Hoppa till huvudinnehåll

Forskare anser att du kan äta din julskinka utan klimatångest – en typisk julskinka orsakar upp till 40 kilo koldioxidutsläpp

Festdukad skinka
Den mest sålda skinkan i Finland är en tre till fem kilograms skinka enligt köttbranschen. Festdukad skinka Bild: YLE Bildtjänst Comstock. festdukning

Hur stor klimatpåverkan en inhemsk julskinka har är svårt att mäta exakt. Flera forskare tycker att folk ska få äta julskinka utan att skuldbeläggas, men skinkan kan vara ett sätt att konkretisera klimatdiskussionen.

När Yle Österbotten skrev att sju av tio finländare tänker köpa julskinka i år och att Vasa miljöförening säger att vi måste se över våra köttvanor bröt det ut en livlig debatt både på vår webbplats och på Facebook.

Vi fick flera hundra kommentarer varav en stor del var verkligt uppretade: Ska man inte få äta julskinka längre, undrade många.

Vi beslöt oss därför att reda ut frågan grundligare. Hur mycket påverkar en julskinka klimatet egentligen? Kan man äta julskinka med gott samvete också efter FN:s senaste klimatrapport?

Sanna Hietala är forskare vid Naturresursinstitutet och håller som bäst på med ett projekt där man för första gången ska räkna ut det inhemska svinköttets klimatpåverkan.

Sanna Hietala, forskare, Naturresursinstitutet
Sanna Hietala Sanna Hietala, forskare, Naturresursinstitutet Bild: Metla/Erkki Oksanen Naturresursinstitutet,Sanna Hietala

- I dag kan vi inte säga exakt hur mycket det inhemska svinköttet påverkar klimatet. Medeltalet i europeiska undersökningar gjorda på 2000-talet är 5,4 kilo koldioxidutsläpp per kilo svinkött. Vi förväntar oss ett liknande resultat i våra mätningar.

- Det lägsta talet som har uppmätts i europeiska undersökningar är 3,1 kilo koldioxidutsläpp per kilo svinkött, det högsta talet är 8. Så det är en ganska stor variation.

En julskinka på fem kilo orsakar alltså mellan 25 och 40 kilo koldioxidutsläpp. Beräkningen görs i allmänhet på kött med ben, en skinkrulle har alltså inte samma resultat som en skinka med ben.

Klimatpåverkan mäts i form av koldioxidekvivalenter

  • För att få alla växthusgaser jämförbara multipliceras alla utsläpp, förutom koldioxid, med en global uppvärmningspotential (Global Warming Potential GWP).
  • Denna faktor är olika för respektive gas och ger det totala bidraget till den globala uppvärmningen för den aktuella gasen.
  • Med hjälp av gasernas GWP räknas de om till koldioxidekvivalenter. Räknat per utsläppt ton bidrar exempelvis metan 25 gånger mer till växthuseffekten än koldioxid, och ett metanutsläpp på 1 ton motsvarar därför 25 ton koldioxidekvivalenter.

Källa: Naturvårdsverket

Från foderproduktion till skinkförpackning

Det mest tillförlitliga sättet att mäta klimatpåverkan är att göra en livscykelanalys av en produkt, säger Sanna Hietala.

I svinköttets fall tittar man då på bland annat energiförbrukning, bränsle och foderproduktion. Man samlar in data om bland annat belysning och elektricitet i svinhuset.

- Sen beror det på vad allt man räknar med i livscykeln. Man kan räkna fram till porten på slakteriet vilket vi gör i det här projektet, eller man kan inkludera förpackningen. Man kan också räkna tills det att man har skinkan på tallriken, förklarar Sanna Hietala.

Dansk julskinka
Dansk julskinka Bild: Yle julskinka

Nästa år är forskarna klara med sina uträkningar av det inhemska svinköttets klimatpåverkan.

- Då är det lättare för oss att göra jämförelser. Vi kan säga om det inhemska svinköttet skiljer sig i klimatpåverkan från utländskt.

Kan man enligt dig äta julskinka med gott samvete på julafton?

- Ja, det kan man. Äter man kött är det bättre med tanke på klimatet om man äter svinkött och broiler. Den allmänna uppfattningen är att broiler har lite mindre klimatpåverkan än svinkött, men det beror också på vilket foder djuret äter.

Så här mycket påverkar kött, fisk och grönsaker klimatet

  • Nötkött: 15kg CO2-ekv/kg
  • Ost :13 kg CO2-ekv/kg
  • Svinkött: 5 kg CO2-ekv/kg
  • Kyckling: 4kg CO2-ekv/kg
  • Tomat, gurka (växthus på vintern): 5kg CO2-ekv/kg
  • Ris: 5kg CO2-ekv/kg
  • Vegetabilisk olja: 3kg CO2-ekv/kg
  • Ägg: 2,5kg CO2-ekv/kg
  • Fisk: 1,5 kg CO2-ekv/kg
  • Rågbröd: 1,3 kg CO2-ekv/kg
  • Torra bönor: 0,7kg CO2-ekv/kg
  • Bär, grönsaker, potatis: 0,2 kg CO2-ekv/kg

Källa: Klimatguiden som upprätthålls av Meteorologiska institutet, Finlands miljöcentral samt Centrumet för urbana och regionala studier vid Aalto-universitetet.

"Också julskinkan måste få diskuteras"

Också Sanna Hietalas kollega Merja Saarinen, som forskar i bland annat köttets miljöpåverkan vid Naturresursinstitutet, ger julskinkan grönt ljus.

Forskaren Merja Saarinen
Merja Saarinen Forskaren Merja Saarinen Bild: LUKE Naturresursinstitutet

Den har klart mindre klimatpåverkan än nötkött och själv tänker hon också äta julskinka på julafton.

Jag är inte beredd att skuldbelägga människor för att de äter julskinka. En dag avgör inte klimatavtrycket för en människa eller en familj.― Merja Saarinen

Tycker du ändå att man kan inkludera också julskinka i klimatdiskussionen?

- Det är klart man kan och det kanske man också är tvungen att göra. Man bör diskutera och söka efter alternativ till sin konsumtion. Sist och slutligen är det konsumtionen som styr produktionen.

kudottu joulupallo kuusen oksalla
kudottu joulupallo kuusen oksalla Bild: Koen Ejkelenboo/Unsplash jul

Julen kan ge en bra kontext att konkretisera vad det är vi menar då vi pratar om att minska på konsumtionens klimatpåverkan, säger Merja Saarinen.

- Det handlar på riktigt om ganska konkreta och vardagliga saker. Men jag tycker inte att man ska rangordna människor enligt hur mycket de gör för klimatet.

Varför tror du att ett ämne som julskinka väcker så starka känslor?

- Mat är ett sådant ämne. Det är viktigt för folk och delvis är det också en identitetsfråga. Så när andra människor lägger sig i vad man äter kan det väcka till och med aggressiva känslor. Man börjar genast försvara sig.

"Andra flyger till Thailand"

Kan jag inte äta julskinka då andra flyger till Thailand, undrade många av våra läsare. Vad svarar du på det?

- Både flygande och ätande är konsumtion men de är väldigt olika saker. Nog har flygandet betydelse om man flyger mycket. Men alla de här sakerna måste man egentligen sätta i en ännu större kontext, det vill säga vilka mål vi har när det gäller att bekämpa klimatförändringen, säger Merja Saarinen.

Finnairplan i luften.
Finnairplan i luften. Bild: Yle/ Henrietta Hassinen. flygplan,Finnair

- Vi står inför en stor utmaning och ur det perspektivet måste vi nästan vända på alla stenar för att hitta sätt att minska utsläppen, säger hon.

- Här beror det också på om vi talar om en enskild persons val, om läget i Finland eller om en ännu större kontext.

Också Sanna Hietala säger att det inte går att jämföra köttätande med flygande.

- Mat är ett basbehov som alla konsumerar, vilket gör att konsumtionen i väldigt hög grad styr produktionen. Flygandet orsakar stora utsläpp men alla flyger inte.

Smältande isblock.
Smältande isblock. Bild: Unsplash klimat

Utländsk eller inhemsk julskinka spelar ingen roll för klimatet

Merja Saarinen säger att alla vid det här laget är överens om att vi borde minska konsumtionens klimatpåverkan.

- Men nu är vi i det skedet att vi slänger ur oss saker, som att vi borde sluta flyga. Följande steg är att titta systematiskt på det här och se vilken roll till exempel matkonsumtionen har i hela konsumtionen. Först då kan vi greppa det hela. En strukturerad diskussion om det här först inte riktigt ännu. Det är också ett politiskt tema.

Mathylla i S-market i Ekenäs.
Mathylla i S-market i Ekenäs. Bild: Yle/Minna Almark butikshylla,affärskedjor,mat,livsmedel,köttprodukter

Är det någon skillnad för klimatet om vi köper inhemsk eller utländsk julskinka?

- Tittar vi bara på klimatet spelar det ingen stor roll eftersom mattransporterna från utlandet är effektiva. Ser man på hela produktionskedjans effektivitet per kilo syns importen och transporterna inte där.

- Det kan förstås hända att produktionen i vissa andra länder har besvärliga drag, som användning av antibiotika eller dylikt. Men då är det inte en klimatfråga utan en annan fråga.

I Finland är livsmedelsproduktionen strikt övervakad och man kan lita på att djuren mår bra, säger Naturresursinstitutets forskare.

Många julskinkor kommer från österbottniska farmer

  • Många julskinkor kommer från österbottniska farmer.
  • Av Atrias 27 svinfarmer finns omkring hälften i landskapen Österbotten och södra Österbotten. Atria har sitt slakteri i Nurmo i Seinäjoki.
  • HK Scan har sitt slakteri i Forssa och största delen av svinfarmerna finns därför i trakterna närmare Forssa. Tio procent av HK:s julskinkor kommer från gårdar i de österbottniska landskapen.
  • Snellmans julskinkor kommer från svinfarmer i Jakobstadstrakten men företaget har bara en liten del av julskinksmarknaden. Snellman säljer omkring 200 000 kilo julskinka av finländarnas totalkonsumtion på sex till sju miljoner kilo.

Källor: Atria, HK Scan, Snellman, Lihatiedotus

"Helheten avgör"

Jyri Seppälä, professor i hållbar konsumtion och produktion och medlem i Finlands klimatpanel, tycker inte att man ska göra något stort nummer av just julskinkan.

- Var och en kan fundera på om det är julskinkan eller något annat man avstår från. Det är helheten och den totala köttkonsumtionen som avgör. Svinköttet hör inte till de värsta klimatbovarna så vill man fortsätta sina jultraditioner med att äta skinka kan man göra det.

Ett dukat julbord.
Ett dukat julbord. Bild: Yle/Strömsö Strömsö (tv-program),jul,Dukning,dukning

Seppälä föreslår att var och en går in på Miljöcentralens klimatdietsajt (på finska) och räknar ut vad ens totala klimatpåverkan är och funderar på hur man kan minska den.

WWF: Julskinkan har rätt stor klimatpåverkan

Vi frågar också Världsnaturfonden WWF om julskinkans klimatpåverkan och huruvida den platsar på julbordet.

Annukka Valkeapää är naturskyddsexpert på WWF Finland och jobbar med programmet för ekologiskt fotavtryck.

- Julskinkan har rätt stor klimatpåverkan eftersom den är en animalisk produkt. Animaliska produkter påverkar alltid klimatet mer än växtbaserade produkter eftersom man först har producerat föda åt djuret innan det blir föda åt människan.

Grisar
Grisar Bild: Yle/Mikael Kokkola svinfarm

Är det någon skillnad ur klimatsynpunkt om man köper en inhemsk eller utländsk julskinka?

- Nej, inte i praktiken eftersom det är i primärproduktionen som utsläppen uppstår. Grisen äter vad den äter både i Finland och i resten av världen. Sen beror det på om grisen äter soja och om sojan är odlad på ett sådant område där man röjt regnskog för att odla soja. Då räknas utsläppen från röjningen av regnskogen med i klimatpåverkan och då blir den större. Sen påverkar det förstås andra aspekter om man väljer inhemskt eller utländskt.

Bonde i Iowa håller sojabönor i sina händer.
Sojabönor Bonde i Iowa håller sojabönor i sina händer. Bild: EPA-EFE/CRAIG LASSIG Sojaböna,sojabönor,odling,jordbruk,USA,gröda

Kan man enligt WWF äta julskinka med gott samvete?

- Jag tycker inte att jag ska bedöma vem som får äta vad. Det handlar inte om huruvida man har skinka på julbordet eller inte, det handlar om hur mycket kött man äter per år.

- Man kan tänka sig att man äter kött på julen om det är höjdpunkten på julbordet och om man annars äter lite kött. Då är det helt okej med tanke på klimatet.

- Å andra sidan är skinkan ofta lite överflödig på julbordet då där finns så mycket annat. Man kunde klara sig utan skinkan också. Ofta blir den inte ens uppäten.

Stearinljus och nötter.
Stearinljus och nötter. Bild: ©ConTanasiuk Levande ljus,ljus (konkret icke-levande objekt),jul,mysa

Varför väcker ett ämne som julskinka så starka känslor hos folk?

- Det är en ganska personlig fråga vad man har på tallriken. Många förhåller sig vettigt till de här frågorna men de som tycker att det här är en känslig fråga är väldigt högljudda i debatten. En orsak är förstås att det har att göra med finländsk livsmedelsproduktion där köttproduktionen har en stor roll.

Så här kom denna artikel till

Den här artikeln är en uppföljning på vår artikel om julskinka.

Många av er som kommenterade efterlyste mer fakta om julskinkans klimatpåverkan.

Många julskinkor kommer från svinfarmer i de österbottniska landskapen och frågan är därför intressant också ur ett regionalt perspektiv.

För att få svar på era frågor intervjuade vi tre forskare med expertis inom klimatpåverkan.

Vi bad också Världsnaturfonden WWF om en kommentar eftersom många ansåg att Vasa miljöförenings uttalanden i den förra artikeln inte hade tillräcklig tyngd. Vi ansåg därför att en kommentar av en större miljöorganisation var på sin plats.

Österbottens svenska producentförbund gav sin syn på julskinkan i den förra artikeln och därför har ingen producentorganisation hörts i samband med den här artikeln. Läs den föregående artikeln på nytt om du vill läsa vad ÖSP anser.

Denna redogörelse är ett led i kampanjen kring Ansvarsfull journalistik.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten