Hoppa till huvudinnehåll

Patologen Andreas har gjort över 200 obduktioner: ”Rökare har jättestela kärl, det krasade när jag klippte"

Andreas Lundin kollar in i kameran, men man med lång tudelad pannlugg.
Andreas Lundin kollar in i kameran, men man med lång tudelad pannlugg. Bild: My Tengström patologi,Andreas Lundin

Det är ett svårt jobb men någon måste göra det. Ungefär så kunde man beskriva det arbete som Andreas Lundin utförde under sin tid som patolog. Själv blev han van men tyckte ändå att ”de geggiga såserna i lunchrestaurangen var lite jobbiga”.

Känsliga läsare varnas. I den här texten förekommer tydliga beskrivningar av hur en obduktion går till.

- Ibland var jag tvungen att skjuta känslorna åt sidan och bara göra ett bra jobb. Det är en viktig uppgift som man får ha lite vördnad inför.

Andreas har under sitt yrkesliv genomfört ungefär 250 obduktioner, det vill säga undersökt en död människas kropp för att fastställa dödsorsaken.

Ett jobb som inte passar alla.

Det finns en fördom om att man måste vara lite speciell för att bli patolog. Stämmer det?

– Om man tittar på den äldre generationen som blev patologer på 60- och 70-talet så fanns där nog många som inte riktigt var ”people persons” eller hur man ska säga. Men av de jag jobbat med, i min generation och den emellan, är det många som valt den inriktningen för att de forskar i cancer och då kommer obduktionerna liksom med på köpet.

Själv kom Andreas in på patologbanan mest av en slump. Han hade nyligen blivit förälder, flyttat till Stockholm och sökte ett jobb med flexibla arbetstider – ingen självklarhet om man är läkare.

Det är en viktig uppgift som man får ha lite vördnad inför.― Andreas

Då blev han tipsad om ett arbete som patolog.

Själva obduktionerna är, i motsats till vad man kanske kan tro, bara en del av arbetsbilden. Enligt Andreas så går majoriteten av arbetstiden åt till att fastställa cancerdiagnoser.

Obduktionerna beskriver han mer som ett nödvändigt ont.

- De var inte så himla najs, framför allt tyckte jag det var jobbigt med alla lukter. Men man blir lite ödmjuk för det var ju ändå människor som har dött och man ville kunna ge anhöriga svar.

För det är i första hand det en obduktion handlar om, att ta reda på dödsorsaken.

Man ville kunna ge anhöriga svar.― Andreas

En obduktion av en människa som dött av naturliga orsaker är ett samarbete mellan en obduktionstekniker och en patolog. Andreas beskriver det som ett väldigt odramatiskt och mekaniskt jobb.

- Obduktionsteknikern inleder och skär då upp ett snitt i bakhuvudet och viker fram huden. Sedan sågar de upp skallen och plockar ut hjärnan bakifrån så att inte ansiktet skadas. De är väldigt försiktiga för personen ska ju kunna begravas utan att något syns. Sedan gör de ett snitt från struphuvudet till de inre genitala organen och allt det plockas ut i ett paket.

Efter det är det dags för patologen att komma in och göra undersökningen. Andreas berättar att patologen klipper upp lungorna, kärlen ut till levern och kranskärlen till hjärtat.

- Man tittar på hjärtmuskulaturen för att se om det varit någon infarkt.

Lungvävnaderna och tarmarna gås också igenom.

- Man måste vara väldigt fyrkantig och ha en checklista eftersom man aldrig får missa något.

Var de personer för dig när de låg där på bordet?

- Jag såg till att alltid göra jobbet respektfullt. Även om jag var ensam i rummet så ville jag för min egen skull känna att jag gjorde det noggrant och inte glättigt. Men om ansiktet är uppskuret och organen ligger på en annan plats än de brukar så är det ju ingen människa ändå på något vis. Det är materia. Det blir inte så dramatiskt som många kanske tror.

Andreas är inte särskilt äckelmagad och har sällan tyckt att hans jobb påverkat honom psykiskt. Men ibland, när det serverades någon geggig sås i lunchrestaurangen kunde det vända sig lite i magen.

- Men då tänkte jag ”det här ska inte påverka mig” och så såg jag till att äta ändå.

Rökning sabbar kroppen mest

Andreas jobb lärde honom också vad våra levnadsvanor gör med vår kropp.

- Rökare hade till exempel jättestela kärl, det krasade när jag klippte. Rökning är verkligen det som sabbar kroppen mest av allt. Många rökare försvarar sig genom att säga ”de flesta rökare får ändå inte lungcancer”, och det är sant. Men det är inte bara lungorna du förstör med rökning. Det är njurarna, blodkärlen, hjärnan, det mesta egentligen.

Såg du det här?

- Ja, absolut! Du får stela blodkärl överallt och då kan du få stroke och infarkter och allt möjligt. Jag är faktiskt förvånad över att man inte totalförbjudit rökning för det är så extremt farligt för kroppen.

En annan sak som Andreas lade märke till var en liten ökning i antalet hjärtrelaterade dödsfall efter jul och nyår.

- Stora, feta och energirika portioner hos folk som är hjärtsjuka är en risk. Du kan dö av hjärtinfarkt för att kärlen proppar igen om du redan från början ligger på gränsen. Men en ung, frisk individ kan inte äta ihjäl sig på julafton.

Ville träffa patienter

Idag jobbar Andreas inte längre kvar som patolog utan har flyttat över till en vårdcentral.

En orsak var att formalinet, det starka preparatet som används för att förhindra förruttnelse, gav honom luftvägsbesvär. En annan orsak är att han längtade efter att träffa patienter igen.

- Det var en intressant och väldigt nyttig upplevelse men själv ville jag ha patienter igen. Det var den primära orsaken till att jag slutade.

Lyssna på Andreas i podden Imperfekt för att höra mer om hans jobb som patolog och vad han hittade i halsen på en person som dött av kvävning. I andra delen av Imperfekt får du höra ett besök på ett bårhus.


Nyligen publicerat - X3M