Hoppa till huvudinnehåll

Streamningstjänster erbjuder stora möjligheter att upptäcka musik - men det stora kommersiella intresset kan diktera vad du lyssnar på

En person sitter på soffan och kollar på Spotify på sin telefon.
Spotify har blivit världsledande bland streamingstjänster för musik - men det kommersiella intresset kan bli oklart för konsumenten. En person sitter på soffan och kollar på Spotify på sin telefon. Bild: Juuli Aschan, YleX Spotify

Teknologin och digitaliseringen har inneburit stora förändringar inom musikkulturen. I snabb takt har cd- och vinylskivorna samt kassetterna ersatts med streamningstjänster.

Den här frågan diskuteras på ett symposium vid Åbo Akademi. Symposiet inleddes på torsdagen.

Tack vare streamningstjänsterna har vi stort stort arkiv av musik från hela världen inom räckhåll, men de här tjänsterna är inte oproblematiska.

En av de som talade under symposiet var professor Pelle Snickars, som har gjort flera studier kring det stora streamningsföretaget Spotify.

Profilbild på Pelle Snickars.
Pelle Snickars. Profilbild på Pelle Snickars. Bild: Nora Engström / Yle professor,pelle snickars

Enligt Snickars, som är professor i medie- och kommunikationsvetenskap vid Umeå universitet är bolaget intressant av många orsaker.

Spotify är också en sluss, de pengar som konsumenten betalar till bolaget skickas vidare till de stora skivbolagen som man har köpt rättigheter av.― Professor Pelle Snickars.

Det från början lilla svenska bolaget har vuxit till det största bolaget som strömmar musik - men gör samtidigt ingen vinst, vilket är intressant säger Snickars.

- Det handlar om att man möjligen vill göra vinst i framtiden, när man har ännu fler användare. Spotify är också en sluss, de pengar som konsumenten betalar till bolaget skickas vidare till de stora skivbolagen som man har köpt rättigheter av.

Svårt att veta vilken musik som lyfts fram och hur musiklistor skapas

Enligt Snickars är det svårt att räkna ut hur mycket av konsumenternas pengar går skivbolagen, men uppskattningen är 80 till 85 procent.

- Därför har Spotify varit beroende av riskkapital, eftersom man inte tjänar några pengar, fortsätter Snickars.

Det intressanta enligt Snickars är vilken musik som tjänsten väljer att lyfta fram och hur bolag påverkar hur musiklistor skapas.

En liten flicka med hörlurar lyssnar på någonting
En liten flicka med hörlurar lyssnar på någonting Bild: Mostphotos / mnstudio underhållning,trådlös teknik,människor,teknologi,fritid,barndom,lycklighet,musik,ljud,Hörlurar,flickor,kaukasisk identitet,Flicka,barn (familjemedlemmar),barn (åldersgrupper),lyssnande (lystrande),sång,buu-radion

- Vi har studerat spellistorna och det är väldigt svårt att veta hur de konstrueras. Grundfrågan är: vilka artister får höras, och vilka får inte höras och vem har makten för att så sker?

"Starka kommersiella intressen"

Enligt Snickars görs det här delvis på basis av algoritmer som räknar ut vad konsumenten lyssnat på tidigare.

Det finns starka kommersiella intressen. Det finns exempelvis spellistebolag som gör olika listor för olika sammanhang och ibland är de här bolagen ägda av skivbolag.― Professor Pelle Snickars.

Men skivbolag och företag skapar också musiklistor och det kan vara oklart för konsumenten.

- Det finns starka kommersiella intressen. Det finns exempelvis spellistebolag som gör olika listor för olika sammanhang och ibland är de här bolagen ägda av skivbolag.

Person som lyssnar på musik.
Person som lyssnar på musik. Bild: Unsplash/Diddharth Bhogra musik,hörlurar

- Då kan konsumenten lyssna på en spellista, som endast spelar musik av ett stort skivbolag. Det här är väldigt svårt för konsumenten att veta.

Snickars ger också exempel på spellistor med musik som lämpar sig för en löprunda, som kan vara uppbyggda av stora bolag som tillverkar idrottskläder.

Då kan artisterna läggas med på bolagets musiklistor och därmed göra reklam för bolaget - utan att alltid få ersättning för det.

- Samtidigt kan artister som är mindre kända och som kommer med på de här listorna bli upptäckta. Så det är tudelat. Men det finns en stor påverkan på hur vi som konsumenter får tips på ny musik och som det är svårt att se det kommersiella intresset, konstaterar Snickars.

Finns problem - men också möjligheter

Eftersom det är svårt att veta hur stora ersättningar artisterna får, så är det också svårt att veta hur spellistorna byggs upp.

Det är det också svårt att se in i mekanismen bakom hur nya artister upptäcks, fortsätter Snickars.

Samtidigt ser Snickars många möjligheter i streamningstjänsterna, eftersom vi i dag har tillgång till enorma mängder musik, också äldre musik, tack vare de här tjänsterna.

Personligen tycker jag att problemen kring strömningstjänsterna är intressanta. Men jag vill också trycka på att de här nya strömningstjänsterna är en fantastisk resurs för att upptäcka ny musik.― Professor Pelle Snickars.

Det finns alltså stora möjligheter att botanisera i de här arkiven och det här är positivt för oss konsumenter, säger han.

- Personligen tycker jag att problemen kring strömningstjänsterna är intressanta. Men jag vill också trycka på att de här nya strömningstjänsterna är en fantastisk resurs för att upptäcka ny musik.

Men blir det så, att vår musiksmak blir bredare i och med de här tjänsterna?

- Det finns olika studier som visar lite olika resultat. Det finns studier som visar att det finns olika typer av konsumenter, en del lutar sig tillbaka och lyssnar på bilradio, medan andra är mer aktiva och söker ny musik.

- Jag tror att det går åt båda hållen. För somliga betyder inriktningen där man blir serverad av musik att musiksmaken inte breddas. Men för andra leder det här till att man upptäcker ny musik.

En mani  profil med hörlurar
En mani profil med hörlurar Bild: EPA hörlurar

Snickars tror att det senare alternativet överväger.

- Det här betyder att de här tjänsterna trots allt inbjuder till att återupptäcka äldre musik. Det här kan kritiseras med att den äldre musiken kommersialiseras, men jag menar att det här ändå kan ses som något positivt då vi upptäcker något som vi inte visste att fanns och som var svårt att få tag på, säger Snickars.

Läs också

Nyligen publicerat - Åboland