Hoppa till huvudinnehåll

Leder FN:s migrationspakt till fler invandrare i Finland? Fem svar om den omstridda men tandlösa texten

Migranter som räddas på Medelhavet
Migranter som räddas på Medelhavet Bild: EPA / Doctors Without Borders flyktingar,migranter,Medelhavet,båtar,hav

Ungefär 150 länder har i Marrakech i Marocko antagit en pakt som strävar till ordnad, säker och reglerad migration. Många länder ställde sig ändå utanför och i Finland protesterade Sannfinländarna högljutt mot pakten. Men förändras egentligen någonting alls i praktiken?

I FN:s migrationspakt ingår 23 målsättningar som strävar till ordnad, säker och reglerad migration. Målet är bättre förhållanden för världens nära 250 miljoner migranter.

Utanför pakten ställer sig bland andra USA, Australien, Österrike, Italien, Polen, Tjeckien och Ungern.

Flera högerpopulistiska partier i Europa har motsatt sig pakten och i Finland har Sannfinländarna som enda parti krävt att Finland ställer sig utanför.

Kritikerna anser att migrationspakten leder till mer migration och fråntar länderna rätten att bestämma över den egna invandringspolitiken.

Så vilka följder får egentligen FN:s migrationspakt? Och hur påverkar den invandringspolitiken i Finland? Svenska Yle ställde Migrationsinstitutets direktör Tuomas Martikainen fem frågor om pakten.

1. På vilket sätt gör FN:s migrationspakt livet bättre för världens migranter?

I pakten betonas alla migranters mänskliga rättigheter. Man slår fast att alla bör ha rätt till hälsovård och att man bör undvika att ta flyktingar i förvar.

Man strävar också till exempel efter att motverka människosmuggling och att verka för lagliga rutter för migranterna.

Enligt Tuomas Martikainen är det här ändå bara fråga om förhoppningar. I texten står det klart och tydligt att pakten inte är bindande för staterna.

- Det är väldigt svårt att säga vad det här direkt kommer att leda till. Det handlar mer om att säga att vi har en gemensam vilja att diskutera de här sakerna, säger Martikainen.

2. Får Finland ta emot fler invandrare på grund av pakten?

Kritikerna till pakten anser att det finns en underton i den som strävar efter ökad migration. Enligt Martikainen finns det ingenting som talar för sådana följder.

- Utgångspunkten är att man gemensamt anser att migration är ett faktum i världen. Och när den sker är det bättre att vi har en bra reglering och att det händer mindre överraskande eller oacceptabla saker.

- Det kan hända att någon har intresse av att säga att pakten leder till mer migration. Men det har jag svårt att se. Migration baserar sig sist och slutligen på en helt annan dynamik än sådana här globala överenskommelser. Intresset för att flytta handlar mera om ekonomiska möjligheter och möjligheten att leva ett bättre liv, säger Martikainen.

Tuomas Martikainen, direktör för Migrationsinstitutet i Åbo
Migrationsinstitutets direktör Tuomas Martikainen Tuomas Martikainen, direktör för Migrationsinstitutet i Åbo Bild: Yle/Maud Stolpe tuomas martikainen

3. Betyder pakten att Finland inte längre kan bestämma över sin invandringspolitik?

- Nej det gör den klart inte. Och det sägs flera gånger rent ut i texten. Man identifierar ett flertal fenomen som man vill jobba vidare med. Men sist och slutligen är migrationspolitik sådant som alla länder bestämmer om själva, säger Tuomas Martikainen vid Migrationsinstitutet.

I praktiken kan Finland välja vilka av paktens 23 strävanden man vill leva upp till. Finlands inrikesminister Kai Mykkänen (Saml) anser till exempel att pakten kan hjälpa Finland att nå avtal för att kunna återbörda asylsökande som inte fått uppehållstillstånd.

- Vad man tar upp ur såna här texter beror på det allmänna politiska läget. I dagens Finland finns det ett intresse att återbörda asylsökande som inte fått uppehållstillstånd lättare. Det finns också ett starkt politiskt intresse för att befrämja arbetsrelaterad invandring.

- Så om vi har en regering som är intresserade av de här sakerna kommer de att stödja en sådan utveckling, säger Martikainen.

4. Om pakten inte är bindande - har den då någon funktion alls?

- Det viktigaste är att ett flertal länder gemensamt vill fortsätta diskutera migration. Det är ganska abstrakt men det är hela poängen. Man har inte haft en sådan gemensam vilja tidigare och nu är det många länder som tycker att det är saker som vi borde göra någonting åt gemensamt, säger Martikainen.

Enligt Martikainen finns det nu en grund för att arbeta vidare i olika internationella sammanhang för att nå de olika målsättningarna. Han tror ändå inte att målet nödvändigtvis är mera bindande avtal.

- Jag tror att det här är så bindande som det kan vara, det vill säga icke-bindande. Att gå mycket längre i ett flertal frågor är inte realistiskt i en nära framtid, säger Martikainen.

5. Varför motsätter sig så många länder och partier pakten om den inte är bindande?

Tuomas Martikainen påpekar att alla länder i åratal utan dramatik har diskuterat den text man nu godkände.

- Att flera länder, eller rättare sagt vissa politiska aktörer i flera länder, just nu kritiserar pakten har mera sin orsak i dagspolitiken i de här länderna än i själva texten.

Enligt Martikainen har det också funnits ett intresse att sprida vilseledande information. En orsak till att det funnits grogrund för den är bristen på allmän diskussion om den process som ledde fram till mötet i Marrakech.

- Åtminstone i Finland har man inte diskuterat den här processen särskilt mycket. Det var antagligen relativt få som kände till den och därför reagerade många när diskussionen väl föddes.

- Något man kunde ha gjort annorlunda är att man borde ha haft bredare nationella diskussioner om saken, säger Migrationsinstitutets direktör Tuomas Martikainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes