Hoppa till huvudinnehåll

Från Östersjöns dotter till influerarnas favorit – Helsingfors marknadsföring har ändrats genom tiderna

Vy från Esplanadens park mot Salutorget, i förgrunden Havis Amanda.
Statyn Havis Amanda av Ville Vallgren har ofta fått representera Helsingfors, staden som kallats Östersjöns dotter. Vy från Esplanadens park mot Salutorget, i förgrunden Havis Amanda. Bild: Museovirasto Havis Amanda,fontän,fontäner,Salutorget (Helsingfors),Esplanadparken

De gamla tecknade affischerna väcker nostalgi, men har nästan helt och hållet försvunnit från stadens marknadsföringsstrategi.

Den vita domkyrkan som höjer sig mot skyarna, blåa vågor mot strandklipporna eller de robusta fartygen i hamnen. De flesta av oss har säkert någon sorts bild av de gamla, tecknade reklamplanscherna från 1950- och 1960-talet som skulle locka turister till Finland och Helsingfors. Genom åren har Helsingfors hunnit använda en rad olika slogans och ikoner.

Det är privata aktörer som ligger bakom de äldsta affischerna. Stadens egna turistbyrå grundades år 1963 och då började man med en mera systematisk marknadsföring.

Ett segelfartyg står förtöjt vid kajen, Helsingfors domkyrka i bakgrunden.
Nostalgisk affisch från 1930. Ett segelfartyg står förtöjt vid kajen, Helsingfors domkyrka i bakgrunden. Bild: © Gunnar Forsström & Göran Englund. Come to Finland Publishings arkiv, 1930 Gunnar Forsström

Före år 1963 pratades det ofta om The white city of the north, ungefär den vita staden i norr. Med det syftade man på de ljusa husen i Helsingfors centrum kring Senatstorget.

- Helsingfors domkyrka är alldeles vit, vilket är ganska avvikande från andra städer, säger Johanna Grönberg, account manager på Helsingfors stads dotterbolag Helsinki marketing

Finlands fyra årstider och snö var inget som man ännu på den tiden förstod att marknadsföra, tror Grönberg.

Närheten till havet har poängterats

Turistbyrån använde också gärna devisen Daughter of the Baltic, ungefär Östersjöns dotter. Stadens maritima prägel kom då i fokus.

- Det är speciellt att staden ligger på en udde och är omgiven av vatten. Det finns över 300 öar som hör till Helsingfors och som på senare tid har blivit allt mer tillgängliga för allmänheten, säger Johanna Grönberg.

Hon menar också att reklamfrasen Östersjöns dotter är fullt gångbart även idag, trots att också nya sloganer har dykt upp.

- En tid pratade man om att vi var en smältpunkt mellan öst och väst. Vi frångick ändå det eftersom man ville se Helsingfors som unikt och inte som en blandning av något annat.

Dam i gult dricker champagne framför riksdagshuset.
Det var meningen att Helsingfors skulle stå värd för Olympiska sommarspelen 1940 men andra världskriget förhindrade dessa spel. Dam i gult dricker champagne framför riksdagshuset. Bild: © Jorma Suhonen. Come to Finland Publishings arkiv, 1939 Jorma Suhonen

Stadsmarknadsföringsbolaget Helsinki Marketing har också marknadsfört Nordic oddity, ungefär översatt Nordisk märkvärdighet. Då lyfte man fram den nordiska karaktären med bastubadande och simmande i vak.

- Den stora skillnaden mellan marknadsföringen då och nu är att den blivit mera helomspännande. Helsingfors marknadsförs inte längre endast för resenärer utan också för arbetstagare, arbetsgivare och helsingforsare, säger Grönberg.

Staden ska vara lockande att besöka men också att leva, bo och arbeta i.

Tecknad affisch av ett flygplan som flyger över Helsingfors domkyrka.
Affisch från 1930 berättar hur snabbt man flyger från Helsingfors till närliggande städer. Tecknad affisch av ett flygplan som flyger över Helsingfors domkyrka. Bild: © Jorma Suhonen. Come to Finland Publishings arkiv, 1933 Jorma Suhonen

Dagens turister lockas med bilder på ett genuint Helsingfors. Man ska uppleva staden så som också helsingforsarna gör det.

- Live like a local - lev som invånarna. Det ska inte vara utpräglade turistattraktioner utan man ska äta på restauranger med vanliga finländare och delta i gatufestivaler.

Fler städer i Finland försöker locka turister nuförtiden, men Johanna Grönberg säger att man inte ser varandra som konkurrenter utan alla stöder varandra.

Johanna Grönberg bläddrar i bok.
Johanna Grönberg. Johanna Grönberg bläddrar i bok. Bild: Yle / Hanna Othman porträtt,johanna grönberg

Sättet att göra reklam har också förändrats. De nostalgiska planscherna når inte ut på samma sätt längre.

- Vi vill nå påverkare som via sina egna kanaler skriver och berättar om Helsingfors.

Påverkare bjuds in för att skriva om Helsingfors

Grönberg berättar att det ordnas besök för journalister och mediegrupper, som ofta bjuds på ett skräddarsytt besök.

Under det senaste året har nya Amos Rex-museet och centrumbiblioteket Ode fått mycket uppmärksamhet. Då stora mediehus som The New York Times och The Guardian skriver om byggnader i Helsingfors når staden en enorm publik utomlands.

- Förhoppningsvis växer det då hos läsarna ett intresse att besöka oss.

Tecknad affisch av Helsingfors med texten "Helsingfors 400 år 1950".
År 1950 fyllde Helsingfors 400 år. Tecknad affisch av Helsingfors med texten "Helsingfors 400 år 1950". Bild: © Gunnar Forsström. Come to Finland Publishings arkiv, 1950 Gunnar Forsström

Det ordnas också besök för grupper som är intresserade av ett speciellt område. Det kan handla om till exempel hälsovård och forskning inom medicin. Då ingår ofta ett besök i det nya barnsjukhuset.

Sedan 2016 har staden bjudit in påverkare tilll det så kallade My Helsinki Residence. Det är en våning i centrala Helsingfors intill Tölöviken där påverkaren får bo gratis från ett par dagar till en vecka.

De får en chans att på egen hand uppleva Helsingfors. De skriver artiklar, bloggar, filmar och spelar in podcasts om Helsingfors.

Ett hundratal påverkare bjuds in årligen och Helsinki marketing räknar med att de nått 400 miljoner åhörare och läsare under residensens första år.

Läs också

Nyligen publicerat - Huvudstadsregionen