Hoppa till huvudinnehåll

Seinäjoki tio år efter fusionen – från uppslitande folkomröstning till en enad kommun

Seinäjoki centrum.
Seinäjoki centrum. Bild: Seinäjoen kapaunki/Henri Saranpää Seinäjoki

Vid årsskiftet har det gått tio år sedan Seinäjoki gick samman med Nurmo och Ylistaro. Efter det har mycket hänt i det nya Seinäjoki – både positivt och negativt. Vilka paralleller kan man dra till fusionsplanerna mellan Vasa och Korsholm?

Fusionen mellan Seinäjoki och kranskommunerna Nurmo och Ylistaro planerades länge. Besluten togs redan 2007 och fusionen trädde i kraft 2009.

Speciellt i Nurmo var många skeptiska till fusionen. Rörelsen Pro Nurmo, för ett fortsatt självständigt Nurmo, leddes av samlingspartisten Pertti Mäki-Hakola, idag lokalpolitiker i Seinäjoki.

- Fusionen har fört både ont och gott med sig. Seinäjoki har fått ett ordentligt uppsving egentligen enligt alla mätare, men i både Ylistaro och Nurmo har närservicen försämrats, säger Mäki-Hakola.

Seinäjoki har fått ett ordentligt uppsving egentligen enligt alla mätare, men i både Ylistaro och Nurmo har närservicen försämrats

Mäki-Hakola nämner som exempel att alla läkartjänster har koncentrerats till Seinäjoki centrum, men enligt stadsdirektör Jorma Rasinmäki har det inget med kommunfusionen att göra.

- Redan före fusionen hade vi en vårdsamkommun med Nurmo och Ylistaro och beslutet togs där redan före kommunfusionen, säger Rasinmäki.

Rasinmäki anser ändå att det idag är lättare att få en läkartid än vad det var förr, före fusionen.

Jorma Rasinmäki.
Seinäjokis stadsdirektör, Jorma Rasinmäki. Jorma Rasinmäki. Jorma Rasinmäki

”Som en champagnekork som öppnas”

Både Jorma Rasinmäki och Pertti Mäki-Hakola är nöjda med den ekonomiska utvecklingen efter fusionen.

- Vi har haft en befolkningstillväxt på ungefär en procent per år efter fusionen, det får nog ses som bra, säger Mäki-Hakola.

- Det var som en champagnekork som öppnades. Befolkningen började öka och företagens investeringar i Seinäjoki ökade också. Det var som ett kvitto på att företagen tror på regionen, säger Rasinmäki.

Förmodligen hade flera företag avvaktat med sina investeringar och när fusionen väl var ett faktum kom man igång på allvar igen.

Forskaren Siv Sandberg på Åbo Akademi vill ändå inte tillskriva kommunfusionen hela förtjänsten för att det går bra för Seinäjoki.

- Om man ser tillbaka 15 år så visst var Seinäjoki en växande stadsregion redan då, med framför allt Nurmo och Seinäjoki som nära integrerade men ändå skilda kommuner. Förmodligen lade man ner en hel del extra arbete och energi på dubbelarbetet i kommunerna. När fusionen blev ett faktum kunde man rikta energin utåt, säger Sandberg.

Folkomröstning med bitter eftersmak

Fusionen mellan Nurmo och Seinäjoki föregicks av en rådgivande folkomröstning. Valdeltagandet var 72 procent.

- Det var högre än i kommunalvalet, säger Mäki-Hakola.

Resultatet i folkomröstningen blev 62 procent emot en fusion. Trots det valde kommunfullmäktige i Nurmo att gå vidare med fusionen.

- Folkomröstningen var en väldigt dålig idé, säger Mäki-Hakola, som själv satt i riksdagen perioden 1999-2003 och drev igenom lagen om rådgivande folkomröstningar.

- Det är ett trubbigt vapen. Om man ordnar folkomröstningar borde resultatet också respekteras.

Det är ett trubbigt vapen. Om man ordnar folkomröstningar borde resultatet också respekteras

Mäki-Hakola säger att såren efter folkomröstningen för tolv år sedan ännu inte till fullo har läkts i Nurmo.

- Det är vänskapsförhållanden som bröts, grannar som strider, slagsmål och folk har till och med rett upp följderna av det här i tingsrätten, säger Mäki-Hakola.

Mäki-Hakola säger att han ser just folkomröstningen som den största riskfaktorn i hela fusionsprocessen mellan Vasa och Korsholm.

Även om folkomröstningen var delvis uppslitande lyckades man ändå snabbt ena kommunen.

- Man kan dra den parallellen till Vasa och Korsholm att läget var verkligen inflammerat i framför allt Nurmo. Trots det gick det väldigt snabbt att komma igång som en enda kommun, säger Sandberg.

Siv Sandberg.
Kommunforskaren Siv Sandberg. Siv Sandberg. Bild: Linus Hoffman / Yle Åbo Akademi,tåg,forskare siv sandberg

Satsa på närservicen – utnyttja språket

På frågan om det finns något man borde ha gjort annorlunda inför fusionen för tio år sedan nämner Pertti Mäki-Hakola igen närservicen.

- Det borde ha gåtts igenom och stipulerats noggrannare. Särskilt från utbyarna försvinner all service, säger Mäki-Hakola.

Tvåspråkigheten borde ses som en resurs, men frågan är om Vasaregionen lyckas utnyttja det

I Vasaregionen är det förstås språkfrågan som rör till det också, säger Pertti Mäki-Hakola.

- Tvåspråkigheten borde ses som en resurs, men frågan är om Vasaregionen lyckas utnyttja det, säger Pertti Mäki-Hakola i Seinäjoki

Ingen byapolitik i Seinäjoki – enade framåt

Både Pertti Mäki-Hakola och Jorma Rasinmäki är överens om att Seinäjoki idag är en enad kommun.

- De gamla kommundelarna representeras i fullmäktige åtminstone i relation till folkmängden. Vi har investerat i hela kommunen och renoverat och byggt skolor och daghem, säger Jorma Rasinmäki.

- Då man förenar sina krafter får man mer gjort, säger den tidigare fusionsmotståndaren Pertti Mäki-Hakola.

Vilka råd vill de här fusionsveteranerna ge åt Vasa och Korsholm, om det blir en fusion?

Pertti Mäki-Hakola understryker att det inte är värt att klänga sig fast vid det förgångna.

- Jag har sagt så här åt mina kolleger: lägg energin på att bygga den nya kommunen, inte på att motsätta sig fusionen, det är alldeles onödigt att gräma sig för det tåget gick redan, säger Pertti Mäki-Hakola.

Jorma Rasinmäki betonar också det viktiga i att titta framåt.

- Ha blicken fäst i framtiden. Vår erfarenhet är att kommunfusionen var bra för kommunen, regionen och hela landskapet, säger Jorma Rasinmäki.

Läs också

Nyligen publicerat - Österbotten