Hoppa till huvudinnehåll

Forskare: Lär av de fattigare länderna och sluta ställa klimatet mot ekonomin

År 2016 byggdes Europas största vindpark i Valais, Schweiz. Möllornas blad är 45 meter långa och väger 11 ton.
I rika länder sätts ekonomi mot miljö i klimatdebatten, visar en doktorsavhandling från Helsingfors universitet. Doktorand Anna Kukkonen önskar att debatten skulle fokusera mera på t.ex. investering i vindkraft som både gynnar tillväxten och miljön. År 2016 byggdes Europas största vindpark i Valais, Schweiz. Möllornas blad är 45 meter långa och väger 11 ton. Bild: EPA/OLIVIER MAIRE vindkraft,vindkraftverk,vindparker

Världens rikaste länder skulle tjäna på att sluta bråka om hur mycket klimatpolitiken kostar och i stället fokusera på konkreta lösningar för att minska utsläppen, anser doktoranden Anna Kukkonen vid Helsingfors universitet. Hennes doktorsavhandling visar att klimatpolitiken möter stort motstånd i de rikaste länderna.

FN:s klimatmöte i Katowice har överskuggats av USA:s utträde ur Parisavtalet. Optimismen som rådde i Paris 2015, då världens länder slutligen kom överens om att tillsammans rädda världen, är som bortblåst.

Det är främst de rika länderna som har satt sig på tvären. En bidragande orsak är att klimatdebatten i till exempel USA har kört fast i ett mönster där miljövärden och ekonomiska värden ställs mot varandra.

- Man upplever att det inte går att föra en klimatpolitik eftersom det begränsar tillväxten och leder till att arbetsplatser försvinner, säker Anna Kukkonen, doktorand vid Helsingfors universitet.

Anna Kukkonen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet.
Anna Kukkonen har undersökt klimatdebatten i sex länder (USA, Kanada, Frankrike, Brasilien, Indien och Finland). Hennes doktorsavhandling visar att motståndet mot klimatpolitik är större i rikare länder. Anna Kukkonen vid statsvetenskapliga fakulteten vid Helsingfors universitet. Bild: Niklas Evers Helsingfors universitet,statsvetenskap,media,klimatpolitik,klimatförändring,Anna Kukkonen

Hennes färska doktorsavhandling visar att det motståndet mot klimatpolitiken är som störst just i de rikaste länderna.

- I Brasilien och Indien finns inte samma motstånd. Där pågår ingen värdekamp om klimatet utan debatten fokuserar på konkreta lösningar för att minska koldioxidutsläppen, säger Kukkonen.

Hon tillägger ändå att t.ex. valet i Brasilien hösten 2018 kan vara ett tecken på att läget i landet håller på att förändras. Den data (nyhetsbevakning) som ligger som grund för avhandlingen är insamlad från åren 2007-2015.

En omöjlig debatt: Pengar vinner alltid över klimatet

Orsaken till att det är just i de rikaste länderna som motståndet mot klimatpolitiken är som störst beror dels på att industriländerna fått axla ett större ansvar för att minska på sina utsläpp.

Men också den politiska kulturen spelar roll. I industriländer som Finland, Frankrike och USA är det vanligt att ekonomiska värden styr debatten.

- Ekonomiska argument vinner tyvärr ofta över argument kring klimatet i den offentliga debatten, säger Kukkonen.

Liikennettä ysitiellä Tampereella
Finland är ett glestbefolkat land och att bygga ut kollektivtrafiken för att ersätta bilar kräver stora investeringar. Men kan det i längden bli billigare än skadorna av klimatförändringen? Det är en svår men viktig fråga för de som försöker räkna på klimatpolitikens effekt på ekonomin. Liikennettä ysitiellä Tampereella Bild: Antti Eintola / Yle Tammerfors,Riksväg 9,trafik

Hon tycker att man borde släppa frågan om ekonomin eller miljön är viktigare och i större utsträckning fokusera på de frågor där miljö och ekonomi går hand i hand.

- Till exempel kunde man fokusera på investeringar i förnybar energi som både skapar nya jobb och skatteintäkter samtidigt som koldioxidutsläppen minskar radikalt, säger Kukkonen.

Hennes doktorsavhandling visar att diskurser, alltså hur vi talar om klimatet, har stor betydelse för hur vår klimatpolitik i praktiken ser ut.

Förändrar vi diskursen öppnar vi dörren för att, liksom fattigare länder, fokusera mera på konkreta lösningar.

En av tre tror att klimatåtgärder ger bättre ekonomi

En undersökning som Europeiska investeringsbanken, EIB, släppte inför klimatmötet i Katowice visar att motsättningen mellan ekonomi och klimat är djup i hela EU.

Bara 21 procent av EU-medborgarna tror att klimatåtgärder gynnar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

Det här trots att jobben inom förnybar energiproduktion väntas öka snabbare än jobben från fossil energiproduktion minskar.

Demonstranter i Katowice, Polen, under FN:s klimatmöte i december 2018.
De flesta EU-medborgare tror inte på att klimatåtgärder gynnar tillväxten. Men hotet av klimatförändringen tas på allvar. Klimatmötet i Katowice har dragit till sig många demonstranter. Demonstranter i Katowice, Polen, under FN:s klimatmöte i december 2018. Bild: EPA-EFE/SALVATORE DI NOLFI klimatmöten,Katowice,demonstration,klimatförändring

I Finland är vi mera optimistiska, men det är ändå bara 28 procent som tror att klimatåtgärder ger bättre ekonomi.

I EU ses klimatförändringen främst som ett ekonomiskt hot

Av EU-medborgarna räknar cirka 55 procent med negativa ekonomiska följder av ett varmare klimat medan under hälften ser klimatförändringen som ett existentiellt hot.

EIB:s undersökning visar däremot att befolkningen i Kina är mera oroad över negativa hälsoeffekter (70 %) till följd av klimatförändringen än negativa ekonomiska effekter (40 %).

Bland kineserna ses också det existentiella hotet som större än det ekonomiska.

Den stora frågan: Kan ekonomin växa på naturens villkor?

Doktorand Anna Kukkonen tror att klimatpolitiken blir bättre om motsättningen mellan miljö och ekonomi försvinner.

Men stämmer det att en ambitiös klimatpolitik inte betyder sämre ekonomi?

Enligt nationalekonomen Roger Wessman finns ingen motsättning mellan ekonomisk tillväxt och en ambitiös klimatpolitik. Men det kommer att kosta att uppnå klimatmålen.

- Jag har svårt att se att en ambitiös klimatpolitik direkt skulle gynna tillväxten. Men man kan förstås fråga sig om det har en positiv ekonomisk inverkan på lång sikt ifall vi lyckas förhindra klimatförändringen.

Hanaholmens kolkraftverk i sjörök
Den enorma globala tillväxten sedan 1800-talet har varit möjlig tack vare billiga fossila bränslen. Den stora frågan nu är om det går att behålla tillväxten med mera hållbara energiformer? Hanaholmens kolkraftverk i sjörök Bild: Yle / Jonna Nupponen kraftverk,kolkraftverk,hanaholmen,Sjörök,energiförbrukning,energimarknaden

Att få ekonomin att växa samtidigt som koldioxidutsläppen minskar är enligt Wessman ändå fullt möjligt.

- I de flesta västländer har vi under det senaste årtiondet lyckats uppnå en nedgång i koldioxidutsläpp samtidigt som ekonomin vuxit.

Det gäller bara att satsa på förnybar energi och en konsumtion som bygger mer på tjänster än varor och på kvalitet framför kvantitet.

Exporterade utsläpp förvränger statistiken

Jonas Biström, expert på miljö- och utvecklingspolitik vid de finländska utvecklingsföreningarnas förbund, Fingo, köper ändå inte idén om sänkta utsläpp och tillväxt rakt av.

Enligt Biström kan de rikaste ländernas koldioxidutsläpp vara missvisande eftersom en del av utsläppen exporteras.

Att köpa en telefon i Finland får ekonomin här att växa, men utsläppen räknas i det land där varan är producerad.

- Räknar man ihop alla utsläpp som de produkter vi använder har orsakat i Kina så ser det annorlunda ut, säger Biström.

bilfabrik.
Exporterade utsläpp kan förvränga statistiken. En importerad hybridbil verkar mera miljövänlig om man bortser från utsläpp i samband med produktionen. bilfabrik. Bild: EPA Toyota,prius

Om det är omöjligt att kombinera en växande ekonomi med ambitiös klimatpolitik är ändå svårt att säga.

- Inget land har hittills gjort en riktigt ambitiös klimatpolitik. Jag tror att man kan minska på utsläppen otroligt mycket mera inom det nuvarande ekonomiska systemet än man gjort, säger Biström.

Domedagsversionen: Vi måste välja mellan kapitalism och miljö

Det finns också forskare som anser att allt som sagts i den här artikeln är fel. Att motsättningen mellan ekonomisk tillväxt och miljö verkligen är ofrånkomlig.

Den amerikanska tidskriften Foreign Policy publicerade hösten 2018 en totalsågning av så kallad grön tillväxt.

FP citerar tre forskningsrapporter som alla visar att en ekonomisk tillväxt på 3 procent per år leder till en ohållbar konsumtion av naturens resurser (skog, fisk, boskap, mineraler osv.).

Det här trots att forskarnas framtidsvisioner utgick ifrån ambitiösa klimatåtgärder, höga kolskatter och teknologiska framsteg.

Alla tre rapporter kom fram till att den sammanlagda konsumtionen av världens befolkning landar någonstans mellan 95 och 180 miljarder ton. Rejält mycket mera än de 50 miljarder ton som anses vara gränsen för en hållbar konsumtion.

Artikeln uppdaterad 15.12.2018 kl. 13.45. Stycke om insamlad data till Kukkonens avhandling lades till.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes