Hoppa till huvudinnehåll

Risken för skallskador hör till MMA-vardagen, men jakten på drömmen driver Glenn Sparv framåt: "Beredd att betala det priset om man vill lyckas"

Glenn Sparv börjar vara en veteran i mixed martial arts-sammanhang. Oravaissonen är en av Asiens vassaste kämpar, men väntar ännu på att drömmen om ett UFC-kontrakt skall bli verklighet. Jag är medveten om skaderisken, men det är ett pris jag är beredd att betala, säger Sparv till Yle Sporten.

Oravaisbördige Glenn Sparv har de senaste åren med Thailand som bas skapat ett namn och rykte för sig på den asiatiska scenen i mixed martial arts, MMA.

Att få en chans att gå matcher i världens mest populära sammanhang för organisationen Ultimate Fighting Championship, UFC, är det som driver honom framåt.

– Just nu vet jag inte vad det hänger på, kanske jag borde se lite bättre ut eller något, säger Sparv och småler från under kepskanten som pryds av hans smeknamn i ringen, "Teddy Bear".

– Jag vet faktiskt inte vad det hänger på, varför det inte har hänt de senaste åren. Jag har ändå varit rankad nummer ett i Australien, Asien och Kina i olika viktklasser men tydligen räcker inte ens det till, förklarar han.

Sex matcher, fem segrar

När Yle Sporten träffar Glenn Sparv är han hemma i Österbotten och vänder över jul.

Han kan blicka tillbaka på ett framgångsrikt 2018 på den asiatiska MMA-scenen.

– Det är nästan lika varje år, det är mycket upp och ner, men överlag har det här varit ett bra år. Jag har gått sex matcher, vunnit fem och förlorat en, så klaga kan jag inte. Jag är nog nöjd med saldot.

Det har hunnit gå flera veckor sen höstens sista fight, när Sparv besegrade Mehdi Bagheri på knockout i den andra ronden, en seger som kom via en spark mot motståndarens huvud.

Att sparka var också det som var Sparvs stora styrka när han tog sig an mixed martial arts i början på 2010-talet i Vasa.

– Jag är en helt annan fighter idag än vad jag var då. Vi kom alla från kickboxningsbakgrund då vi började här i Vasa, det tränade vi och visste nog ingenting om brottningen, det tog vi som det kom.

Glenn Sparv sparkar.
Glenn Sparv har ett förflutet inom kickboxning. Glenn Sparv sparkar. Bild: GlennSparv mixed martial arts,kampsporter,glenn sparv

– I början var jag en kickboxare, men idag är jag nog mer av en brottare och kanske har blivit lite smartare och fått en viss Fight IQ med tiden och blivit mer erfaren. Stilen har ändrat helt från de första dagarna, beskriver Sparv.

Från att ha varit en spännande utmanare i Asien har Sparv blivit något av en grenlegend, en kille som evenemangsarrangörer ofta vänder sig till när det behöver en kämpe snabbt.

"Jag är alltid den som ställer upp"

Glenn Sparv är något av en pop-up fighter.

– Visst är jag sådan. Runtom i Asien vet de att om de behöver någon på kortvarsel vet de vem de skall ringa. Jag är alltid den som ställer upp, säger Sparv utan att blinka.

Han berättar att han väldigt sällan tränar specifikt för en viss match eller en viss motståndare. Hans förberedelser handlar istället om att träna hårt och hålla en hög nivå på verksamheten.

– Det spelar ingen roll om jag får en månads varsel eller en veckas varsel. Det är kanske något jag blivit känd för också, att jag tar de matcher som är på en veckas varsel. Jag är nog oftast i någon sorts form, någon toppform behöver man inte nödvändigtvis vara i hela tiden, bara det räcker till för att vinna.

Senast Glenn Sparv vann fick han ett svärd som pris.
Vann en match, fick ett svärd. Glenn Sparv besegrade Mehdi Bagheri i november. Senast Glenn Sparv vann fick han ett svärd som pris. Bild: GlennSparv/Singaporemaven2017 mixed martial arts,kampsporter,glenn sparv

– Så mycket tro jag på mig själv att om jag tar en match, har jag alltid möjligheten att vinna, menar Glenn Sparv.

"Ett pris jag är redo att betala"

Något som ändå sätter käppar i hjulen för Sparvs vilja att ta matcher när som helst är hälsan.

Oravaissonen är väl medveten om att det gäller att akta sig efter att ha åkt på rejäla omgångar, som till exempel var fallet under säsongens enda förlust mot Jun Yong Park i juli.

Skip Instagram post

View this post on Instagram

Well that sucked.

A post shared by Glenn Sparv (@glennsparv88) on

– Någon sorts sunt förnuft måste man alltid vara utrustad med, efter en sådan match måste man ta bort sparrning ur programmet även om man annars kan träna vidare. Inför matchen efter den rejäla omgången sparrade jag inte en enda gång utan sparade på huvudet och ansiktet.

Sparv har varit med i branschen tillräckligt länge för att känna till de risker som förknippas med en gren som tillåter full kontakt.

Även om skallskadorna varit på tapeten en hel del under de senaste åren, konstaterar han i samma andetag att grenar som ishockey och amerikansk fotboll brottas med samma problem.

Han vet vilken insatsen är varje gång han går upp i ringen.

– Jag är medveten om skaderisken, men det är ett pris jag är beredd att betala, det skulle ändrar egentligen inte på något. Kommer det fram om 20-30 år att jag har hjärnskador, betyder det ändå inte att jag skulle ändra på något. Man lever livet och skall vara beredd att betala det priset om man vill lyckas, konstaterar han med övertygelse i blicken.

Glenn Sparv har fastnat i ett grepp.
Glenn Sparv är medveten om skaderisken. Glenn Sparv har fastnat i ett grepp. Bild: GlennSparv/Singaporemaven2017 mixed martial arts,kampsporter,glenn sparv

Att lyckas för Glenn Sparv just nu skulle handla om att ta det sista stora klivet i karriären, vilket i praktiken skulle innebära ett kontrakt med branschens största, bästa och vackraste serie, UFC.

Pengarna inte drivkraften

Sparv försörjer sig för tillfället på heltid som MMA-fighter som en av relativt få finländare i branschen.

Ett kontrakt i UFC skulle förutom vara en dröm som går i uppfyllelse även betyda ett rejält ekonomiskt lyft. Sparv uppskattar att det rör sig kring tio gånger mera pengar i att gå en match i UFC jämfört med vad han drar in i sina bästa stunder i Asien.

– Pengarna är nog inte det som driver mig och knappast skulle det ändra mycket på min vardag. Jag skulle leva på samma sätt, bo på samma ställe och köra med samma moped. Det skulle inte ändras fast man skulle komma till UFC.

– Det skulle däremot ta bort ett stressmoment, det ekonomiska är ändå det största stressmomentet som alla MMA-fighters har idag, speciellt i Finland där ganska få lever på det fulltid, vi är kanske två-tre stycken, säger Sparv.

I somras fick han redan känna på UFC-hetluften från nära håll när han fanns i ringhörnan för en av sina träningskumpaner, tungviktaren Tai Tuivasa, under en gala (UFC 225) i Chicago.

Skip Instagram post

View this post on Instagram

Let's go #ufc225 #ufc

A post shared by Glenn Sparv (@glennsparv88) on

– Det kändes ganska overkligt. När man började fanns det inte ens på kartan att man skulle stå där en dag, den tanken fanns inte ens att man skulle till UFC. Men med åren har det växt fram och när man nu sett sig stiga på rankinglistorna har hoppet om att det finns en möjlighet tänts. Nu är det faktiskt en möjlighet. Nog känns det overkligt men, men...

Att vara med under kvällen i Chicago gav Sparv ny kraft i jakten på drömmen och möjligheten att knyta meningsfulla kontakter i jakten på den stora möjligheten.

"Nog fan skulle det vara dags"

Nålsögat för slagskämpar som får chansen i det penningstinna UFC är smalt och då är det inte heller bara meritförteckningen som avgör, förklara Sparv.

– Jag kan inte påverka vilka beslut de fattar, jag måste bara göra mitt jobb och så får de göra sitt. UFC i slutändan handlar om business och show, så det hänger inte bara på meritlistan utan väldigt mycket annat också. Kanske man inte är tillräckligt stor showman?

Frustrationen går lätt att läsa av Glenn Sparvs sargade ansikte.

Han har gjort och gör vad han kan för att sätta sig i en position där dörren plötsligt står på glänt till den mytomspunna octagonen.

Glenn Sparv i Vasa i december 2018.
Glenn Sparv i Vasa i december 2018. Glenn Sparv i Vasa i december 2018. Bild: Yle/AnttiKoivukangas mixed martial arts,kampsporter,glenn sparv

Han vet också att sandkornen i timglaset sakta men säkert blir färre, Instagram-användarnamnet "GlennSparv88" berättar också att året gått i firandets tecken.

– Lastgammal är jag inte men nog borde det ske, kanske nu faktiskt skulle vara precis rätt tidpunkt för det när man har samlat på sig lite erfarenhet. Skulle chansen ha kommit för två-tre år sedan hade det varit fel tidpunkt för min del, även om viljan fanns. Det skulle ha kommit för tidigt, man hade inte den rätta nivån.

– Nu vet jag att jag räcker till, när jag till och med har mer erfarenhet än vad flera som redan är i UFC har. Inte känner jag någon stress, men nog skulle det fan vara dags, säger han.

Läs också

Nyligen publicerat - Sport