Hoppa till huvudinnehåll

Nya siffror visar att det går att hugga mer skog och ändå uppfylla klimatmålen - miljöfolk protesterar: Bioekonomin går framom klimatet

Vinterskog.
Många är intresserade av skogen i dag och frågorna kring dess betydelse för klimatet blir allt fler. Vinterskog. Bild: YLE/Nina Bergman snö,Skog,vinter,gran

Också om Finland går in för att avverka mer skog än vad som anses vara hållbart kommer miljömålen att uppfyllas, visar naturresursinstitutet Lukes nya beräkningar. Men de får mothugg av miljöfolk.

Auditoriet vid Lukes enhet i Vik i Helsingfors var fylld till brädden när institutet lade fram sina nya siffror om skogens betydelse för kolsänkorna.

Det här är avgörande med tanke på hur mycket vi får avverka i finländska skogar utan att skogen förlorar sin förmåga att binda kol och skydda mot uppvärmningen.

En av dem som deltog i publiken var forskningsdoktorn Tuomo Kalliokoski vid Helsingfors universitet.

Han säger att Finland för första gången är i den situationen att avverkningarna kan ökas till över 80 miljoner kubikmeter virke per år, trots att gränsen för hållbart skogsbruk går här.

- Trots det fortsätter skogens kolsänka att växa, vilket den har gjort under de senaste årtiondena, säger Kalliokoski.

Vedhög.
Skogen binder koldioxid och stävjar klimatförändringen. Vedhög. Bild: Yle / Ted Urho skogsbild

Debatten kring vilka siffror om skogen och kolsänkorna som faktiskt stämmer har gått het efter att Helsingin Sanomat rapporterade om att Luke använde fel rad i en exceltabell, när de slog fast en hur stor kolsänka skogarna är. Det var Naturskyddsförbundet som påtalade saken.

Vid Luke medger man nog felet, men informationen utåt fungerade inte tillräckligt bra.

- Vi tyckte att sifferfelet var litet och det påverkade inte tolkningen av resultaten, säger forskningsprofessor Antti Asikainen. De felaktiga siffrorna spreds också snabbt i och med en direktstream från riksdagshuset.

Politisk styrning spökar?

Förbundet beskyller också Jord- och skogsbruksministeriet för politisk styrning.

Lukes ledning påverkar kommunikationen av resultat, säger Otto Bruun, sakkunnig vid Naturskyddsförbundet till tidningen Helsingin Sanomat.

Kampen om skogen i Finland är hård i dag. Den finländska nationalekonomin är beroende av intäkterna, de privata skogsägarna likaså.

Men skogen är också högt älskad av finländarna, som i allt högre grad intresserar sig för klimatfrågorna och skogens roll här.

Så ekonomiska och miljöintressen står mot varandra.

Manlig forskare pratar
Otto Bruun arbetar som sakkunnig vid Finlands naturskyddsförbund. Manlig forskare pratar Bild: Yle otto bruun

Samtidigt vet vi att målet inom EU är att minska utsläppen av växthusgaser med 40 procent före år 2030.

Skogen är Finlands överlägset största kolsänka och därför är prognosen om den och de faktorer som påverkar dess storlek så viktiga.

Med den bakgrunden står det klart att intresset för Lukes presentation var stort och många olika experter bidrog med kommentarer till de nya siffrorna.

Varmare klimat gör att skogen växer mer - eller?

Naturresursinstitutets uppdaterade siffror visar att kolsänkornas storlek har beräknats i underkant. Klimatförändringen, alltså det allt varmare klimatet, gör att skogarna växer bättre.

Den kolsänka skogen inhyser kommer att vara större på 2020-talet än man tidigare har uppskattat.

Enligt Lukes referenstal för kolsänkorna (huvudsakligen från skogen) under åren 2021-2025 binder de 34,77 miljoner ton kol ifall trävaror räknas med. Siffran för kol utan trävaror är 27,88 miljoner ton.

Trävaror står här för allt som innehåller trä - kolet försvinner inte vid förädling, utan förmågan att alstra kol finns kvar i trävaror, pappersprodukter, cellulosa med mera.

Vid Finlands trävaruexport försvinner således kolalstrande produkter utomlands - men de finns med i den nationella statistiken.

Enligt Luke kommer kolsänkorna aldrig att krympa till någon kritisk nivå fram till år 2050 - trots att sänkorna minskar på grund av avverkning och investeringarna i bioekonomi.

Ifall det ändå skulle ske behövs det större klimatåtgärder - inom till exempel trafiken - för att Finland ska uppnå klimatmålen.

- Våra antaganden och val baserar sig på EU:s lagtexter, säger Lukes biträdande professor Aleksi Lehtonen. När forskarna gör upp sina scenarier, så kan de själva välja sina antaganden - och resultaten blir därefter.

Kjell Dahlberg gallrar skog i Tenala.
Hur mycket kan vi ta ur skogen och bevara kolsänkan? Kjell Dahlberg gallrar skog i Tenala. Bild: Yle/Marica Hildén dahlberg kjell

Skepsis och politiskt tryck

Naturresursinstitutet redogjorde i detalj för det komplicerade sätt på vilket forskarna sammanställt Finlands referenstal för kolsänkorna.

Presentationen väckte många frågor, särskilt bland dem som representerade miljöorganisationerna.

- Vi förhåller oss förbehållsamt till Lukes resultat. Genom att ändra på olika antaganden kan man också påverka slutresultatet starkt, säger Harri Hölttä, ordförande för Finlands naturskyddsförbund.

- Det finns ett hårt politiskt tryck på att både äta kakan och ha den kvar, alltså öka på skogsavverkningarna och skydda klimatet, säger Hölttä.

Han anser att Luke nu går med skogsindustrin före - och sedan försöker man klämma in klimatskyddet i samma modell, ifall det bara lyckas.

Växer skogen faktiskt så mycket som man tror?

Det råder ändå olika åsikter kring huruvida skogen faktiskt kommer att börja växa snabbare i och med klimatförändringen.

- De nyaste forskningsrönen visar att det är möjligt att den tillväxt som nu förutspås för skogarna inte nås, säger forskningsdoktor Tuomo Kalliokoski vid Helsingfors universitet.

Han hänvisar till att näringsläget i jordmånen begränsar skogarnas tillväxt. Först när Luke öppnar upp alla sina kalkyler så kan det vetenskapliga samfundet bedöma om räknesätten tål vetenskaplig granskning.

Det finns ett hårt politiskt tryck på att både äta kakan och ha den kvar― Harri Hölttä, ordförande, Finlands Naturskyddsförbund

Kalliokoski bedömer ändå att Lukes referenstal om skogarnas kolsänkor lätt kommer att gå igenom på EU-nivå.

Nedhuggad skog i vårberga
Nedhuggad skog i vårberga Bild: Yle/Madeleine Boström vårberga skogar

Även Otto Bruun, sakkunnig vid Finlands naturskyddsförbund, kommenterar Lukes siffror.

- Ifall vi rubbar på förordningen om markanvändningen som används för att beräkna kolsänkorna (LULUCF), så rubbas också EU:s klimatpolitik, säger Bruun.

Vi styr inte forskningsresultat, säger ministeriet

De här misstankarna tillbakavisas av Jord- och skogsbruksministeriets konsultativa tjänsteman Jaana Kaipainen.

- Vi styr inte forskningsresultat. Det här är inte forskning, det är ett sätt att räkna, som baserar sig på vissa kriterier. Vi har gjort val längs med vägen och dem har vi öppet redogjort för.

Det går inte att jämföra Lukes beräkningar med tidigare forskning om skogarna och kolsänkorna, eftersom de nya siffrorna har tagits fram på ett annorlunda sätt än de tidigare.

Det finländska sättet att beräkna skogarnas kolsänkor går nu vidare till EU-kommissionen och dess sakkunniga för bedömning.

Bakgrund:

Luke lade fram nya siffror den här veckan, en slags prognos eller referens för åren 2021-2025. Det är EU som kräver en uppskattning av det här av sina medlemsländer före årets slut.

Det är EU:s förordning om markanvändning, förkortat LULUCF,som kräver en prognos för skogsanvändningen av alla medlemsländer.

Artikeln använder Jenni Frilanders rapportering om Lukes nya siffror som grund. Ursprungsartikeln vid Yle Uutiset hittar du här!

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes