Hoppa till huvudinnehåll

Våld i parrelationer: 130 000 misshandlade och 20 döda i Finland

Johanna Hietamäki, forskare, THL
Specialforskaren Johanna Hietamäki på THL är specialist på våld i parrelationen. Johanna Hietamäki, forskare, THL Bild: Sasha Silvala / YLE Institutet för hälsa och välfärd

En färsk rapport från Institutet för hälsa och välfärd visar alarmerande uppgifter om våld i parrelationer. 130 000 misshandlades av sin partner i fjol och 20 dödades. Av dem var 17 kvinnor och tre män. Trots att våld i parrelationer är vanligt och utbrett, tiger de flesta. Var tredje kvinna berättar inte om våldet för någon och bara var tionde gör en polisanmälan.

Specialforskaren Johanna Hietamäki som publicerade rapporten håller med om att siffrorna är skrämmande och har noterat att många vill ifrågasätta uppgifterna eller blunda för dem.

Men Hietamäki intygar att siffrorna stämmer. Hon har i egenskap av forskare själv forskat i våld i hemmen, utarbetat frågeformulär och bekantat sig med en stor del av den forskning som gjorts i Finland.

Enligt Hietamäkis erfarenhet litar folk på forskare och berättar både öppet och ärligt om misshandeln, men till sin omgivning berättar man sällan på grund av rädsla, skam och vilja att upprätthålla fasaden.

Sofias berättelse

Sofia, som på grund av frågans känsliga natur är anonym, levde i ett våldsamt förhållande i tio år. När jag frågar hur det kom sig att Sofia valde så fel man, berättar hon att hon tyckte synd om honom eftersom han gav ett så osäkert intryck. Hon kände också igen sig själv i honom.

- Jag kände att jag ju också är osäker. Det har vi gemensamt. Så jag ville hjälpa honom.

Sofia berättar att det fysiska våldet kom först efter att den psykiska misshandeln pågått en längre tid.

- När jag ser tillbaka på den här tiden har jag svårt att förstå hur det kunde gå så här. Men tänker man efter så är det ganska lätt. En narcissist har förmåga att charma en och sedan långsamt och försiktigt leda in en till avgrunden.

familjevåld
"Sofia" kände sig först trygg med mannen eftersom han gav ett osäkert intryck. familjevåld familjevåld

Sofia berättar att hon var en osäker och försiktig person, en person som inte var stolt över sig själv och som inte hade varit särskilt framgångsrik i sitt liv. Till en början fick mannens uppmärksamhet Sofia att må bra.

- Han bekräftade mig och fick mig att känna att jag var värd någonting. Men sakta men säkert tog han värdigheten ifrån mig.

En narcissist har förmåga att charma en och sedan långsamt och försiktigt leda ner en till avgrunden― "Sofia"

Mannen började beskylla Sofia för saker som inte var hennes fel. Han gjorde ett stort nummer av alla misstag, enligt honom gjorde Sofia inget rätt och allt var hennes fel.

Mannen kontrollerade Sofias liv. Hon fick inte träffa sina vänner och han ringde till hennes jobb flera gånger om dagen. Mannen isolerade också Sofia från hennes familj och vänner. Om Sofia var borta hemifrån ringde han oavbrutet och krävde att hon skulle komma hem och ta hand om honom.

familjevåld
Sofia berättar för mig att mannen alltid skyllde på henne för att han hade slagit. familjevåld familjevåld

Det fysiska våldet berodde, enligt mannen, på att han var nervös. Han slog också om Sofia hade sagt något som mannen tyckte att var fel.

Mannen och hans familj bröt ner Sofia

Det är lätt för en utomstående att undra varför misshandlade kvinnor inte lämnar sina män. Men Sofia förklarar situationen som en labyrint som man inte hittar ut ur.

- Då är han redan så kontrollerande att han har kontroll över precis allt man gör. Dessutom känner man både skuld och skam.

Mannen och hans familj bröt ner Sofia psykiskt och fick henne övertygad om att hon aldrig gjorde någonting rätt och att hon aldrig skulle klara sig ensam.

Sofia började förakta sig själv för att hon inte visste någonting och för att hon gjorde fel hela tiden. Familjen utnyttjade Sofia också ekonomiskt.

- Jag fick inte behålla min lön. Mina pengar gick till deras nätspel och grejer som köptes på nätet med mina bankkoder. Till slut hade jag stora skulder och förlorade min kreditvärdighet.

Våldets dystra statistik

Specialforskaren Johanna Hietamäki tar fram flera pappersbuntar med dystra siffror om våld i de finländska hemmen.

I forskningstermer definierar man det som lindrigt våld att hindra offret fysiskt, att smälla till, eller att slänga ett hårt föremål mot offret. Som grovt våld definieras slag, sparkar, strypning, skjutning, slag med eggvapen och slag i huvudet. I den färska undersökningen uppgav 29 procent av kvinnorna att de utsatts för just grovt våld av sin tidigare partner. I samma undersökning uppgav 16 procent av kvinnorna att de utsatts för sexuellt våld av sin tidigare partner.

- Det är på riktigt fråga om grymma och allvarliga fall, säger Hietamäki och förundrar sig över att de här siffrorna inte leder till större rubriker.

Hietamäki tillägger att kvinnor utöver sexuellt och fysiskt våld också utsätts för ekonomiskt våld, förföljelse och påhopp i sociala medier, men att de här fallen inte ens tas upp i våldsstatistiken.

Visserligen utsätts också män för våld i parrelationen, men vad sexuellt våld beträffar är skillnaderna stora. Upp till 11 procent av kvinnorna uppger att de tvingats till sex, medan bara 0,6 procent av männen har utsatts för tvång av sin tidigare partner. Och vad dödsfall i parrelationen beträffar, är en klar majoritet av offren kvinnor.

Enligt årets rapport om våld i parrelationen dog 17 kvinnor och 3 män på grund av våld i parrelationen. Mellan åren 2011-2017 dog 102 kvinnor och 29 män på grund av våld i parrelationen.

Johanna Hietamäki, forskare, THL
Folk berättar gärna om våldet till forskare, men inte till sina vänner, säger Johanna Hietamäki Johanna Hietamäki, forskare, THL Bild: Sasha Silvala / YLE Institutet för hälsa och välfärd

Utgående från forskningen kan man inte dra slutsatser om hur typiska offer eller förövare ser ut.

- Man kan till exempel inte säga att det skulle finnas fler fall bland lågutbildade personer, säger Hietamäki och tillägger att familjevåld förekommer i alla inkomstklasser och bland alla kulturer.

Men Hietamäki misstänker att tröskeln att berätta är högre i familjer med högre status.

- Sådana familjer är kanske mer måna om att skydda sin fasad, säger Hietamäki.

Johanna Hietamäki konstaterar att det är tråkigt att forskningsresultaten ger så höga siffror om våld i hemmen. Men hon hoppas att de här siffrorna äntligen skulle få folk att reagera. För offer kan det också vara en tröst att märka att de inte är ensamma och vågar söka hjälp.

familjevåld
familjevåld familjevåld

Den statligt finansierade Nollinjen svarar i telefon dygnet runt både på finska, svenska och engelska. Man kan ringa anonymt och med låg tröskel. Det är Institutet för hälsa och välfärd, THL, som ansvarar för verksamheten.

Berits historia

Berit, som som på grund av frågans känsliga natur är anonym, kontaktar mig efter min artikel om Kvinnolinjens kampanj Den tredje.

För 3,5 år sedan blev Berit förälskad i en bullrig och kraftig man, som var till stor hjälp på hennes gård på landet. Först såg hon upp till honom och fungerade som hans terapeut när han hade ställt till med dumheter på fyllan.

Men det blev en hel del dumheter.

Nu efteråt har jag svårt att förstå hur jag som är en allmänbildad kvinna med god utbildning kunde falla för en hårding som var stor, stark och skrytsam och dessutom suput
― "Berit"

Mannen hade kort stubin och kunde inte behärska sin ilska. Han slog, skrek och härjade i fyllan, men blev snabbt lugn när han fått utlopp för sin ilska.

En dag tog mannen i berusat tillstånd flera erektionspiller och våldtog Berit. Efteråt viftade han bort händelsen och menade att det inte var en våldtäkt, bara manlighet. Han tyckte att det är bra att en man har testosteron.

Berit anmälde inte våldtäkten, men började må dåligt och misskötte sitt jobb. Hennes chef såg hur det låg till och försökte hjälpa, men Berit kunde inte ta emot hjälpen och sade upp sig.

intervju
Jag fick kontakt med Berit efter min tidigare artikel om våld mot kvinnor. intervju Intervju

Berit mådde bara sämre och klarade inte sitt nya jobb. Hon förklarar det som att hennes huvud slutade fungera.

Plötsligt kunde jag inget, det stod bara stilla i huvudet― "Berit"

Vänner frågade henne hur hon mår, men hon förträngde våldet hon utsatts för tills hon besökte platsen där våldtäkten begåtts. Mannen fortsatte neka, men nu gjorde Berit slut med honom.

Efter det drabbades Berit av en psykisk kollaps och kom inte upp ur sängen. Hon ringde upp en läkare, men vågade inte berätta vad som hänt. Hon fick en läkartid för ont i benen.

Sedan ringde Berit Brottsofferjouren och där fick hon hjälp.

Småningom kom ilskan. Hon brände upp saker som mannen tillverkat och ringde till jaktlaget för att göra en ansökan om vapenlicens. Hon fick inget vapen och tanken om att beväpna sig gick fort förbi. Berit fick tala med en psykolog och fick krafter att göra en brottsanmälan.

Läkaren hon besökte på grund av värk i benen kunde konstatera att den smärta som Berit kände i sin kropp var psykiskt relaterad och förorsakades av att hon förträngt misshandeln och våldtäkten.

Ju mer Berit har talat om våldet, desto mer detaljerat kommer hon ihåg allt hon förträngt. Berit upplever att hon får bekräftelse när medierna behandlar våld mot kvinnor, för då vet hon att hon inte är ensam.

Berit önskar att kvinnor slutar känna skam för det våld som män utövar.

Det är ju männen som ska skämmas, inte kvinnorna. Det är en lång process att komma över det här och jag blir helt genomsvettig av att gå igenom det. Men i framtiden kommer jag att ha nytta av det jag har lärt mig― "Berit"

Berit är inte längre arg på mannen och hon kan känna empati för mannens svåra barndom. Rättegången är på hälft, men hon hoppas att mannen blir dömd.

Om att komma vidare

Även Sofia har en rättsprocess på gång, men den drar ut på tiden eftersom mannen inte dyker upp i rätten.

Sofias liv tog en vändning när hon ringde till Kvinnolinjen. Hon fick en hemlig telefon som hon förvarade på jobbet.

Det viktigaste min hjälpare på kvinnolinjen sade var att du kommer att gå under om du inte lämnar honom. Den sanningen fick mig att lämna honom― "Sofia"

Sofia har ett tydligt budskap till kvinnor som lever i ett våldsamt förhållande:

- Det är inte ditt fel, det är han som har gjort fel. Rädda dig själv och dina barn. Det är inte heller barnens fel att de lever med en våldsam man. Lämna förhållandet, om inte för annat så för dina barns skull.

familjevåld
familjevåld familjevåld

Sofia önskar också att de som är vänner eller anhöriga till ett offer för familjevåld bara stöder, inte skuldbelägger offret.

Man behöver kärlek och förståelse för att kunna komma tillbaka. Att man slutat ha kontakt med sina nära och kära är inte offrets val, man har oftast blivit tvingad till det. Ingen annan kan veta hur det är att leva i ett våldsamt parförhållande, därför ska ingen annan tycka till om det här.― "Sofia"

Nu tre år efter att Sofia har lämnat förhållandet har hon lyckats förlåta mannen. Hon har gjort det för sin egen skull och för att kunna sova utan mardrömmar och för att slippa sin ilska.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes