Hoppa till huvudinnehåll

Sannfinländare: "De som hatat oss, hatar oss förmodligen fortfarande"

Sannfinländarnas Aimo Ollikainen i S:t Michel.
Aimo Ollikainen basar för Sannfinländarna i området kring S:t Michel. Sannfinländarnas Aimo Ollikainen i S:t Michel. Bild: Yle/ AG Karlsson Sannfinländarna,Aimo Ollikainen

Sannfinländarna går till riksdagsval i en ny situation. Borta är den gamla ledningen. Partiet leds av Jussi Halla-aho, som av många anses vara för radikal för samarbete. Det övriga samhällets motstånd har ändå inte fått partiets gräsrötter att sluta tro, snarare tvärtom.

– Sannfinländarna splittrades inte. Det var riksdagsgruppen som splittrades.

Aimo Ollikainen, ordförande för Sannfinländarna i S:t Michelregionen är bestämd då han kommenterar händelserna på partikongressen i Jyväskylä sommaren 2017.

Jussi Halla-aho valdes till partiordförande, varefter Timo Soini, Sampo Terho och en del andra synliga Sannfinländare bildade en ny politisk gruppering (som kom att heta Blå framtid) och fortsatte i regeringen.

Då man talar om händelserna 2017 med partimedlemmar i dag är förståelsen för utbrytargruppen nära noll. Ollikainen säger att väljarna kommer att minnas Soinis agerande, men att Sannfinländarna nu bör blicka framåt.

Själv röstade Ollikainen på Sampo Terho i ordförandevalet, men han stöder Halla-aho som ordförande, eftersom valet enligt honom var fullt demokratiskt.

Radikal eller demokratisk ledare?

Jussi Halla-aho är ett rött skynke för många andra partier, politiker och medborgare. Hans åsikter om invandringspolitiken och dom för hets mot folkgrupp gör att många tackat nej till samarbete eller försök att förstå.

– De som hatat oss hatar oss förmodligen fortfarande. I övrigt har inställningen inte förändrats, säger Ollikainen.

De som är aktiva inom Sannfinländarna anser att Halla-ahos ledarstil är diskuterande och att han väl beaktar fältets åsikter.

– Jag upplever inte något som radikalt. De övriga nordiska länderna är striktare. Vi är realister, menar Ollikainen.

”Kakan är begränsad och den ska fördelas”

Föga överraskande nämner Ollikainen invandringen som en viktig fråga för Sannfinländarna inför riksdagsvalet.

Problemen och finansieringen måste enligt honom diskuteras, och det att det finns ”många olika slags invandring”.

Och vad säger du till dem som förundrar sig över att ni gör invandringen till grunden för alla problem?

– Naturligtvis är invandringen inte orsaken till alla problem. Men då kakan är begränsad så ska den fördelas. Då det kommer fler som ska ha blir det mindre att dela ut. Jag tror att det blir nedskärningar också i fortsättningen.

Nedgång i gallupar skylls på dålig politik

Bland Sannfinländarna finns en stark tradition av att misstro opinionsmätningar. Ollikainen tror att galluparna på sin höjd är riktgivande.

Nedgången sedan topptiderna för Sannfinländarna beror enligt honom delvis på politiken som drevs i regeringen och svikna löften.

I valet i vår blir det 12-15 procent av rösterna, tror Ollikainen. Med det finns det enligt honom möjligheter till plats i regeringen.

Måste skilja sig från Blå framtid

Tanja Hartonen-Pulkka leder Sannfinländarnas lokalavdelning i Mäntyharju. I det förra riksdagsvalet fick partiet 21,9 procent av rösterna på kommunens område.

Nu går man till val i en ny situation efter bildandet av Blå framtid.

Hartonen-Pulkka är uppenbart trött på att kommentera konkurrenten. Alla har inte förstått att till exempel Timo Soini inte hör till Sannfinändarna mer.

– En gång när jag var ute på fältet kom folk till mig och skällde på Soini. Jag var sedan tvungen att förklara att han inte hör till oss. Sådana här missuppfattningar finns fortfarande.

Påverkar det ännu i valet?

– En del människor är konfunderade, men vi försöker nog göra skillnaden klar. En del som inte följer med politik så mycket märker inte skillnaden.

Sannfinländarnas Tanja Hartonen-Pulkka i Mäntyharju.
Tanja Hartonen-Pulkka vill tala för de mindre bemedlade. Sannfinländarnas Tanja Hartonen-Pulkka i Mäntyharju. Bild: Yle/ AG Karlsson Mäntyharju,Tanja Hartonen-Pulkka

Också annat än invandring måste figurera

Även Hartonen-Pulkka nämner invandringsfrågan som viktig i valet. Men inte heller hon erkänner att någon förskjutning mot det mer radikala hållet skulle existera.

– Det skriver jag inte under. Vi har helt samma linje som tidigare.

För att nå framgång i valet måste Sannfinländarna enligt Hartonen-Pulkka tala för de mindre bemedlade.

Själv vill hon speciellt jobba för de äldre.

Osäkra väljare svåra att förutspå

Galluparna tyder på att det finns många osäkra väljare. De har mycket att välja på, då partiregistret rymmer hela 17 partier.

Sannfinländarna och Blå framtid fiskar delvis i samma vatten. Paavo Väyrynen och grupperingen Liike Nyt har också aktiverat sig lämpligt inför valet.

– Jag tror aldrig på galluparna. Vårt stöd är alldeles för lågt där. Jag skulle vara nöjd med 15 procent, kommenterar Hartonen-Pulkka.

En del analytiker menar att det kunde löna sig för Sannfinländarna att tona ner kritiken mot invandringen, och tala mer om annat.

– Vår styrka är att vi säger som det är och vad vi tänker, avslutar Hartonen-Pulkka.