Hoppa till huvudinnehåll

"Jag vill undersöka både priset och frukterna av en revolution"

Iranska Elham Rahmati gör konst av sin familjs politiska historia

Allting började med en bok innehållande hundra frågor. En bok som Elham Rahmatis mor skrev tillsammans med sin syster strax efter revolutionen i Iran 1979.

Frågorna behandlade politiska åsikter, martyrskap, kolonialism, västerländsk ideologi och revolution.

Systrarna ville diskutera de här frågorna tillsammans med sina vänner för att förstå sin samtid och det exceptionella politiska läget i Iran.

När Rahmati fyrtio år senare delade ut frågorna bland sina vänner märkte de att de inte ens förstod vissa frågor då kontexten hade gått förlorad. Fyrtio år efter revolutionen har frågorna glömts bort.

konst av Elham Rahmati
konst av Elham Rahmati Bild: Laureline Tilkin-Franssens bildkonst

Modern hade glömt bort sitt tidigare jag

Modern fick också svara på frågorna på nytt och hon upptäckte för egen del att personen hon var då hon skrev boken kändes främmande.

Det politiska, engagerade jaget hade blivit något annat. Frågeboken utgör den första delen av Elham Rahmatis audiovisuella installation.

Nu arbetar hon i Helsingfors med den tredje delen av en utställning som behandlar den iranska revolutionen. Två delar har redan ställts ut under namnet Building a Monument.

Del tre håller på att utformas tack vare ett sex månader långt stipendium från Taike, det statliga Centret för konstfrämjande.

Med sin konst vill Rahmati starta en dialog generationerna emellan och försöka nå en större förståelse.

Man beskyller hela tiden tidigare generationer för saker de gjort eller låtit bli att göra

Farbrors grav

Utställningens andra del behandlar Elham Rahmatis farbrors historia. Som ung engagerade han sig en i politisk rörelse (The People´s Mojahedin of Iran, MEK) som arbetade för att störta shahen.

Vad är MEK?

Bildades 1965 med målet att störta shahen. Gruppen deltog aktivt i 1979 års revolution men hamnade småningom i konflikt med Ayatolla Khomeini som till slut tog makten. Landet som tidigare varit relativt sekulariserat blev en religiös stat ledd av det shiamuslimska prästerskapet.

Mek har från och till varit terrorstämplade, ända fram till år 2001 genomförde man terrordåd i Iran för att störta diktaturen.

Läs mera
www.theguardian.com


Med tiden blev rörelsen allt aggressivare men då kunde farbrodern inte mera hoppa av eftersom han var rädd för repressalier, berättar Rahmati.

Hans grav i Teheran ligger på ett ställe där många andra politiska fångar är begravda.

– Deras gravstenar vandaliseras ofta. En del familjer rustar upp dem igen medan andra ger upp.

konst av Elham Rahmati
konst av Elham Rahmati Bild: Laureline Tilkin-Franssens konst

Rahmatis arbete handlar inte om rörelsen utan om minnet av sin farbror och vad hans gravsten symboliserar och kommunicerar.

– Det här arbetet är mycket svårt för mig, det känns som att balansera på en tunn lina.

– Eftersom jag drar uppmärksamhet till detta så kanske någon tror att jag vill glorifiera organisationen och dens mål.

– Det är det sista jag vill.

konst av Elham Rahmati
konst av Elham Rahmati konst

Att göra konst av familjens historia har varit mycket svårt. Elham Rahmati har grubblat och gjort ändringar in i det sista. Hon säger att hon fortfarande inte vet om hon har gjort berättelserna rättvisa.

– Jag vill inte heller att min familjs berättelse skall vara i vägen för andras. Den som ser installationen har sina egna associationer och tolkningar och de är lika viktiga.

Mammas revolutionsdagbok

Elham Rahmati berättar att det ännu finns en tredje del av utställningen, en som hon fått finansiering för av Taike och som hon skall ägna nästa år åt. Den här gången handlar det om en dagbok.

Rahmatis mamma skrev dagbok både före, under och efter revolutionen. Elham som själv är född 1998 blir ivrig när hon berättar om dagboken.

– Där står allt. Jag vill bearbeta och förstå hennes generation via den. Jag tror att alla borde gå tillbaka och prata med sina äldre släktingar, prata ordentligt för det är nyckeln till att förstå sig själv.

Rahmati poängterar att det inte krävs en revolution för att historien i ens familj skall vara intressant.

Det kan handla om mycket mindre saker, eller mera allmängiltiga teman som dyker upp överallt. Hon berättar att det är intressant att se hur olika finländare sett på utställningen jämfört med iranier.

– Mina iranska vänner börjar diskutera detaljer om vår politik, medan finländare ofta tänker på sina familjer.

Generationsklyftorna är universella.

På frågan om Rahmati hade kunnat behandla sina frågor på samma sätt hemma i Iran svarar hon att hon inte vet.

Hon flyttade för fem år sedan till Italien för att ta en magisterexamen i modern konst. Hemma i Iran hade hon studerat både måleri och filmvetenskap.

– Jag tyckte att undervisningen i Italien var ganska traditionell och påminde om den jag fick hemma.

– Jag ville hellre se med vilken metodologi man närmar sig konst på andra håll i världen.

Till slut hittade Rahmati sig i Helsingfors på Aalto Universitetet.

– Jag fick en plats i programmet för visuell-och modern konst, ett unikt internationellt program som var teoretiskt på ett sätt som passade mig och på den vägen är jag.

Här kan du bekanta dig med Elham Rahmatis konst.