Hoppa till huvudinnehåll

Snart är den långa julaftonen slut - ECB kör ner sitt stimulansprogram som regeringen inte vill prata om

Europeiska centralbanken.
Europeiska centralbanken. Bild: EPA / BORIS ROESSLER ecb

Europeiska centralbanken avslutar sitt massiva stimulansprogram vid årsskiftet som planerat. Stimulansen har haft avgörande betydelse för den ekonomiska återhämtningen i euroländerna, och till och med större betydelse för Finland än vad regeringen vill medge.

- Det har varit några exceptionella år på många sätt, konstaterar Aktias chefsekonom Heidi Schauman.

För en vanlig löntagare framstår stimulansprogrammet som en astronomisk operation. Sedan våren 2015 har ECB satt över 2 150 miljarder euro i omlopp, genom att köpa upp euroländers statsobligationer från sekundärmarknaden.

Avsikten med stimulansprogrammet var att dra upp euroländerna ur den långa och krisartade lågkonjunktur som tog vid efter Lehman Brothers-kraschen hösten 2008.

Flera skuldtyngda euroländer, framförallt Grekland, var tvungna att be om nödlån och ställa upp på hårda åtstramningsprogram.

Hemlös man på gatan i Aten
Hemlös man på gatan i Aten Bild: EPA/Yannis Kolesidis Grekland,Greklands skuldkris,euro,euroområdet,Europeiska kommissionen,Europeiska centralbankssystemet,Internationella valutafonden

ECB har sedan våren 2016 hållit sin viktigaste styrränta på noll, vilket i kombination med stödköpen har sänkt eurons värde. Det har i sin tur gynnat både euroländernas exportindustri och hushåll som haft stora bostadslån.

Förmånliga investeringslån

Dessutom har ECB köpt upp företagsobligationer för tiotals miljarder och uppmuntrat företagen att investera, genom att erbjuda dem exceptionellt förmånliga riktade lån via bankerna.

- Också finländska företag har dragit nytta av det här, påpekar chefsekonom Reijo Heiskanen vid OP-gruppen.

Reijo Heiskanen, pääekonomisti, OP-Ryhmä.
Reijo Heiskanen, pääekonomisti, OP-Ryhmä. Bild: Sasha Silvala / YLE Börs,börsbolag,OP

De ekonomiska utsikterna för eurozonen har på fem år förbättrats avsevärt. Tillväxten och inflationen har ökat, och sysselsättningen har förbättrats. Enligt ECB:s uppgifter har 9,5 miljoner nya jobb skapats i euroländerna.

- Jag anser att återhämtningen i euroländerna har mycket att tacka ECB för, sade centralbankschefen Mario Draghi inför EU-parlamentet förra månaden.

ECB:s chefdirektör Mario Draghi
ECB:s chefdirektör Mario Draghi Bild: EPA/ARNE DEDERT ecb-chef

ECB meddelade i somras att utsikterna är såpass goda att man har för avsikt att stegvis köra ner stimulansprogrammet och avsluta värdepappersköpen vid årsskiftet. ECB:s direktion bekräftade på torsdag att planen står fast.

- Jag skulle säga att tiden är mogen, de positiva effekterna av programmet är inte så starka längre, säger Heidi Schauman.

ECB:s åtgärder passade Finland bra

Också om man ser till Finlands situation börjar tiden vara mogen för att återgå till penningpolitiskt normalläge.

Finlands BNP har vuxit stadigt sedan 2017. Statsskulden ökar fortfarande, men den offentliga ekonomin väntas vara i balans igen nästa år, för första gången på länge.

Aktias chefsekonom Heidi Schauman
Aktias chefsekonom Heidi Schauman Bild: Yle/Joni Tammela Heidi Schauman,Aktia Bank

- För en gångs skull kan man säga att ECB:s penningpolitik har passat Finland mycket bra. Finland upplevde ett uppsving ganska synkroniserat med den stimulans som vi fick via centralbanken, påpekar Heidi Schauman.

- Centralbankens okonventionella åtgärder har drivit upp tillväxten med 0,5 till 1,0 procent under de senaste åren, enligt vissa bedömningar till och med 1,5 procent. Det har haft en mycket positiv effekt och skapat tiotusentals jobb, säger Reijo Heiskanen.

Portalkranen Goliath
Portalkranen Goliath Bild: Meyer Turku Meyer Turku,Portalkranen Goliath

Regeringens mål har varit att få upp sysselsättningsgraden till 72 procent, och det hänger nu på bara några tiondels procentenheter.

Hur mycket tack ska regeringen ha?

Sedan våren 2015, då regeringen tillträdde och ECB körde igång sitt stimulansprogram, har omkring 100 000 nya jobb skapats i Finland.

Statsminister Juha Sipilä (C) har vid flera tillfällen lyft upp den gynnsamma utvecklingen som ett bevis på att regeringen har lyckats med sina reformer och sysselsättningsåtgärder.

Men både Juha Sipilä och finansminister Petteri Orpo (Saml) har undvikit att föra ECB:s miljardstimulans på tal. I hur hög grad kan regeringen ta äran för det ekonomiska uppsvinget?

Regeringen sammanträder
Regeringen sammanträder Bild: Statsrådets kansli / Laura Kotila Regeringen Sipilä,förhandlingar,Finland,finlands regering

Näringslivets forskningsinstitut ETLA har beräknat att det så kallade konkurrenskraftsavtalet, i kombination med regeringens sysselsättningspolitik och skattelättnader, har skapat mellan 34 000 och 56 000 av de nya jobben.

Då kan man förstås också fråga sig hur återstoden av de nya jobben har skapats. ETLA medger att det är svårt att göra tillförlitliga beräkningar, åtminstone i det här skedet. Heidi Schauman håller med.

- Jag är av den åsikten att penningpolitiken har haft större roll än konkurrenskraftsavtalet. Världsekonomin har vuxit väldigt starkt de senaste åren och fungerat som den största tillväxtmotorn, men penningpolitiken har ju påverkat det också. Allting hänger ihop, säger hon.

Konkurrenskraftsavtalet, som regeringen genomdrev tillsammans med näringslivet och fackorganisationerna, innebar i praktiken en intern devalvering, alltså en lönesänkning för tusentals finländare.

synnytyssimulaatio
synnytyssimulaatio Bild: Laura Railamaa / Yle sjukhus,förlossning,förlossningssjukhus,delivery ward,kejsarsnitt,Victoria (efternamn),personal,barnmorska,läkare,utbildning,arbete,socialsektorn

- Om ECB inte hade gjort som man beslöt att göra då skuldkrisen började skulle vi nu vara i en verkligt dyster situation. Min bedömning är att ECB:s åtgärder har haft större betydelse för euroländerna överlag än vad den sittande regeringens åtgärder har haft för Finland, säger Reijo Heiskanen.

Räntehöjning nästa år?

Nu är det ändå dags för både regeringen, företagen och de vanliga medborgarna att inse och acceptera att den långa penningpolitiska julaftonen lider mot sitt slut.

Efter att ECB kört ner stimulansprogrammet är följande steg att frångå nollräntorna. En första räntehöjning är aktuell tidigast nästa höst, beroende på tillväxten och inflationstakten i euroländerna.

Heidi Schauman räknar med en mycket försiktig höjning på kanske högst 0,25 procent, som knappast känns alls i finländarnas plånböcker.

- Euriborräntorna ligger ju på minussidan, så en första höjning skulle inte ha några dramatiska effekter, säger hon.

"Zombieföretag" oroar

För näringslivet och bankerna kan det däremot bli en kortare och mer dramatisk anpassningsperiod, då centralbanken stänger penningkranarna.

Bland analytiker och placerare finns redan en oro för "zombieföretag" och banker som nätt och jämnt har kunnat fortsätta sin verksamhet just tack vare all stimulanspolitik, nollräntor och billiga lån.

Börsen i Frankfurt, Tyskland.
Börsen i Frankfurt, Tyskland. Bild: EPA/ FRANK RUMPENHORST börs

Just nu kan ingen veta på förhand hur dessa företag och banker ska klara sig, eller hur börserna och finansmarknaderna reagerar då stimulansprogrammet avvecklas.

- De här frågorna har vi kanske bättre svar på i början av nästa år, säger Heidi Schauman.

Både ECB och de enskilda euroländerna kan räkna med ännu mer huvudbry om Italien fortsätter att trotsa EU:s budgetregler och handelskriget mellan USA och Kina trappas upp.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes