Hoppa till huvudinnehåll

Tidigare mammografier kunde rädda över hundra liv - också fyrtioåringar borde screenas, säger specialist

En kvinna känner sig på brösten
"Känn på dina bröst" är rådet som nu ges till dem under femtio som inte kallas på mammografi. En kvinna känner sig på brösten Bild: Mostphotos / PiotrMarcinski bröstcancer

Förekomsten av bröstcancer ökar stadigt hos kvinnor i alla åldersgrupper, men i Finland är det än så länge bara de över 50 som screenas. I Sverige genomgår också kvinnor i åldern 40-49 mammografi och på 2057 genomförda undersökningar räddas i genomsnitt ett liv, enligt socialstyrelsen.

Enligt Statistikcentralen finns det ungefär 323 500 kvinnor i åldern 40-49 år i Finland. Om dessa kunde screenas och behandlas för bröstcancer på motsvarande sätt som i Sverige skulle det alltså innebära att över 150 färre skulle avlida i bröstcancer.

- För trettio år sedan insjuknade var elfte kvinna i bröstcancer. Nu är det redan var nionde, berättar Matti Kestilä.

Han är radiolog, specialiserad i mammografier och ultraljud. Han jobbar både i Sverige och Finland, och till honom kommer många av de patienter som faller utanför åldersspannet för screeningarna i Finland.

Matti Kestilä framför en ultraljudsapparat
Matti Kestilä tycker att man kunde överväga att bredda på åldern för mammografier i Finland. Matti Kestilä framför en ultraljudsapparat Bild: Yle / Heidi Grandell-Sonck radiologer

Enligt Kestilä vore det vettigt att utvidga screeningprogrammet till att omfatta också 40 till 50-åringarna.

- När en ung person diagnostiseras med cancer är det viktigt att agera snabbt eftersom celldelningen går snabbare ju yngre man är, säger han.

För dyrt på kort sikt, lönsamt på lång sikt

Åttio procent av bröstcancerfallen hittas hos femtio till sjuttioåringarna och det är en av anledningarna till att avgränsningen i Finland ser ut som den gör.

- Nyttan av screeningarna är störst i den här gruppen, berättar Tuija Kumpulainen, avdelningschef på social- och hälsovårdsministeriet.

Ett utvidgat screeningprogram skulle enligt kritikerna leda till överbehandling, onödig strålning samt ekonomisk belastning för kommunerna. Men i Sverige har man kunnat visa att det på lång sikt ändå lönar sig, också rent hälsoekonomiskt, att screena fler.

- På 2057 screeningar räddar man i snitt ett liv i åldersgruppen 40 till 49, berättar Lina Keller, läkare på socialstyrelsen i Sverige.

Sipiläs regering har bestämt att kommunernas kostnader inte får ökas nu.― Tuija Kumpulainen, Social- och hälsovårdsministeriet

Är strålningen inte lika farlig i Sverige?

Tuija Kumpulainen hänvisar också till den strålning som mammografin i sig innebär för patienten, och menar att man ser olika på den i olika länder.

Men Matti Kestilä menar att strålningsrisken ofta överdrivs och att vi egentligen vet väldigt lite om hur små mängder strålning, som den i mammografin, påverkar människokroppen.

- Om man screenar alla fyrtioåringar så hittar man kanske 4000 fall av cancer och förorsakar ett. Det är det vi måste titta på när vi bedömer, säger Kestilä.

Få läkare och övervård

Kestilä ser ändå också utmaningar i att utvidga åldersspannet för bröstcancerscreeningarna. Det råder till exempel brist på läkare som specialiserar sig i bröstcancer i Finland.

Han ser också risker för övervård - i viss mån övervårdas cancerpatienter redan i dag.

mammografiatutkimus
Mammografin är en röntgenundersökning av brösten och utsätter patienten för en viss mängd strålning, men Matti Kestilä säger att ingen kan veta hur små mängder strålning egentligen påverkar människan. mammografiatutkimus Bild: Yle / Mika Kanerva mammografi

- Alla cancersorter är inte dödliga för patienten, men i stort sett behandlar vi alla, eftersom vi inte kan veta exakt vilka som är farliga och vilka som inte är det.

En del tumörer kan enligt Kestilä enbart opereras och kräver inga ytterligare behandlingar, men i nästan hela västvärlden ges ändå minst strålbehandling.

- Och har man väl börjat med ett sådant system så är det svårt att sluta.

Annan cancer mer prioriterad

I Finland diskuterades för några år sedan en höjning av åldersgruppen för bröstcancerscreeningar till sjuttiofyra, men inga konkreta åtgärder vidtogs.

Trots att bröstcancer är den vanligast förekommande formen av cancer finns det i första hand ett intresse för att utvidga screeningen av livmoderhalscancer, samt få igång screeningar för tarmcancer, något som inte finns alls i dagsläge.

- Screeningar blir billigare om man ser till ett långtidsperspektiv, men det ser man ju inte i kommunernas budget och just nu har Sipiläs regering bestämt att kommunernas kostnader inte får öka, säger Kumpulainen.

Bröstcancer
Ultraljud används som komplement till mammografi när man misstänker bröstcancer. Bröstcancer Bild: All Over Press bröstcancer,cancer,röntgen,Sjukdom,sjukhus,läkare,Förstoringsglas

“Ta brösten i egna händer”

I nuläge får alltså kvinnor under femtio i Finland fortfarande “ta brösten i egna händer”, och det är också det som både Kestilä och andra rekommenderar, att man rutinmässigt ska känna och leta efter knölar.

En femtedel av alla bröstcancerfall i Finland uppdagas genom att patienten själv misstänker en tumör.

- Om man då är ung och läkaren inte verkar ta en på allvar så ska man säga att man vill bli undersökt ändå, säger Kestilä.

Någon diskussion om en breddning av åldersspannet för bröstcancerscreeningar förekommer inte just nu, enligt Tuija Kumpulainen på social- och hälsovårdsministeriet.

Rättelse 12.12.2018 kl.19:08
I artikeln stod tidigare att det finns 660000 kvinnor i åldern 40-49 i Finland. Siffran var felaktig och den egentliga siffran är 323 500. Det påverkar givetvis också mängden liv som skulle räddas, de blir nu 157.

Rättelse 13.12.2018 kl.10:39
Avdelningschefen på Social- och hälsovårdsministeriet hade fått fel namn. Hon heter Tuija Kumpulainen, inte Tuula.

Läs också

Nyligen publicerat - Samhälle