Hoppa till huvudinnehåll

Strandfyndets kulturella värde - Jonathan del Pozo Rieger bemöter Peter Lüttges recension av Vasas flora och faunas tyska album

Brändö.
Metviken - kan man förstå den om man inte upplevt den? Brändö. Bild: YLE/Rolf Granqvist metviken

Inte bättre på tyska, recenserade Peter Lüttge. Jonathan del Pozo Rieger som står för översättningarna av låtarna till tyska bemöter Peter Lüttges kritik av Vasas flora och faunas album Strandgut - och försöker sig på ett eget svar på frågan om de kommer göra succé i Tyskland.

I sin recension av Vasas flora och faunas tyskspråkiga album Strandgut lägger Peter Lüttge själv fram två teorier om vad bandet har tänkt när de gjorde albumet.

För att sedan förklara varför just dessa teorier inte fungerar. På så sätt grundas ett perspektiv som från min synpunkt stänger ut vidare aspekter, aspekter som likväl är viktiga att betrakta när man vill göra sig en bild av det hela.

Även det faktum att bandet faktiskt är riktigt populärt i Sverige, trots att man där knappast känner till alla de icke-rikssvenska begrepp som flitigt används i låtarna, eller platserna de handlar om, visar att kritiken inte håller.

För om låtarna går hem i Sverige, är det då helt otänkbart att det kunde fungera för nyfikna lyssnare även i Tyskland?

Det är en rätt märklig och nästintill odemokratisk synvinkel på konstnärskap, att ett initiativ som att skapa versioner av låtar på ett annat språk enbart legitimeras om man kan visa upp tidigare kommersiell framgång i yppig skala.

Rätt och fel i tyska språket

Den som följt populärmusiken in i tjugohundratalet, eller åtminstone försökt det, kan inte ha undgått att observera att popkulturen förändrats kraftigt. Det finns knappast några nya superstjärnor längre, och de som finns når med sina låtar inte ut över en viss miljö.

De stora hittarnas tid är förbi.

Men betyder det att artister inte får använda och vidareutveckla konstnärliga uttryck hämtade från andra tider, eller med bandets ord återuppväcka en gammal praxis?

Eftersom Peter Lüttge försöker få det att framstå som att jag helt saknade kompetens att översätta till det tyska språket, får jag berätta kort om min bakgrund.

Jag är född, uppvuxen och utbildad i Tyskland, tvåspråkig tack vare tysk pappa och svensk mamma. Allt som allt bodde och verkade jag i över fyrtio år i Tyskland, innan jag flyttade till Sverige för drygt två år sedan.

Jag överdriver nog inte helt om jag säger att jag både har en bra känsla för hur jag uttrycker mig skriftligt, och vet hur folk verkligen pratar på tyska gator.

Ob du es nun willst oder nicht
Schenke ich dir eine Honda Monkey

Ändå skulle jag alltid vara försiktig med att hävda att ett uttryck inte finns i tyskan bara för att jag själv inte känner till det. Ett uttryck som in den Wicken är till synes inte särskilt utbrett, men ska man därför inte kunna använda det?

Tror man att tyskarna är så korkade att de inte kommer att fatta betydelsen i sammanhanget?

Artikeln stoltserar med en hel del konkret kritik av översättningarna. Av utrymmesskäl kommer jag här inte redogöra i detalj, men jag kan försäkra att det finns goda skäl för varje ordval på skivan.

För att bara ge två korta exempel, kan jag konstatera att motförslaget Feierabend som tysk titel på Stängningsdax hade varit tänkbart som alternativ, så länge man endast betraktar ordet isolerat från allt sammanhang.

Men för denna låt hade det varit rentav vilseledande. I tyskan associeras Feierabend nämligen i första hand med arbetsdagens slut, och inte alls lika mycket med stängningsdags på en krog, vilket låten handlar om.

Och att ersätta det med omtanke valda, mer allmänna begreppet Patronatin med Peter Lüttges förslag Patin eller Patentante som tysk titel på Gudförälder, hade gjort att låten helt förlorat sin charm och sitt litterära värde, och istället framstått som klumpig eller skrattretande.

Konvolut till Vasas Flora och Faunas skiva Strandgut (2018)
Strandfynd Konvolut till Vasas Flora och Faunas skiva Strandgut (2018) Bild: Vasas Flora och Fauna Vasas flora och fauna

Lokala berättelsens räckvidd

Recensionen kritiserar också den (oöversatta) användningen av namn och platser, eftersom ingen tysk vet vilken typ av plats det handlar om när det pratas om Myrgrundsbron eller Metviken.

Men i så fall får man undra hur berättelser från specifika platser överhuvudtaget kan fungera utanför det lokala sammanhanget.

Tänk alla noveller och andra typer av berättelser som skrivits med anspelningar på platser världen över; och fångat läsarens intresse trots distans, avvikande kunskap och annorlunda perspektiv.

Och för den som blir nyfiken och vill förstå mer, finns vetskapen bara en googlesökning bort.

Eller kanske till och med en resa. Handlingar som för den delen bevisar att skiften har lyckats på ett mycket bättre sätt än om den hade lämnat läsaren likgiltig och utan frågor.

Zarah Leander
Zarah Leander sjöng sig populär i Tyskland Zarah Leander Bild: Erkki Suonio, Yle zarah leander

Arbetet med översättningarna

Så hur tänkte jag och min medöversättare (som förresten i samma grad är kvalificerad att översätta från svenska till tyska) då kring arbetet med Strandgut?

En speciell utmaning med projektet var att översätta från en lokal dialekt till ett världsspråk. Vilket medförde ett mycket medvetet val att gärna undvika “standard-tyskan” och hellre använda oss av lite smått udda uttryck.

Syftet med detta var att med rätt ord och uttryck skapa en liknande känsla av dialekt som den upplevs av lyssnarna i Sverige. Dock utan att efterlikna någon specifik tysk dialekt, som hade kopplat låtarna till en viss plats.

Stilnivån vi ville landa på kan kanske beskrivas som en blandning av en tonårings dagboksanteckningar och det talspråk som även används i originalversionerna.

Med hänsyn till låtarnas befintliga melodi och rytm, omprövade vi översättare tillsammans med bandet varje ord, reflekterade och diskuterade noggrant dess klang och betydelse från olika perspektiv och på olika nivåer tills vi hittade den bästa lösningen.

saksan kielen ääntämisohjeita sanakirjassa
saksan kielen ääntämisohjeita sanakirjassa Bild: Yle/Jaana Sormunen tyska,uttal

Big in Germany?

Strandgut är givetvis inte tänkt för den svenska marknaden, utan för en tyskspråkig publik. Reaktionerna bland denna publik har hittills varit positiva.

Om det blir någon större framgång beror däremot helt på om en bredare publik får upp ögonen för Strandgut. Den största utmaningen nuförtiden är att överhuvudtaget tränga igenom bruset.

Vi får inte heller glömma att Vasas flora och fauna startar från noll i Tyskland. Därutöver fungerar popkultur annorlunda i olika länder, vilket betyder att deras musik i Tyskland kommer uppfattas på annorlunda sätt än i Sverige eller Finland.

Men i så fall får man undra hur berättelser från specifika platser överhuvudtaget kan fungera utanför det lokala sammanhanget.

Tyskland har en jämförelsevis liten indiepop-scen. Men en som är mycket hängiven och gärna riktar sina blickar norrut, i synnerhet mot Sverige.

Därutöver har på senare tid en indie folk-rörelse växt sig fram och visar ett liknande stort intresse för skandinavisk musik.

Även en bredare, mindre musik-fokuserad och mer kulturliv-, rese- och litteraturintresserad publik kan tänkas uppskatta den här typen av kultur, som är nyskapande, utmanar och stimulerar intellektuellt.

Vasas Flora och Fauna
Vasas Flora och Fauna Bild: Aja Lundegård Vasas flora och fauna

Likväl finns det bland många en ödmjukhet för det något obskyra, mindre sedvanliga, samt en öppenhet och ett genuint intresse för lite udda eller exotiska berättelser från Norden.

Det är fullt möjligt att Strandgut kommer fungera även på ett större plan. Om den bara lyckas tränga igenom, är chansen stor att den som väl en gång blivit nyfiken kommer att lyssna, njuta och förstå.

Text: Jonathan del Pozo Rieger

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje