Hoppa till huvudinnehåll

Förlikning ett nytt sätt att tackla mobbning bland skolelever i Åbo – redan förstaklassare behöver hjälp med att lösa problem med mobbning

En flicka ligger på en soffa och granskar sin telefon.
Mobbningen kan ske på sociala medier. En flicka ligger på en soffa och granskar sin telefon. Bild: Henrietta Hassinen / Yle ensamhet,ungdomar,ungdom (skede),Barn och ungdom,högstadiet,Mobiltelefonens bildskärm,mobbning,nätmobbning,skolmobbning

Förlikning används i vissa brotts- och tvistemål. Nu används förlikning, eller medling också i vissa mobbningsfall mellan barn och unga i Åbo.

Förlikningen fungerar i de fall, där alla andra metoder har använts för att få ett slut på mobbningen exempelvis i skolan. Det berättar Paula Nurminen, som koordinerar det nya projektet i Åbo.

Projektet arrangeras av Kristliga Föreningen av Unga Människor (KFUM) och finansieras av Eschnerska stiftelsen.

- Vi erbjuder vår hjälp åt skolor i de fall då skolornas egna resurser att lösa de här konflikterna redan har använts. Det är frågan om långvariga mobbningsfall, också den mobbning som sker på fritiden exempelvis på sociala medier, säger Nurminen.

Förlikningen är frivillig

Förlikningen är frivillig, barnen och deras vårdnadshavare måste alltså vara med på noterna.

Först träffar förlikningspersonalen de två parterna separat, för att höra deras synpunkter på vad som har hänt och hur de hoppas att konflikten ska lösas.

Pojke leker ute
Pojke leker ute Bild: Mostphotos småbarnsfostran,barn (åldersgrupper),barn (familjemedlemmar),lek (barnlek),barnträdgård,pojkar,mobbning,utanförskap,ensamhet,dagis

Efter det träffas alla parter på en gemensam förlikning, där man diskuterar och kommer överens om regler, på barnens villkor.

Hela klassen kan mobba en elev på Whatsapp

I dag slipper barnen inte mobbningen på sin fritid, eftersom en del av mobbningen sker på sociala medier.

Nurminen ger exempel på mobbningsfall där hela klassen är med i en gemensam chatgrupp på mobilapplikationen Whatsapp.

Chatgruppen namnges så att den kränker en av eleverna och målet med gruppen är att mobba just den eleven.

Whatsapp
Whatsapp WhatsApp

Kränkande sms kan skickas mitt i natten åt den mobbade.

Det kan vara svårt för den mobbade att lämna gruppen och spärra av alla klasskamrater på sociala medier, eftersom man då också känner sig mer isolerad.

Ingen straffas - utan man ska hitta en lösning

Meningen är inte att straffa någon eller ta ställning under förlikningen, utan personalen lyssnar på båda parterna och försöker på så vis hitta en lösning för att få slut på mobbningen.

- Misstänksamheten kan ha pyrt en längre tid, också mot skolans personal och hur mobbningen har hanterats. Det kan finnas missuppfattningar om hur saken har hanterats.

Profilbild på Vilma Suominen och Paula Nurminen.
Vilma Suominen och Paula Nurminen. Profilbild på Vilma Suominen och Paula Nurminen. Bild: Nora Engström / Yle Åbo,vilma suominen

- Vi ser helhetsbilden på ett annat sätt och är utomstående och det är en stor styrka för oss, säger Paula Nurminen.

"Skolorna har bra handlingsplaner - men ibland är det bra med utomstående hjälp"

Hon understryker att skolorna också själva har bra handlingsplaner och verktyg för att få slut på mobbningen.

En utomstående, opartisk part kan ändå hjälpa att lösa en konflikt som har pågått en längre tid.

Förstaklassare deltar i träffarna

En av dem som jobbar som medlare i projektet är Vilma Suominen.

Enligt henne har de flesta kunder varit barn i lågstadieåldern, vilket har förvånat henne.

- Det här projektet är riktat till barn och unga i grundskoleåldern. Största delen av de barn som vi har jobbat med har varit första- och andraklassare.

Rätt små barn är alltså mobbade och mobbar.

- Till en viss del är det kanske frågan om att barnen övar på att jobba tillsammans och hur man kommer överens om saker och hittar en kompromiss.

En pojke sitter med huvudet i famnen.
En pojke sitter med huvudet i famnen. Bild: Mostphotos ungdom (skede),pojkar,ungdomar,depression,långtråkighet,mobbning,tonåringar,pubertet,utanförskap,utsatthet,gråt,problem,skolan (fenomen),barn (familjemedlemmar),skam

- En del barn verkar ha ett behov av lite extra hjälp med det här av en vuxen. De resurserna finns kanske inte alltid varken i skolorna eller på fritiden och då kan de här konflikterna bli långvariga, säger Suominen.

Enligt Paula Nurminen berättar inte heller alla barn om mobbningen till föräldrarna eller någon annan vuxen.

- Det är också en orsak till att de här konflikterna kan bli långvariga, då ingen har en möjlighet att ta itu med dem.

"Stort behov"

Projektet inleddes i höstas och fortsätter till nästa sommar.

Enligt Nurminen och Suominen har förlikningen gett resultat.

Behovet är stort, anser Nurminen. Många gånger hjälper det att få prata ut om mobbningen.

- Det finns ett stort behov, men också en stor vilja att lösa de här problemen, säger Suominen.

"Många näsdukar går åt under samtalet"

Enligt Paula Nurminen är responsen oftast positiv.

Det kan vara mycket nervöst att prata om känsliga saker med en helt främmande människa och därför kan barnet spänna mycket inför träffen.

Men många barn och unga tycker också efteråt att det var skönt att få tala ut om mobbningen i lugn och ro tillsammans med en förälder och en utomstående vuxen.

Barn med skärmmössa har vänt ner ansiktet mot pulpeten.
Barn med skärmmössa har vänt ner ansiktet mot pulpeten. Bild: Copyright 2014 Ritva Tarkki, all rights reserved. skärmmössa

- Då en förälder och ett barn kommer hit och börjar prata om sorgliga saker, så krävs det kanske många näsdukar under samtalet. Men sedan då man i slutet av träffen frågar av dem hur det kändes att prata, så är stämningen lättad.

- Vi får kommentarer om att det var helt trevligt, också av de yngre barnen. Även om en familj träffar oss bara en gång och den träffen inte leder till en förlikning, så känns det som att träffen ändå var till hjälp, säger Nurminen.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland