Hoppa till huvudinnehåll

Alla har inte råd att köpa julmat - nu kan du hjälpa via insamlingen Jul i sinnet

ett barn håller i ett gåvokort
ett barn håller i ett gåvokort Bild: www.katjalosonen.com katja.losonen@netikka.fi välgörenhet,jul,Jul i sinnet-insamlingen,tongåvan

Insamlingen Jul i sinnet sprider glädje i barnfamiljer som har knappt om pengar. Ett gåvokort som är värt 70 euro ger möjlighet att köpa julläckerheter som för många andra kan vara en självklarhet. I Finland berörs cirka 110 000 barn av fattigdom.

Jul i Sinnet-insamlingen har sedan 1997 spridit julglädje till barnfamiljer som har det ekonomiskt svårt. Finlands Röda Kors och Mannerheims Barnskyddsförbunds insamling Jul i Sinnet ordnas i år för 22:a gången.

Insamlingen genomförs i samarbete med Yles morgon-TV, Yle Radio Suomi och Yle Vega.

Du kan stöda insamlingen

Det finns flera sätt att stöda insamlingen på:

  • Via insamlingens insamlingens webbplats
  • Genom att betala in den önskade summan på Jul i Sinnets konto; IBAN FI17 1596 3000 2020 20. Referens: 5429.
  • Genom att ringa 0600 16555 (10,01 e + lna/msa)
  • Genom att bidra per textmeddelande, 3 olika alternativ: sänd meddelande HJM (10 €), HJM20 (20 €) eller HJM30 (30 €) till 16499

I år siktar arrangörerna på att få in två miljoner euro. Med den penningsumman kan 28 000 mindre bemedlade barnfamiljer få ett presentkort värt 70 euro.

Under årens lopp har insamlingen redan hjälpt cirka 260 500 familjer.

De hjälpbehövande familjerna väljs ut bland annat av kommunens socialtjänst, barnrådgivningen, skolhälsovården, församlingens diakoniväsende eller Finlands Röda Kors avdelningar och De ungas skyddshus samt lokala föreningar inom Mannerheims Barnskyddsförbund.

Gåvokorten kan användas i de butiker som deltar i kampanjen, det vill säga K-matbutikerna och S-gruppens samt Lidls butiker.

Johanna Türkmen och sonen Rasmus bakar pepparkakor
Johanna Türkmen och sonen Rasmus fick ett gåvokort till jul Johanna Türkmen och sonen Rasmus bakar pepparkakor Bild: www.katjalosonen.com katja.losonen@netikka.fi Jul i sinnet-insamlingen,välgörenhet,jul

Största delen av inkomsterna går till boende

Johanna Türkmen bor i Ilmajoki tillsammans med sin son Rasmus.

– Att Rasmus blev till var ett litet under för mig. Jag hade länge längtat efter barn och nästan gett upp hoppet. Kanske det var därför jag bestämde mig för att fokusera på moderskapet ordentligt, sköta pojken hemma och vara så mycket som möjligt med honom.

Precis så gjorde Johanna, trots att det krävde en del att bli ensamförsörjare. Inför Rasmus födelse hade Johanna gjort snuttjobb och efter föräldrapenningsperioden gällde det att klara sig på hemvårdsstödet.

Maximibeloppet är 519,47 euro i månaden, minus skatt.

Fattigdom talar vi i allmänhet inte om i Finland, för det är fortfarande belagt med skam. Det är inte lätt att be om hjälp.

Jag söker alla stöd som finns att få― Johanna Türkmen

– Personligen får man ju efterhand göra sig av med sådana tankar, nog har man varit tvungen att bli ödmjuk, ler Johanna.

Stöd söker man där det finns att få, det är därför stöd finns, säger hon.

- Jag kunde ha fört Rasmus till dagis som halvåring och börjat jobba, men det kändes inte rätt för mig.

Vid sidan av hemvårdsstödet har Johanna fått bostadsbidrag och utkomststöd. Trots det är det svårt att få pengarna att räcka till. Hyran tar en stor del av inkomsterna och i Ilmajoki klarar man sig inte utan bil.

– Livet är en lång prisjämförelse, funderingar över hur man får pengarna att räcka. Alla rabatter, loppisar och återanvändning utnyttjar vi, säger Johanna.

När det är riktigt svårt med ekonomin välkomnar man all extra hjälp, som till exempel Röda Korsets och Mannerheims Barnskyddsförbunds Jul i sinnet-gåvokort. De fick Johanna ta emot via kommunens socialtjänst.

– Det var en otroligt glad överraskning, en extra julklapp, säger Johanna.

Svårt att bryta fattigdomsspiralen

– Grunden till välfärd skapas i barndomen. Familjernas förhållanden varierar, men utkomsten måste trygga ett människovärdigt liv i alla situationer, påminner Esa Iivonen, som är ledande expert på barn- och familjepolitik vid Mannerheims Barnskyddsförbund.

Barnfattigdom överförs kraftigt från en generation till nästa. Därför kräver hjälpen långsiktigt arbete.

En av de viktigaste tidpunkterna för att ingripa i fattigdomsspiralen är då en ungdom som vuxit upp i en mindre bemedlad familj är på väg att bli självständig och ska flytta till ett eget hem.

När familjen har ont om pengar har de unga i familjen färre möjligheter att delta i fritidsaktiviteter och att studera. De känner ofta av följderna långt in i vuxenlivet.

Då pengarna är bristvara i familjen har de unga inte råd med elektronik, märkeskläder eller semesterresor och på grund av detta riskerar de därför att bli mobbade. Fattigdom medför upplevelser av utanförskap på många plan.

De ungas självförtroende blir därigenom sämre och de tvivlar på hur de ska klara sig i livet.

– I allra värsta fall gör fattigdomen att man börjar känna sig som en ”andra klassens medborgare” redan i unga år. Det sätter stopp för många framtidsplaner och inger känslor av depression och hopplöshet, säger ledande sakkunnig Liisa Partio från Mannerheims Barnskyddsförbund.

För dyrt att studera

Unga blir ofta tvungna att lämna sina studier i andra stadiet (gymnasiet eller yrkesutbildningen) på hälft. Enligt uppgifterna i Ungdomsbarometern, som publiceras i år, kommer det fram att upp till en fjärdedel av dem som lämnat en utbildning i andra stadiet oavslutad har sin grund i bristen på pengar.

För många är läromaterialen för dyra. De totala kostnaderna för till exempel gymnasiestudier kan uppgå till 2 600 euro och i vissa yrkesutbildningar kan redskapen och materialen kosta ännu mera.

Kvinna studerar en bok vid ett bord
Kvinna studerar en bok vid ett bord Bild: Yle/Sofi Nordmyr anna nygård,utvecklingspsykologi

På grund av det allt glesare skolnätet medför också skolresorna eller boende utanför hemmet betydande kostnader för den unga och familjen.

De försämrade möjligheterna att få utbildning har inverkan långt in i vuxenlivet. De som inte avlägger någon examen löper en större risk att råka ut för fattigdom än andra eftersom det är mycket svårt att få arbete på dagens arbetsmarknad utan examen.

Vem hittade på Jul i sinnet?

Mannen bakom insamlingen Jul i sinnet är Arto Nyberg. Året var 1997 då han jobbade som redaktör på morgon-tv.

Han funderade en höstdag över hur privilegierad han är och tänkte över att alla inte har det lika bra. Han började arbeta på idén att ha en julkalender i morgon-tv, som skulle hjälpa mindre bemedlade barnfamiljer i Finland.

Arto Nyberg
Arto Nyberg Arto Nyberg

Idén utvecklades till en plan om en riksomfattande julinsamling. Eftersom tanken var att hjälpa barnfamiljer som har det dåligt ställt, var Mannerheims Barnskyddsförbund och Finlands Röda Kors naturliga samarbetsparter.

Jul i sinnet -insamlingen etablerade sig snabbt som en årlig julinsamling och under 2000-talet har intäkterna sakta men säkert stigit.

Insamlingen Jul i sinnet hörs i Tongåvan fredagar kl. 19.20 - 22 fram till jul.

Polisstyrelsens tillstånd nr POL-2015-12549/5.2.2016 och POL-2016-12293/7.9.2016.
Insamlingstid 5.2.2016-31.12.2020 i hela landet, utom på Åland. Ålands landskapsregering,
tillstånd nr ÅLR 2017/7556/26.10.2017. För mindre bemedlade barnfamiljer i Finland.
Innehavare av tillståndet: Finlands Röda Kors och Mannerheims Barnskyddsförbund rf

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje