Hoppa till huvudinnehåll

EU-länderna nöjda med resultatet från klimatmötet i Katowice - små länder oroliga över det praktiska

Medlemmarna på klimatkonferensen i Katowice visar upp glada miner efter att konferensen lidit mot sitt slut
Deltagarna på klimatkonferensen i Katowice visade upp glada miner efter att man lyckats nå en överenskommelse. Medlemmarna på klimatkonferensen i Katowice visar upp glada miner efter att konferensen lidit mot sitt slut Katowice,klimatpolitik,Förenta nationernas klimatkonferens i Katowice 2018

Trots att förhandlingarna under klimatmötet i Katowice gled in på övertid och några länder satte sig på tvären lyckades man nå konsensus. Resultatet gjorde att många av deltagarna gratulerade sig själva.

- Det är väldigt svårt att få nästan 200 länder att enas om ett så detaljrikt och specifikt avtal. Under dessa förhållanden är varje litet framsteg en massiv framgång och i det här paketet finns tusentals små framsteg, säger Michail Kurtyka, ordförande för klimatkonferensen.

Klimatkonferensens ordförande Michail Kurtyka står bakom talarpodiet i Katowice
Klimatkonferensens ordförande Michail Kurtyka anser att konferensen var en succé. Klimatkonferensens ordförande Michail Kurtyka står bakom talarpodiet i Katowice Katowice,Förenta nationernas klimatkonferens i Katowice 2018,Michail Kurtyka

Överenskommelsen kan ses som en regelbok för Parisavtalet. Ett av de stora framstegen är att länderna nu har kommit överens om hur koldioxidkrediten ska övervakas.

- Nyckelordet är transparens. Det bygger upp tillit mellan länderna och gör det möjligt att mäta vad som har gjorts hittills, säger Laurence Tubiana, en av författarna till Parisavtalet.

EU visar vägen

Många europeiska länder har varit väldigt nöjda med resultatet av förhandlingarna.

- Vi har nu tydliga regler för transparens och finansiering. Samtidigt visar vi att EU är en föregångare. Vi arbetade hårt för att få alla parter att samarbeta och vi är nöjda med resultatet, säger Elisabeth Koestinger, Österrikes miljöminister.

- I dag är en stor dag för multilateralism och för en global ordning där regler följs. Vi har visat att världen kan samarbeta, trots att det existerar många konflikter i världen. Att vi har nått en konsensus för att bekämpa global uppvärmning är goda nyheter, säger Miguel Arias Canete, EU-kommissionär för energi och miljö.

Gör vi tillräckligt för att undvika katastrof?

Alla är ändå inte lika belåtna med avtalet. En FN-rapport i oktober visade att utsläppen av växthusgaser borde halveras fram till år 2030, för att den globala uppvärmningen inte ska överskrida 1,5 grader jämfört med temperaturnivåerna före industrialiseringen.

Länderna kunde under klimatmötet inte ens komma överens om att en 1,5 graders höjning av den globala medeltemperaturen är den övre gränsen för uppvärmning. Klimatpanelen IPCC har rekommenderat att man inte överskrider det.

- Vad vi har sett här i Polen är en fullkomlig brist på förståelse för den pågående krisen, säger Manuel Pulgar-Vidal, ledare för WWF:s globala klimat- och energiprogram.

Han anser att alla länder måste binda sig till att höja sina ambitioner före år 2020, för att undvika globalt kaos.

Utsatta länder oroliga

Fattiga länder har varit oroliga över att de tyngs ner av regelverket. I värsta fall skulle det kunna betyda att länderna inte har kapacitet att implementera Parisavtalet i praktiken.

- Regelverket ger en god möjlighet att handskas med situationen och jag är tacksam för att världsledarna gemensamt har insett att världen är i fara. Jag befarar ändå att beslutet här inte kommer att lösa något alls, säger Hussein Rasheed Hassan, Maledivernas miljöminister.

- Vi borde satsa på praktiska lösningar som att skära ner på utsläppen drastiskt. Om vi samarbetar kring det kan vi nå det vi strävar efter, men det kommer att vara svårt, tillägger han.

Hur ska allt finansieras?

Enligt Parisavtalet ska fattigare länder från och med år 2020 årligen få ett stöd på 88,5 miljarder euro för att kunna implementera klimatvänliga lösningar och förebygga negativa effekter av den globala uppvärmningen.

Vad som händer efter att avtalet om finansiering tar slut år 2025 är ändå oklart. Dessutom tycker många att de som står för finansieringen har fått för fria tyglar.

- Det är bra att vi har uppnått någon nivå av förhandsplanering, men rika länder har fått tillåtelse att räkna nästan vad som helst som klimatfinansiering, inklusive affärsmässiga lån, säger Mohamed Adow, chef för klimatprogrammet på biståndsorganisationen Christian Aid.

För att uppnå klimatmålen kommer det att krävas ekonomiska incentiv för att få med marknaden och för att få fram nya innovationer.

- Handeln spelar en stor roll. Vi måste använda oss av den privata sektorn om vi vill uppnå våra mål, säger Kanadas miljöminister Catherine McKenna.

Källa: AFP, Reuters

Läs också

Nyligen publicerat - Utrikes