Hoppa till huvudinnehåll

Rennäringen hotas av klimatförändringen – renarna svälter och samerna har allt svårare att försörja sig på sitt jobb

En renskötare märker en kalv och två barn tittar på.
Renskötaren Carl-Johan Utsi är orolig för om hans barn kan jobba med renskötsel då de blir vuxna. Bilden är från en kalvmärkning i Skuolla i somras. En renskötare märker en kalv och två barn tittar på. Bild: Privat: PJ Utsi renskötsel (ekonomi),Ren,Carl-Johan Utsi

Samerna har jobbat med renskötsel på naturens villkor under flera generationer och ser därför tydligt hur klimatet har förändrats. På vintern har renarna svårt att hitta bete eftersom marklavarna har frusit fast i isen.

Carl-Johan Utsi är same och hans släkt har alltid jobbat med renar i trakten kring Jokkmokk i svenska Lappland. Själv har han aktivt varit renskötare i 14 år, men det har blivit allt svårare att försörja sig på rennäringen.

För att dryga ut inkomsterna jobbar han som fotograf och nästan alla renskötare har ett annat jobb vid sidan av, berättar han.

– Det är en kombination av många olika faktorer som gör det svårt att leva på renskötseln. Och det är det som gör det så svårt att förstå för utomstående, säger Utsi.

Renar på bete i vinterlandskap.
Renar på bete i vinterlandskap. Bild: Sauli Antikainen/Yle renskötsel (arbete),vetamix,djur,betesmarker

Utsi förklarar vilka alla faktorer som påverkar renskötseln negativt: aggressivt skogsbruk, gruvindustrin, rovdjur - och klimatförändringen. Under de senaste 10-15 åren har det inte varit normala vintrar och det gör det svårt för renarna att hitta naturbete.

– Renarna svälter på vintern och sprids ut. Det gör i sin tur att renskötarna väljer att tillskottsutfodra med ensilage eller foder. Det är dyrt och jobbigt och förändrar renskötseln på ett sätt som man kanske inte vill, till exempel blir renarna tamare.

De regniga höstarna gör att det bildas is på marken och då blir det mycket svårt för renen att hitta marklavar. Marklaven fryser helt enkelt fast i isen. Enligt Utsi kunde det här delvis kompenseras av hänglav, men hänglaven finns inte kvar på grund av skogsbruket.

På bara några årtionden har klimatet förändrats i fjällen

Eftersom samerna har jobbat med renskötsel på naturens villkor under flera generationer så ser de väldigt tydligt att klimatet har förändrats. Och det går snabbt nu.

– Om man jämför med min far, som var aktiv renskötare på 1980- och -90 talet, så var klimatet annorlunda då. De senaste åren har vi även fått se extremt klimat under vår, sommar och höst.

Årstiderna är inte lika tydliga som förr och samtidigt har vädret blivit extremare. Förra sommaren var den varmaste på flera hundra år, snön kom ovanligt tidigt redan i september, men försvann sedan igen. Höstarna är regniga och blöta.

En ensam ren med stora horn tittar mot kameran.
En ensam ren med stora horn tittar mot kameran. Bild: Mostphotos renskötsel (ekonomi),Ren

De snabba växlingarna och oförutsägbarheten gör det svårare för renskötarna att planera och jobba. Tidigare visste alla att renskiljningen sker första veckan i december, men klimatförändringen gör att det nu varierar från år till år när det är möjligt att genomföra den.

Renarna betar uppe i fjällen hela våren, sommaren och hösten och vid den här tiden brukar man samla renarna och ta ner dem från fjället till renskiljningen.

En stor flock renar går på vägen.
En stor flock renar går på vägen. Bild: Mostphotos renar,ren,renskötsel (ekonomi)

– Nu är det ingen snö uppe i fjällen, så det är väldigt svårt att arbeta i stora delar av fjällen. Sen är det dåligt med snö och bete här i Jokkmokk också, så vi vill inte ta ner renarna till skogen, för då har vi problem att hålla ihop dem.

Utsi beskriver de senaste veckorna som ett konstigt vakuum. Renskötarna väntar på snön, men ingenting händer.

– Just nu gör vi egentligen ingenting. Vi väntar på snön, och helst torr och fin snö. Inte blöt snö som kan bli is, utan vanlig snö. Om man nu kan kalla något för vanligt numera.

Kan nästa generation samer jobba med renskötsel?

Carl-Johan Utsi berättar att han ofta funderar på om det överhuvudtaget lönar sig att hålla på med renskötsel. Samtidigt har renskötseln alltid funnits i hans familj och han har svårt att tänka sig ett liv utan renen.

– Det är mycket mera än en näring eller en livsstil. Det är den totala kopplingen till vår existens. Det finns så många andra aspekter än de rent ekonomiska. Mänskan behöver mera än bara mat på bordet och tak över huvudet.

Tre renskötare sitter på varsin snöskoter i skogsbrynet.
Tre renskötare sitter på varsin snöskoter i skogsbrynet. Bild: Mostphotos snöskoter,renskötare

För samerna är renen kontakten till naturen och den kontakten vill de hålla kvar och förvalta. Traditionellt går renskötaryrket vidare till barnen, men på grund av de stora förändringarna i rennäringen känner sig Utsi kluven inför det här.

– Man blir väldigt orolig för hur ens barn och om de någonsin ska kunna arbeta med renskötsel. Och jag tänker också på vilken kunskap det lönar sig att överföra till dem.

När rennäringen hotas, hotas hela samekulturen

Rennäringens problem som hänger ihop med klimatförändringen går inte att lösa lokalt. Däremot skulle renskötseln ändå vara betydligt lättare om det lokalt fanns en bättre plan för markanvändningen, tycker Utsi.

I dag konkurrerar turismen, gruvindustrin, skogsnäringen och rennäringen om samma områden och då är det ofta rennäringen som drar det kortaste strået.

– Man kan inte ha både en gruva, en turistnäring och en bra rennäring på exakt samma backe. Då måste man välja och det gör man inte nu. Och därför hamnar vi på marknivå i konflikter, för att det inte finns en övergripande strategi för områdena.

En ensam ren med stora horn tittar mot kameran.
En ensam ren med stora horn tittar mot kameran. Bild: Mostphotos renskötsel (ekonomi),Ren

Utsi tycker att det borde finnas någon myndighet med övergripande ansvar för markanvändningen. Myndigheten skulle se till allas intressen men också göra prioriteringar.

Svensk samepolitik är väldigt knuten till just rennäringen och det är rennäringen som förvaltar samekulturen. Då klimatförändringen hotar rennäringen så påverkas hela det samiska folket i Sverige.

– Det kan inte vara så, att när en näring försvinner, så slutar hela kulturen att finnas. Tyvärr är det lite så i svenska delen av Sápmi. När rennäringen hotas av klimatförändringen så blir det så att en hel del av Sápmi också hotas.

Läs också

Klimat