Hoppa till huvudinnehåll

Bröstlektioner i gymnasiet, tidigare screeningar och kunnig sjukvårdspersonal – det här efterlyser unga som haft bröstcancer

Anna Johnson
"Vi är dåliga på att lyssna på våra kroppar", säger Anna Johnson, som nu är frisk från sin bröstcancer. Anna Johnson Bild: Privat / Dan Strömberg person

Anna Johnson fick bröstcancer som 27-åring, innan hon hunnit få barn. Enligt henne var det som ett slag i ansiktet att höra att amning skyddar mot bröstcancer.

– Du är så ung, så det är säkert ingen fara, sa man till mig, berättar Anna Johnson.

Det gick bra, och i dag, tio år senare är Anna frisk och har tre barn, men det finns mycket hon tycker att man kunde ändra på i det finska systemet.

– Vi borde införa regelbundna hälsogranskningar som innefattar alla och som tar i beaktande både den fysiska och den mentala hälsan, för vi är verkligen inte bra på att lyssna till våra kroppar. Om det i forskning finns belägg för att screening lönar sig i yngre ålder, skulle det vara bra att få in det också.

I Sverige får man kallelse till mammografi redan från fyrtio års ålder och det har visat sig vara både ekonomiskt lönsamt och räddar liv. I Finland får personer under femtio och över 69 ta eget ansvar för att hitta tecken på cancer.

I egna händer

Anna hittade sin knöl under en stressig höst, men klarade inte av att ta tag i problemet då. Det var först våren efter det hon besökte läkaren och fick höra att i hennes ålder får man sällan bröstcancer.

Men det får man och det hade också Anna fått. Förekomsten av bröstcancer ökar i alla åldersgrupper, även om ökningen är kraftigast mellan 50 och 74. Det är också därför man i Finland bestämt att kalla till mammografi först från femtio års ålder.

I Sverige har man ändå kunnat visa att en 40 till 49-årings liv räddas per 2 057 screeningar. Bedömningen är att de positiva effekterna i denna åldersgrupp överväger de negativa.

"Man kan få bröstcancer som väldigt ung"

För visst finns det negativa effekter av mammografi också. Övervård och osäker diagnostik som förorsakar oro är två av dem.

Solja Kvarnström var bara 23 då hon fick bröstcancer första gången och på tio år har hon hunnit få två återfall.

– Om det skulle ha gjorts mammografi på mig en gång per år sedan 23-års ålder sade läkaren att just screeningarna skulle ha kunnat förorsaka ny cancer, berättar Kvarnström.

Numera har hon inga bröst att röntga längre, alltså görs uppföljningarna med ultraljud.

Kvinna, Solja Kvarnström, sitter på berg med mössa på huvudet och kikare runt halsen. Soligt höstväder.
Solja Kvarnström skulle gärna se att all hälsovårdspersonal vet mera om cancer. Kvinna, Solja Kvarnström, sitter på berg med mössa på huvudet och kikare runt halsen. Soligt höstväder. Bild: Yle/ Tiina Grönroos solja kvarnström,bröstcancer

Kvarnström är osäker på om en tidigareläggning av mammografierna skulle vara så bra. Hon förespråkar istället mer information redan i skolan och kunnig sjukvårdspersonal på till exempel rådgivningen i samband med att man fått barn.

– Det är viktigt att folk förstår att man faktiskt kan få bröstcancer i ung ålder också.

"Inför bröstinspektion vid livmoderhalsscreeningen"

Marika Sorja fick bröstcancer som 28-åring då hon väntade sitt tredje barn och hon skulle gärna se att också yngre fick kallelse till mammografi, som i Sverige.

Annars är hon inne på Kvarnströms linje och tycker att man till exempel under gymnastiklektionerna i gymnasiet kunde lära eleverna känna och se på sina bröst på rätt sätt för att hitta eventuella tecken på tidig cancer.

Marika Sorja då hon drabbats av cancer 2013
Marika Sorja drabbades av bröstcancer 2013 Marika Sorja då hon drabbats av cancer 2013 Bild: Kari Markovaara person,marika sorja

Hon föreslår också att en läkare eller en sjukskötare i samband med livmoderhalsscreeningen skulle känna och se på brösten, något som skulle kräva att personalen är specialutbildad och vet vad de ska leta efter.

Marika känner och har känt många unga med bröstcancer och säger att det inte alls är ovanligt att unga patienter inte tas på allvar.

– Jag vet till och med fall där man väntat för länge med att ge en ordentlig diagnos och sedan har det varit för sent och ett barn har mist sin mamma, säger Marika.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle