Hoppa till huvudinnehåll

Det begås fler självmord i Finland efter en längre tids nedgång – men stora skillnader i ålder, kön och mellan regioner

Kvinna med depression (illustration).
Kvinna med depression (illustration). depression,självmord

Antalet självmord ökade i fjol, för andra året i rad. Det visar nya siffror från Statistikcentralen. På Föreningen för mental hälsa i Finland är man oroad över den ökande trenden, och efterlyser åtgärder.

– Jag ser nog det som ett misslyckande. Vi har inte satsat tillräckligt på det självmordsförebyggande arbetet i Finland, säger utvecklingsdirektör och psykiater Kristian Wahlbeck.

Det senaste är alltså att antalet självmord har ökat under de två föregående åren – från 731 stycken år 2015, till 824 stycken i fjol; en ökning på närmare 13 procent. Det är betydligt vanligare att män begår självmord än att kvinnor gör det.

Yngre generationer verkar drabbas hårdare av de samhälleliga förändringar som har skett under senare år, säger Wahlbeck – till exempel kan de ha svårare att hitta jobb.

Han säger att det därför skulle vara viktigt att fokusera ännu mer på att hjälpa unga kvinnor att må bättre, utan att ändå glömma männen.

– Också bland unga kvinnor så hänger självmord ofta ihop med alkoholproblem, kanske med drogproblem, med arbetslöshet och marginalisering. Men också med depression och annan psykisk ohälsa.

kristian wahlbeck
Kristian Wahlbeck. kristian wahlbeck Bild: Yle/Kjell Lindroos Kristian Wahlbeck,föreningen för mental hälsa i finland

Wahlbeck påpekar att det alltså gäller att fokusera ännu mer på att bekämpa de här olika fenomenen.

Det är också viktigt att nämna att om man tittar längre tillbaka i tiden så har antalet självmord i Finland minskat massvis sedan 1990-talet, även om det alltså har skett en uppgång på sistone.

– Vi har fått nya effektiva behandlingsmetoder, och vi har också jobbat tillsammans med media, så att också journalister och media känner ett ansvar och vet hur man ska göra nyheter om självmord.

Ända sedan år 1980 har den största andelen självmord skett i åldersgruppen 40–59 år, men nu är det för första gången så att den största andelen självmord begås i åldersgruppen 20–39 år.

Det förekommer relativt mycket självmord bland äldre män över 80 år. Vad beror det på?

– Vi vet att en del av självmorden bland äldre personer har samband med en svår kroppslig sjukdom. Kanske en sjukdom med dödlig utgång. En god terminalvård, med god smärtlindring för att göra livet uthärdligt också i livets slutskede, är sådant vi måste satsa på för att minska självmorden bland de äldsta.

Det finns också regionala skillnader. Till exempel i de österbottniska landskapen blev självmord vanligare i fjol. Trenden har hållit i sig under de senaste tre åren.

Under en längre tid har självmordsfrekvensen dessutom varit betydligt högre i östra Finland och i Lappland än i västra Finland och i södra Finland.

– Vi vet att självmord är förknippat till exempel med alkoholkonsumtion, fattigdom och arbetslöshet, och alla de här riskfaktorerna finns det mera av i östra Finland och Lappland så det är nog säkert den främsta förklaringen, kommenterar Wahlbeck.

Kajanaland, Norra Savolax och Lappland är fortfarande de landskap där det begås mest självmord i förhållande till befolkningen. Sett till befolkningen har självmorden ökat mest i Norra Savolax – från 14 per 100 000 personer till 20 per 100 000 personer.

Wahlbeck betonar att var och en måste våga fråga deras närmaste hur det står till.

Han efterlyser också mer förståelse för att personer med självmordstankar behöver snabb hjälp, till exempel inom hälsovården.

Han sitter med i Social- och hälsovårdsministeriets expertgrupp som just nu håller på med att ta fram en nationell strategi för psykisk hälsa, med flera konkreta åtgärder för att bättre kunna bekämpa självmord.

Målet är att åtminstone halvera antalet självmord fram till år 2030.

Kvinna med depression (illustration).
Kvinna med depression (illustration). Bild: Henrietta Hassinen / Yle depression,självmord

– Tanken är att att vi ska staka ut inför de kommande tre regeringsperioderna, vad kommande regeringar kan göra för att få ned självmorden i Finland minst till samma nivå som i övriga Norden, men man kan också sätta upp en nollvision, en vision om att Finland ska bli ett land utan självmord.

Strategin består i det här skedet av tio huvudsakliga punkter – bland annat hur samhället bättre ska kunna nå personer som hör till riskgrupper; till exempel de som har alkoholproblem, är arbetslösa eller socialt utslagna.

– Vi talar mycket om att förändra attityderna och att ta bort den skamkänsla som är förknippad med självmordstankar, att göra det lättare att ta upp sådana tankar.

Wahlbeck säger att var och en måste våga fråga sina närmaste hur det står till. Han efterlyser också mer förståelse för att personer med självmordstankar behöver snabb hjälp, till exempel inom hälsovården.

– Framför allt när det gäller självmord så är det viktigt att man ska få hjälp omedelbart när man mår illa. Man ska inte behöva vänta. Det ska vara en låg tröskel och lätt att söka hjälp, och så är det inte i Finland i dag.

Krävs det ekonomiska satsningar?

– Jag tror inte att det är de ekonomiska satsningarna som är avgörande. Vi måste istället utveckla kompetensen bland personalen i vården, och kanske också medborgarfärdigheterna så att vi alla vet hur vi ska handla om vi själv eller nån närstående drabbas av självmordstankar.

Dessutom siktar den nationella strategin också på att minska tillgången på självmordsredskap – till exempel färre vapen i hemmen.

Om du har självmordstankar ska du inte hålla det för dig själv, utan då behöver du söka hjälp. Du kan i första hand vända dig till din närmaste hälsostation, eller din skolhälsovårdare.

Församlingarna har också samtalsjourer man kan vända sig till, och så finns Krisjouren för unga, som drivs av Helsingforsmission – en organisation inom tredje sektorn (tfn 045 341 0574).

Dessutom har Föreningen för mental hälsa i Finland en riksomfattande kristelefon på finska (tfn 010-195202).

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes