under Saddam Husseins sekulära styre i Irak. Och av IS och andra extrema jihadister betraktas de som djävulsdyrkare och avfällingar från den rätta läran.

FN:s utredare har fastställt att det var ett folkmord som begicks av IS mot yazidierna och man utreder möjligheten att ställa de ansvariga inför rätta.

Det ska fortfarande finnas omkring tretusen kvinnor som är försvunna― Vian Dakhil, yazidiernas första parlamentsledamot

Liksom Nadia Murad lyckades en del av de kvinnor som tillfångatogs fly under de första månaderna i fångenskap. Och många har fått hjälp att resa till Tyskland för traumabearbetning.

- Två av mina döttrar är i Tyskland. Det fick jag veta när jag kom till flyktinglägret, säger Pakisa Sala som är kusin till Nadia Murad.

Hon sitter på golvet i den container där hon och de två yngsta döttrarna bor. Hela Salas familj tillfångatogs av IS. En dotter saknas fortfarande, liksom maken och en son.

Yazidisk kvinna med namnet tatuerat på vänster hand
Pakisa Sala har sitt namn tatuerat på vänster hand. Yazidisk kvinna med namnet tatuerat på vänster hand Bild: Yle / Christin Sandberg Yazidier,flyktingläger,Islamiska staten (IS),Kurdistan,Irak

- Vi har ingen information om försvunna män som är i liv, men det ska fortfarande finnas omkring tretusen kvinnor som är försvunna, säger Vian Dakhil. Hon är yazidiernas första parlamentsledamot och den som uppmärksammade omvärlden på det pågående folkmordet mot yazidier genom ett tårdrypande tal i parlamentet som spreds över världen.

Traumatiserade med liten tillgång till hjälp

De flesta av de drygt tretusen kvinnor och barn som har kommit tillbaka bor idag tillsammans med sina familjer i flyktingläger.
- Alla som kommit tillbaka lider av posttraumatisk stress och flyktinglägren är inte en bra miljö för dem, säger Vian Dakhil.

Flickorna har varit utsatta för grovt sexuellt våld och upprepade våldtäkter. Många har sett familjemedlemmar förnedras eller mördas och många har försökt ta sitt liv. Tillgången till hälsovård är bristfällig och professionellt psykologiskt stöd är i stort sett obefintlig. Flyktinglägren erbjuder få arbetstillfällen och möjlighet till stimulerande aktiviteter.

Två kvinnor på en kulle framför ett flyktingläger i norra Irak
I Irak finns över en miljon internflyktingar. Två kvinnor på en kulle framför ett flyktingläger i norra Irak Bild: Yle / Christin Sandberg Yazidier,flyktingläger

De usla förhållandena i flyktinglägren blir inte bättre av att vintern igen närmar sig. Och ingen lösning tycks finnas i sikte. Det yazidiska folket har hamnat i kläm mellan de konflikter som råder mellan den kurdiska regionala regeringen och regeringen i Bagdad.

Karta över norra Irak och de kurdiska områdena
Karta över norra Irak och de kurdiska områdena Bild: Yle Irak

Långt till återuppbyggnad av hemtrakterna

Majoriteten av yazidierna bodde tidigare i och omkring staden Sinjar – ett område som idag är totalförstört.
- IS förstörde alla våra hus, vattenbrunnar och elledningar. Återuppbyggnaden har inte påbörjats, och inte heller minröjningen för att göra området säkert. Dessutom finns det många olika beväpnade säkerhetsstyrkor med konflikter sinsemellan i området, säger Shahab Shukur.

Pakisa Sala har svårt att sova, eftersom hon hela tiden tänker på sina försvunna familjemedlemmar. Barnen blir rädda så fort de hör ett flygplan eller ser en man i skägg.

- Vi vill bara härifrån, det finns ingen framtid för oss i Irak, säger hon.

Hennes öde var att bli tillfångatagen tillsammans med de sju barnen när IS attackerade byn de bodde i. Hon var då 39 år och hade tagit på sig en blöja för att smuggla med sig familjens pengar.

Men hoppet om att få tillbaka den försvunna dottern är inte ute.

Lösensummor för de tillfångatagna kvinnorna

Vian Dakhil berättar att yazidiska familjer kontinuerligt kontaktas av IS soldater som kräver lösensummor för att släppa kvinnor och barn från fångenskap.

- Vi får löpande information om kvinnor som fritas genom att smugglas ut eller genom att deras anhöriga betalar för att få tillbaka dem, säger hon.

Yazidiernas första parlamentsledamot Vian Dakhil
Vian Dakhil överlevde mirakulöst en helikopterkrasch när hon och andra delade ut nödhjälp till yazidier på flykt i Sinjarbergen i augusti 2014. Yazidiernas första parlamentsledamot Vian Dakhil Bild: Yle / Christin Sandberg Yazidier,Vian Dakhil

Den kurdiska regionala regeringen har ett kontor för att hjälpa dessa familjer med finansiellt stöd så att de kan köpa tillbaka sina barn, men det är osäkert hur länge resurserna räcker.

I Lalish, det yazidiska folkets heliga stad, har den andliga ledaren Baba Sheikh tagit emot alla kvinnor som varit IS fångar med öppen famn. Många av dem har döpts på nytt som en symbolisk gest av välkomnande tillbaka in i gemenskapen.

Fredspristagaren Nadia Murad under en presskonferens i Washington
Nadia Murad under en presskonferens i Washington DC i oktober 2018. Fredspristagaren Nadia Murad under en presskonferens i Washington Bild: EPA / Shawn Thew Nadia Murad,Yazidier
Fredsprocessen måste läka såren efter grannar som förrått dem.― Vian Dakhil, yazidiernas första parlamentsledamot

Fredspriset ger samtidigt en strimma hopp

- Nu måste vi börja bygga upp en fred om det yazidiska folket fortsatt ska kunna leva här i Irak, säger Dakhil.

Hon säger att det kommer att bli mycket svårt, eftersom fredsprocessen i första hand inte handlar om IS brutalitet och övergrepp utan om att läka såren efter grannar som förrått dem.

- Tänk dig själv, om du var finländare och kom till Sinjar år 2010 skulle du aldrig ha kunnat skilja mellan en yazidisk eller en icke-yazidisk kvinna. Det var medmänniskor och grannar, som pekade ut dem som icketroende, säger Dakhil.

Shaha Shukur hoppas för sin del att det att Nadia Murad får fredspriset kan uppmuntra fler kvinnliga överlevare till att prata öppet om vad som hänt dem.
- Vi är så stolta över henne, säger hon.

Nedan kan du se hela ceremonin från Oslo där Nadia Murad och Denis Mukwege får sina fredspris.

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes