Hoppa till huvudinnehåll

Mikroplaster finns redan djupt nere i jordmånen - hur det kan påverka jordklotet ännu ett mysterium

Microplast i marinmiljö.
Microplast i marinmiljö. mikroplaster,Microplastics in the marine environment.

Under sin relativt korta tid på jorden har plasten redan lyckats ha en förödande effekt på miljön på många håll i världen. Forskare hävdar att plastens inverkan på miljön kommer att förstärkas ytterligare.

Svenska Yle har tidigare rapporterat om att mikroplaster både finns i luften vi andas och till och med i oss människor.

Nu visar färska sedimentundersökningar att plasten, som uppfanns endast för några tiotals år sedan, redan har hunnit gräva sig djupt ner i jordmånen.

I den globala undersökningen, där också flera finländska forskare deltog, undersöktes kustområden vid Östersjön.

Forskarna hade möjlighet att blicka 1000 år tillbaka i tiden i jordmånens livshistoria, med hjälp av upp till fem meter långa sedimentrör.

Det berättar Jari Hänninen som är ledare av Skärgårdshavets forskningsinstitut och en av forskarna bakom undersökningen.

- Plasten påträffades väldigt fort i undersökningen, redan i sedimentlager från 1940-50-talen då utvecklingen av plast ännu låg i startgroparna.

Plastskräp.
Med tiden bryts plaster ner till mikroplaster och vidare till nanoplaster. Plastskräp. avfallshantering,plast

De färska rönen är på många sätt skakande. Bland en del forskare och sakkunniga har det spekulerats ifall plasten till och med kunde innebära början på en ny geologisk era.

Människans agerande har nämligen lämnat permanenta spår i jordmånen.

- Det är väldigt sorgligt hur en enda art, det vill säga människan, har lyckats ställa till med så mycket skada i så här stor omfattning, säger Hänninen.

Plast finns nästan överallt och kommer med största sannolikhet att förbli kvar i sedimentlagren

Vad innebär det för jordklotet?

De nya plastfynden har vållat till oro bland forskare. De försöker nu febrilt utreda vad det nya materialet i jordmånen i praktiken innebär.

- Vi försöker som bäst undersöka och förstå hur plaster beter sig i sedimentmiljöer, säger Saija Saarni, projektforskare vid institutionen för geografi och geologi vid Åbo universitet.

- I naturen beter sig plasten på olika sätt, beroende på kemiska och fysikaliska egenskaper. Vi undersöker nu om plaster fungerar likadant som exempelvis sand eller lera eller om de i stället beter sig på något helt annat sätt.

När en framtida forskare genom sedimentundersökningar tittar 10 000 år tillbaka i tiden på hur världen såg ut år 2000, kommer plasten att synas ganska fort― Jari Hänninen

- Plast finns nästan överallt och kommer med största sannolikhet att förbli kvar i sedimentlagren, eftersom det är ett så hållbart material, säger Saarni.

I sedimentundersökningar har plaster påträffats i jordmånen både i Finland, men också i de mest avlägsna delar av jordklotet, långt borta från bebyggelse.

- Effekten som plasten har på vår miljö just nu kommer att förstärkas ytterligare i framtiden, säger Saarni.

- Plastutsläpp har förekommit i drygt 60 år och för varje år som går hamnar allt mer plast i miljön.

- I naturen finns enorma mängder av olika typer av plastavfall, som sakta men säkert bryts ned till mikroplaster och vidare till nanoplaster.

Naturlandskap.
Naturlandskap. Bild: All Over Press Natur

Mikroplaster skadliga för maskar

Vissa typer av mikroplaster kan vara skadliga för maskar, visar studier i samband med det internationella europeiska forskningsprojektet IMPASSE (Impacts of microplastics on agrosystems and stream environments).

Specialforskaren Salla Selonen vid Finlands miljöcentral (SYKE) medverkar i projektet, med fokus på att studera mikroplastens inverkan hos jordmånsdjur.

- Studierna visar att somliga mikroplaster kan skada maskarnas matsmältningskanal och ge upphov till immunologiska reaktioner. I riktigt stora doser har det påträffats både minskad tillväxt och ökad dödlighet bland maskarna, säger Selonen.

Mikroplast i maskavföring.
Mikroplast i maskavföring. Mask

Det har ännu forskats lite i hur mikroplaster påverkar näringsämnenas kretslopp i jordmånen.

Enligt Selonen har det ändå bevisats att mikroplaster både har en inverkan på till exempel aktiviteten hos jordmånens mikrober och maskar, samt på jordmånens partikelstruktur och förmåga att lagra vatten.

- Därmed kan plastens effekter sannolikt också avspeglas i kretsloppet, säger Selonen.

Mänsklighetens handavtryck: åtta biljoner kilo plast

- När en framtida forskare genom sedimentundersökningar tittar 10 000 år tillbaka i tiden på hur världen såg ut år 2000 kommer plasten att synas ganska fort där, säger Jari Hänninen vid Skärgårdshavets forskningsinstitut.

Människan har nu producerat sammanlagt cirka åtta biljoner kilo plast och produktionstakten verkar inte vara på väg att mattas av.

Speciellt därför finns det ett allt större behov av mer vetenskaplig information om mikroplasten och dess effekter.

I ljuset av de hotbilder och nya, dystra forskningsresultat som dyker upp säger Jari Hänninen sig vara orolig över miljöns framtid.

- Kanske plasten blir det globala handavtryck vi lämnar efter oss till kommande generationer och forskare, säger Hänninen.

Artikeln är en översättning av Yle Uutisets text "Mikromuovia on jo syvällä maaperässä – kukaan ei vielä tiedä, mitä pysyvä muovikerros maaperässä tekee maapallolle" av Joni Piirainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes