Hoppa till huvudinnehåll

Begränsad rättshjälp för asylsökande blev en flopp: Justitieministeriet kan få backa

Justitieminister Antti Häkkänen.
Justitieminister Antti Häkkänen presenterade rapporten på onsdagen. Justitieminister Antti Häkkänen. Bild: Lehtikuva Antti Häkkänen,Justitieministeriet,Merja Muilu

Den förkortade besvärstiden för asylsökande har gjort mer skada än nytta. Rättshjälpen för asylsökande har äventyrats och dessutom är rättsbiträdena överarbetade och underbetalda, visar en rapport från Justitieministeriet.

Det är ingen vacker bild av rättshjälpen för asylsökande som justitieministeriets rapport kring asylsökandes rättshjälp målar upp.

Beslutet att förkorta besvärstiden för asylbeslut har äventyrat rättsskyddet för asylsökande. Varken asylsökande, jurister eller förvaltningsdomstolens domare ser någon nytta med korta besvärstider.

Justitieministeriets rapport visar också att kvaliteten på den rättshjälp som erbjuds varierar kraftigt och att rättsbiträdena både är överarbetade och underbetalda.

Det råder också förvirring kring när en asylsökande egentligen får ha med sig ett rättsbiträde under asylsamtal.

Dessutom har bristen på koordination mellan myndigheter gjort det svårare för asylsökande att få tag på rättshjälp genast då asylansökan lämnats in.

- Det finns helt klar punkter som måste förbättras och utvecklas. Redan i dag börjar vi tillsammans med Inrikesministeriet fundera på hur vi går vidare, säger justitieminister Antti Häkkänen (Saml.).

Häkkänen beställde utredningen om asylsökandes rättshjälp i augusti 2017.

Bristerna i asylsökandes rättshjälp hade under sommaren 2017 stött på hård kritik både av jurister, människorättsexperteroch asylsökande.

Kortare besvärstid försvårade asylprocessen men gjorde den inte snabbare

Det var hösten 2016 som Justitieministeriet begränsade rättshjälpen för asylsökande.

En ny lag förkortade tidsramen för att överklaga asylbeslut vid förvaltningsdomstolen från 30 till 21 dagar. Ny deadline för ansökan om besvärsrätt i Högsta Förvaltningsdomstolen blev 14 dagar.

Tanken var att minska trycket på domstolarna, spara pengar och snabba upp asylprocessen. Men inget av målen gick i uppfyllelse.

Tvärtom visar nu ministeriets rapport att den korta tidsfristen gjort det svårare för asylsökande att boka in möten med sina rättsbiträden.

Det här har i sin tur lett till att flera asylsökande byter biträde mitt i processen vilket leder till större stress för nya biträden som snabbt måste sätta sig in i nya fall.

- Det är helt klart att vi måste utvärdera det här en gång till, säger Häkkänen.

Var det ett förhastat beslut att förkorta besvärstiden 2016?

- Själv tillträdde jag som justitieminister 2017. Men bedömningen då var att situationen i Finland var exceptionell och vi visste att majoriteten av asylsökandena kan få ett negativt besked och att domstolarna kan överbelastas, säger Häkkinen.

Vid domstolarna syns den kortare besvärstiden nu bland annat i att det kommer in ofullständiga besvär, som behöver kompletteras i efterhand.

Att korta ner besvärstiden med en dryg vecka har ändå inte lett till kortare asylprocesser.

Enligt Migrationsverkets uppskattningar kommer bahandlingen av de asylansökningar som lämnades in ifjol att ta i medeltal 16-20 månader.

De ansökningar som lämnats in sedan juli i år ska enligt Migris nya direktiv behandlas på högst 6 månader. Men också här kan processen i undantagsfall förlängas med 9 månader, till exempel om rättsprocessen är komplicerad.

Oklarheter kring när rättsbiträden får närvara vid asylsamtal

Den andra stora förändringen i rättshjälpen 2016 som nu visar sig ha fungera dåligt är frågan kring när asylsökande får ha med sitt rättsbiträde under samtal med myndigheterna.

Sedan hösten 2016 har biträden bara fått närvara vid asylsamtal, som en del av rättshjälpen, om det av särskilt vägande skäl varit nödvändigt. Vilka de här situationerna är har dock förblivit oklart.

- Redan nu kan man ha med ett biträde under samtalen. Men nu är frågan vad speciella behov betyder. Det finns säkert rum för förbättring i tydligheten kring vad som anses med speciella behov, säger Häkkänen.

I praktiken har den nya lagen, enligt rapporten, resulterat i en för hög tröskel för biträden att delta i asylsamtalen och därmed också ett sämre rättsskydd.

Underbetalda och frånvarande rättsbiträden

Justitieministeriets rapport visar också att rättsbiträden inom privata sektorn är missnöjda med låga ersättningar.

2016 övergick staten från att betala timlön åt biträden till en klumpsumma och 9 av 10 biträden som ministeriet intervjuat anser att lönen numera inte är tillräcklig.

Några har helt slutat ta sig an asylfall på grund av den sänkta lönen.

Justitieministeriets rapport lyfter nu misstanken om att biträden avsiktligt börjat undvika muntliga behandlingar eftersom ersättningen inte är tillräckligt hög.

Muntliga behandlingar i har sedan 2017 blivit vanligare i förvaltningsdomstolen. Men sedan lagändringen 2016 betalas inte längre någon reseersättning för rättsbiträden.

Rapportens förslag: Justitieministeriet borde backa

Rapporten föreslår att justitieministeriet backar på flera av de punkter som begränsade rättshjälpen för asylsökande 2016.

Bland annat rekommenderar rapporten att besvärstiderna förlängs igen, resurserna för rättsbiträden ökas och tröskeln för att ha med biträden under asylsamtal sänkas.

Dessutom föreslår rapporten att myndigheterna hittar på nya sätt för att garantera att rättsbiträden är tillräckligt kompetenta och att de i större utsträckning börjar samarbeta för att ta fram gemensamma regler kring vad rättshjälpen egentligen ska omfatta.

Artikeln uppdaterades 12.12.2018 kl. 15.25 med Migrationsverkets uppskattning kring hur länge en asylansökan tar att behandla.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes