Hoppa till huvudinnehåll

Glitter, ljus och bjällerklang – julen är vår viktigaste högtid

Julklappar under granen.
Julklappar under granen. Julen,Julklapp,julklappar,julgranar

Vi tänker ofta att vi firar jul på ett urgammalt sätt, men många av våra traditioner är i själva verket skapade på 1800-talet. Går man tillbaks i tiden längre än så ser julfirandet rätt annorlunda ut, även om vissa delar har bevarats till våra dagar.

Ordet jul härstammar hos oss med stor sannolikhet från någon av de hedniska fester som våra förfäder firade på vikingatiden under månaderna kring årsskiftet. Danskar, norrmän, svenskar, islänningar och finlandssvenskar talar alla om jul eller jól.

Man har inte kunnat peka ut en specifik förkristen fest som skulle ha sammanfallit just med den kristna julens tidpunkt, men det kan ha handlat om en arbetsfest för att fira slutet på tröskningen eller höstslakten. De hedniska festerna förknippades med så kallade blot, offerfester, där man till och med kunde blidka gudarna med människooffer.

Stekt gris
Det är ingen tillfällighet att svenskans "fläsk" är identiskt med engelskans "flesh" - i Norden var fläsket = kött. Grisarna slaktades den tiden på året då de var som fetast. Stekt gris Bild: Yle/Monica Forssell gris,griskött
Ölstop i trä från år 1760.
Ölet var fest- och vardagsdrycken för de gamla nordborna. Ölstop i trä från år 1760. Bild: Museiverket/CC BY 4.0 Ölstop,Stop,träkärl

Det tidiga julfirandet kan ha gått ut på att besöka vänners och släktingars gårdar med slaktoffer av någon sort, troligen svin. Rikligt med dryck hörde också till, det hette att "dricka jul" och på 1200-talet kunde bryggandet av öl vid jul rentav vara lagstadgat. Den som inte uppfyllde sin skyldighet att brygga öl skulle drivas ur landet, löd en norsk lag.

Vid kristendomens intåg i Norden kring år 900 blandades hedniska seder in i de nya kyrkliga traditionerna, vars firande i sin tur innehöll inslag från övriga Europa. Ölfesterna för asagudarna blev fester för Kristus och Maria. Helgondyrkan, inte minst den av Sankt Nikolaus, kom att höra till julfirandet.

Julen kan ha varit en fest, en månad eller rentav två månader

Ordet jul förekommer redan i en gotisk kalender från 300-talet, men huruvida det syftar på en fest, en månad eller rentav två månader är oklart. Det kan nämligen tolkas så att november är den första julemånaden och december den andra.

Ordet jul har också använts i England, där man fortfarande i ålderdomliga sammanhang kan tala om Yule eller Yuletide. Kyrkan såg till att ordet ersattes med Christmas, Kristmässa, under medeltiden.

Speciellt intressant är att finskan har lånat in det nordiska ordet för jul två gånger: först i ordet "juhla", som i modern finska syftar på fest, och senare i "joulu", julens finska namn. Det andra ordet har av formen att döma lånats från svenskan redan före vikingatiden, eftersom det avslutande -u:et är en urnordisk pluralisändelse.

Jesu födelsedag slogs fast på 300-talet

Att man valde att pricka in julen just vid den 25 december hade kyrko- och realpolitiska grunder. Då man skulle göra folk kristna insåg man att det skulle vara svårt att få dem att avstå från sina gamla fester och traditioner, och införlivade därför istället festerna i kristendomen. Den kristna julen ersatte en högtid som romarna firade i anslutning till vintersolståndet.

På 300-talet förkunnade påven att Jesus Kristus hädanefter officiellt var född den 25 december. Dagen blev Jesu födelsedag i den romerska kristenheten medan man i östkyrkorna fortsatte med en äldre tradition som var att fira Jesu dop på trettondagen den 6 januari.

De flesta experterna är dock överens om att Jesus knappast föddes mitt i vintern. På vintern var det inte många herdar uppe på de palestinska kullarna och vägarna var i alltför dåligt skick för att det skulle ha varit skäligt att just då be "hela världen" komma och skattskriva sig. Påpekas kan också att till och med Jesu födelseår - och samtidigt hela vår tideräknings nollpunkt - bygger på en rätt osäker gissning.

Målning av Jesusbarnet i krubban omgiven av Jungfru Maria, Josef och herdar.
Jesus föddes antagligen inte alls vid jul, och också födelseåret är osäkert - men vi firar ändå. Målning av Jesusbarnet i krubban omgiven av Jungfru Maria, Josef och herdar. Bild: Public domain / wikipedia commons Gerard van Honthorst,krubba,Josef från Nasaret,Jungfru Maria,Betlehem,stall,Jesus från Nasaret,Jesus,Mary mother of jesus,1622,herdar

Julfastan inleddes vid lucia

På medeltiden betecknades dagarna före stora helgdagar med det latinska ordet vigilia, vaka, och innebar att man vakade hela natten med bön och läsning. Man förberedde sig för den stora kyrkliga dagen som skulle komma, och fastade - på medeltiden inleddes julfastan på luciamorgonen och den varade till midnatt mellan julafton och juldagen.

Julen var kyrkoårets näststörsta fest efter påsken och räknades vara fram till trettondagen.

För folket betydde julen på 1700- och 1800-talen välförtjänt vila och fest, så inte så långt ifrån den betydelse som högtiden har för oss idag, kan man konstatera. Julförberedelserna inleddes i god tid, man ystade julost, slaktade grisen och lagade allt från sylta till leverkorv och blodpudding av den. I många hem var grisfötter vanliga på julbordet.

Julklappar blev också vanligare på den här tiden, även folk kunde ge varandra presenter vid jul redan på medeltiden. Man gick och klappade på dörrarna i bondesamhället, och när dörren öppnades slängde man i en gåva i huset - därav benämningen julklapp.

Julklapp
Redan under den decembervecka då man i gamla Rom firade guden Saturnus brukade man skicka varandra presenter med roliga verser på. Julklapp Bild: freestock.org Julklapp,gåvor,Paket
Joulukynttilöitä
Ända fram till mitten av 1800-talet var brasan eller torrvedsstickorna den vanligaste ljuskällan i torpen, men på större gårdar där det fanns bin kunde man göra vaxljus. Stearinljusen uppfanns först på 1830-talet i Frankrike. Joulukynttilöitä Bild: Seppo Sarkkinen/Yle jul,ljus (konkret icke-levande objekt),Julljus

Granen och tomten är nyare julpåfund

Julgranstraditionen kom till oss från sydvästra Tyskland och för dess första spridning kan man tacka Martin Luther. Luther ville att julen skulle firas i hemmen och inte med processioner på gatorna, och i det konceptet passade granen in väl som hemmets stora julprydnad.

Sverige nådde julgranstraditionen på 1700-talet och Finland cirka hundra år senare. Tidiga julgranar pyntades med äpplen och godis och länge var de enbart ett nöje för de högre samhällsstånden, liksom mycket av julens andra lyx. Innan man hade julgranar i hemmen kunde man pynta sina stugor med julhalm som man spred ut på golven.

Julpynt i gran
Protestanterna var en viktig drivkraft för julgranens segertåg från och med slutet av 1500-talet. 350 år senare var granen i allmänt bruk nästan över hela världen. Julpynt i gran Bild: Annie Spratt/Unsplash julgranar,dekorationer,jul

Julgubben eller jultomten är en blandning av det katolska helgonet Sankt Nikolaus och folklorens hustomte. I slutet av 1800-talet var julgubben hos oss en grå, anspråkslös gubbe iklädd päls, som påminde om bockfigurerna i fårpäls som vandrade omkring under den finska höst- och vinterfesten kekri.

Att gå med julbocken var ett gammalt nöje i Norden. Bocken var en viktig figur i den gamla svenska julen och kunde komma med klappar på julafton, utstyrd i horn och päls. Julgubbens finska namn joulupukki hänvisar till de här bockarna.

Den rödklädda, trinda och glada julgubben vi idag känner introducerades för världen på 1930-talet av Coca-Cola. Vid samma tidpunkt var också den svenska konstnären Jenny Nyströms glada tomteporträtt populära och gav den glada tomten ännu mer medvind. Det Amerikainspirerade tomteformatet har sedan dess spridit sig över nästan hela världen.

Julmotiv av Jenny Nyström
Jultomtar av Jenny Nyström, cirka 1896. Julmotiv av Jenny Nyström Bild: Nasjonalbiblioteket/nb.no tomtar
Julgubben för Coca-Cola company, ritad av Haddon Sundblom
Den Coca-Coladrickande julgubben skapades av svensk-amerikanska Haddon Sundblom (vars far faktiskt var ålänning). Julgubben för Coca-Cola company, ritad av Haddon Sundblom Bild: Coca-Cola/Public domain julgubben,The Coca-Cola Company

Vår julmat är böndernas festmat

Skinkan är julbordets viktigaste inslag i många hem. Det är dels en följd av den dominerande roll som svinen hade för köttförsörjningen förr i världen, och dels av den tidens viktigaste konserveringsmetod: saltet.

Borgerligheten formade många av våra nutida jultraditioner på 1800-talet. Då strävade man i Sverige efter att fira enligt uppfattningen om den verkliga allmogejulen. Man lät skinkan behålla sin roll som julbordets stjärna, medan maten i övrigt fick bestå av böndernas festmat (som bönderna i själva verket åt vid fester året om). Samma mattradition råder hos oss i Finland.

Julbord efter Ville Vallgren i Borgå museum.
Det vi uppfattar som julmat var böndernas festmat. "Fint folk" hade annan mat vid jul, till exempel en slottsfamilj hade bara sällan lutfisk, skinka och gröt på julbordet. Julbord efter Ville Vallgren i Borgå museum. Bild: Leo Gammals middag,Julbord,Gädda,köttbullar,ägg,frukter,sill,Skinka,Borgå,Borgå museum,Ville Vallgren,kalkoner,vin,öl,1917,Finland 100,Sillsallad,Rosolli,Sylta,punsch,serviser,gamla rådhuset i borgå

Ännu på 1800-talet fanns ingen landsomfattande julmatstradition i Finland, men däremot har det länge hört till julen att det ska finnas mängder med mat. Alla ska äta sig mätta, rentav sprickfärdiga. Allt det bästa ställdes fram vid jul.

Pepparkakorna dök upp allmänt på de finländska julborden på 1900-talet. Risgrynsgröten var ännu på 1800-talet en värdefull lyx för de högre stånden, folkets julgröt gjordes på havre- eller korngryn. Av de finländska lådorna är potatislådan äldst.

Lutfisken är en hälsning från medeltidens fasta och dåtida svensk fastemat. På medeltiden plockades julskinkan fram först på juldagen när fastan var avslutad. Lutfisken är en av våra äldsta rätter: torkad fisk, som genom olika processer görs ätbar igen.

Olika länder har sina egna jultraditioner

Julstubbar, Kalle Anka och visa män - julen firas på många håll i världen och trots att festen i grunden är den samma, ser traditionerna lite olika ut i olika länder.

Många av våra jultraditioner har sitt ursprung i Tyskland: adventsljusstaken med sina fyra ljus, julkalendern och som bekant julgranen. På tyska områden som ursprungligen varit katolska börjar man fira jul redan den 11 november, då Martinstag efter helgonet Martin av Tours infaller. Den 6 december firas Nicolaustag efter Sankt Nikolaus, den tyska julgubben. Vår bekanta julgubbe heter i Tyskland weihnachtsmann.

I Ryssland kommer i sin tur Fader Frost med sitt barnbarn Snöflickan, och de gästar barnen vid det ryska nyåret. Jultomten kan komma hem till folk antingen på nyåret eller på julen. Ryssarna har en egen ortodox jul som infaller den 7 januari.

fader frost och snöflickan
Ryska Fader Frost och Snöflickan. fader frost och snöflickan Bild: EPA/IGOR KOVALENKO snöflickan
Lussekatter
Ingen lucia i Sverige utan lussekatter med saffran. Lussekatter Bild: Jaana Sormunen/YLE lussekatter

I Spanien finns i sin tur olika julkulturer men också sådant som alla i landet har gemensamt, bland annat krubban och de tre vise männen.Los Reyes Magos kommer med gåvor till barnen den 6 januari.

För en stor del av svenskarna blir det ingen jul utan Kalle Anka. Att se på Kalle Anka och hans vänner önskar god jul är en tradition i vårt grannland sedan 1960-talet. Där dignar julborden till skillnad från våra med bland annat köttbullar och julmust. Och den 13 december hör det till för svenskar att fira lucia och baka lussekatter.

För fransmännen heter den klassiska julefterrätten la bûche de Noël. Efterrätten är ett bakverk som ser ut som en stubbe eller en vedklabb. Bakverkets bakgrund är att man förr i världen eldade med en stor vedklabb vid jul och nyår, och efteråt samlade man upp askan och sparade den i ett år för att skydda sitt hem och försäkra sig om en bra skörd.

Läs mer ingående om jultraditioner i olika länder här.

Källor: Historiska museet: Julen, SO-rummet: Jul, Ruokatieto: Julmat, Jan-Öjvind Swahn: Svenska traditioner (2014), Den svenska julboken (1993)

Vetamix

  • Varför blir det kallt?

    Mörker och molnfri himmel skapar förutsättning för kyla

    Mörkret är en viktig förutsättning för kyla. Under midvintermörkret är instrålningen av värme från solen mycket liten. Om luften är klar och torr strålar i stället jordens värme fritt ut mot den svarta världsrymden, både under de långa mörka nätterna och under de korta dagarna.

  • Skidteknik för dig som vill bli bättre i spåret

    Med rätt skidteknik kan du åka skidor som ett proffs.

    Längdskidåkning är mycket bra och effektiv konditionsträning. Hela kroppen får sig en ordentlig genomgång då man använder sig av kroppens alla muskelgrupper. Här lär du dig lätt diagnonalåkning, något svårare dubbelstakning och den mycket effektiv fristilen, eller skate.

  • Digiträning – testa din digikompetens

    Ta digitestet och se om du är utrustad för en digital värld.

    Skulle du klara dig i en värld utan butiker, banker och biljettkassor där allt sköts på internet? Gör vårt digitest så vet du hur väl utrustad du är för en digital värld.

Nyligen publicerat - Vetamix