Hoppa till huvudinnehåll

Är Dragsfjärd och Kimito så olika trots allt?

En animerad bild med Silhuetter av 4 personer som har dragkamp framför två flaggor av dels Kimitos kommunvapen och dels Dragsfjärds kommunvapen.
En politisk dragkamp fanns för att Dragsfjärd ville garantera servicenivån i Kimito. En animerad bild med Silhuetter av 4 personer som har dragkamp framför två flaggor av dels Kimitos kommunvapen och dels Dragsfjärds kommunvapen. Bild: Miro Johansson / Yle kommunsammanslagningar,kimito

När Finland ännu var en del av Sverige och havet var en viktig transportväg tyckte man att orten hade allt - virke, en bra hamn och strategiskt läge.

Malm började skeppas till Dalsbruk under 1600-talet. Då gick startskotten för en nästan 400-årig epok av brukssamhället. I Kimito fortsatte livet vidare som ett jordbrukssamhälle vilket har påverkat det politiska klimatet berättar Hans Ginlund, museichef i Bruksmuseet i Dalsbruk.

- Upp till 60 procent av Dragsfjärdsborna var under 70-talet industriarbetare. I Dragsfjärds kommun rådde vänstermajoritet nästan ända till kommunens slutskede, säger Ginlund.

Hans Ginlund i röd rock framför ett gammalt rött trähus i Dalsbruk med gråa träd i bakgrunden.
Hans Ginlund jobbar vid bruksmuseet i Dalsbruk. Hans Ginlund i röd rock framför ett gammalt rött trähus i Dalsbruk med gråa träd i bakgrunden. Bild: Amanda Vikman/Yle person,hans ginlund

I dag finns det som känt knappast något kvar av brukssamhället då både Björkboda låsfabrik och Valsverket lagt ned sin verksamhet.

Allt koncentreras till Kimito

Nu är orterna mer lika varandra då man främst producerar tjänster. Enligt Ginlund känner sig de som bor på de mindre orterna säkert lite överkörda

- Mycket koncentreras till Kimito och det kanske är nödvändigt. Man får bara hoppas att tjänstemännen gör rätt bedömning av läget och inte gör oåterkalleliga beslut, säger han.

Gammal svartvit bild på hamnen i Dalsbruk 1917.
Kolugnarna i Dalsbruks hamn. Gammal svartvit bild på hamnen i Dalsbruk 1917. Bild: Sagalunds bildsamling Taalintehdas - Dalsbruk

Ginlund tror och hoppas ändå att både Dragsfjärdsbor och Kimitobor klarar av att anpassa sig till en gemensam kommun och att tiderna förändras.

- Det är liksom ingen idé att strida i oändlighet mellan orterna. Det finns fungerande samarbete orterna emellan som till exempel inom Sagalunds museistiftelse där vi utvecklar tre museer i de olika kommundelarna tillsammans, säger Ginlund.

Ungdomar nöjda med Kimitoöns kommun

Under kommunsammanslagningen för tio år sedan var gymnasieeleverna Richard Simola och Erin Lindblom ungefär sju år gamla. Minnena från sammanslagningen är få.

- Jag minns inte så mycket från den tiden, men min pappa jobbade mycket då eftersom han skulle bli kommundirektör för hela den nya kommunen, säger Simola

Erin Lindblom är född och uppvuxen i Västanfjärd.

En ung man och kvinna står i en skolkorridor.
Erin Lindblom och Richard Simola går i Kimitoöns gymnasium. En ung man och kvinna står i en skolkorridor. Bild: Amanda Vikman/Yle person,richard simola

- Jag tror inte att man riktigt förstod vad det handlade om i den åldern. I Västanfjärd är vi så lite folk att jag tror att en tredelad kommun inte skulle fungera längre, säger hon.

- Det är svårt att föreställa sig hur det skulle vara om kommunen skulle vara delad, avstånden är ändå inte så långa. 6700 människor är inte så mycket och passar bra för en kommun, säger Simola.

- Att centralisera service är ett effektiv sätt att spara pengar, och eftersom Kimito råkar ligga närmare alla större orter så är det logiskt att flytta servicen hit. Det är synd men... kanske kommunen inte har haft ett annat val, säger Simola.

- Jo det stämmer, man märker nog att det centraliseras till Kimito och en del till Dalsbruk. De som bor på de mindre orterna får söka sig dit. Men man får vara tacksam över att vi ens har den service vi har på ön, säger Lindblom.

En närbild på en 3D- printer som skapar en grön hundvalp.
Arbetsplatser inom spännande ny teknik skulle locka unga vuxna till ön. En närbild på en 3D- printer som skapar en grön hundvalp. Bild: Yle/ Nora Engström 3D-modellering,teknik,tredimensionalitet,3d printer

De tycker inte att det är viktigt var på ön man kommer ifrån.

- När jag som lite äldre började träna fotboll fick jag många vänner från de andra delarna av ön och det var ingen skillnad på varifrån man kom. Vi är alla goda vänner, säger Simola.

- Jag tror nog att sammanslagningen har hjälpt. Sen har det också att göra med att kommunen är så liten och folk möts på olika fritidsaktiviteter. Men visst skämtar man ibland och säger att, 'å en bruksare', men det är bara välmenat, säger hon.

Mera arbetsplatser för att locka de unga

För att göra ön intressant för unga vuxna tycker Richard Simola och Erin Lindblom att stora, spännande företag skulle behövas.

- Mera arbetsplatser som är intressanta, till exempel inom ny, spännande teknologi, säger Lindblom.

- Det är svårt att gissa vad som är framtidens "big hit", men sjöfarten skulle kunna vara något som Kimitoön kunde nischa sig på. Man har bland annat talat om att göra Kimitoöns gymnasium till ett specialgymnasium, säger Simola och fortsätter.

- Ingen nyutexaminerad kan tänka sig att flytta hit och pendla till Åbo varje dag. Man kanske kan tänka sig att göra det sen i 40-50-års åldern men inte som ung vuxen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland