Hoppa till huvudinnehåll

Helsingfors spelar huvudrollen i en konstutställning om den ständigt aktuella urbaniseringen

Bild på målningen av Henry Ericsson: Fazers bar (1931)
I utställningen "Urbana möten" kan man se hur urbaniseringen påverkade konsten där vardagslivet och möten i offentliga rum som kaféer fick ta en allt större plats. Här ser vi Henry Ericsson verk "Fazers bar" från 1931. Bild på målningen av Henry Ericsson: Fazers bar (1931) Bild: Kansallisgalleria/Hannu Aaltonen Henry Ericsson

Urbaniseringen har medfört stora förändringar i hur människor bor, lever och möts. På den pågående utställningen “Urbana möten” på Ateneum kan man nu blicka över hur Helsingfors samt synen på människan förändrades i takt med att allt fler valde att flytta till staden - ett fenomen som är högst aktuellt också i dag.

– Besökarna har tyckt om mångfalden och att det finns mycket att titta på. Många uppskattar Helsingfors som tema, då man kan hitta platser man själv bott på, varit på eller så har man kanske just flyttat hit och vill bekanta sig med staden.

– Man kunde säga att Helsingfors är utställningens huvudperson, säger specialforskare Anu Utriainen som ansvarar för utställningen “Urbana möten” på Ateneum.

Bild på Harry Henrikssons verk Centralgatan (1945).
Harry Henriksson: Centralgatan (1945) Bild på Harry Henrikssons verk Centralgatan (1945). Bild: Kansallisgalleria/Hannu Aaltonen Harry Henriksson

"Hemmet, staden och identiteter"

Utställningen breder ut sig över elva salar där varje sal har ett eget tema som knyter an till de huvudsakliga temana hemmet, staden och identiteter.

I utställningen ingår nästan 300 verk av drygt 80 konstnärer som var verksamma under 1900-talet. Det äldsta konstverket är från 1906 och det nyaste från 1990-talet.

– Vi har inte byggt upp utställningen i kronologisk ordning så att det skulle gå från de äldsta verken till de nyaste. Utan allt är blandat men uppdelat enligt utställningens olika teman, säger Utriainen.

Här blandas bland annat målningar och grafik med levande bilder i form av arkivfilmer som spelar upp scener från familjers hem och från bekanta platser som varuhuset Stockmann och Savoy-teatern.

"Publiken kan reflektera över egna liv"

Samtliga tavlor är från Finlands Nationalgalleris egna samlingar, förutom sju verk av Elga Sesemann som har lånats ur en privat samling.

Vissa av verken har visats förut medan andra premiärvisas i samband med utställningen. Bland konstnärerna finns Marcus Collin, Tove Jansson och Helene Schjerfbeck.

Bild på Tove Janssons självporträtt från 1942.
Tove Janssons självporträtt från 1942 ingår i utställningen. Bild på Tove Janssons självporträtt från 1942. Bild: Kansallisgalleria/Yehia Eweis Tove Jansson

– Vi har komponerat verken på ett nytt sätt som verkar vara tilltalande för den nutida åskådaren som kommer hit och tittar på tavlorna. Genom filmerna över de bekanta platserna så kan man också känna igen sig i mycket.

– Vi vill att åskådarna kan reflektera över sina egna liv genom konsten som vi visar upp, säger Utriainen.

"Det nya hemmet i staden"

Utställningen inleds med att utforska det nya hemmet i staden som förändrades i samband med att människor flyttade in till staden och dess höghus.

I konstverken är det vardagslivet och de vardagliga sysslorna som står i fokus och dessa lyfts upp på ett annat sätt än vad de gjorts tidigare, berättar Utriainen.

Bild på målning av Aarre Heinonen (1938) där folk samlats vid ett kaffebord.
Aarre Heinonen: Vid kaffebordet (1938). Bild på målning av Aarre Heinonen (1938) där folk samlats vid ett kaffebord. Bild: Kansallisgalleria/Hannu Aaltonen Aarre Heinonen

– En förändring som ofta förekommer i konsten från den här tiden är att fönstren och utsikten från hemmet mot den nya stadsmiljön avbildas. Nu är vi inte längre i landskaps- eller bymiljön och tittar ut på den vackra finska naturen, utan vi är i staden.

– Vi sitter inne i hemmet och tittar ut genom fönstret på den urbana miljön som utgör det nya finska nationallandskapet, säger Utriainen.

Utöver hemmet avbildar konstverken också stadens olika offentliga rum såsom kaféer, teatrar, parker, bekanta närkvarter och gator. Tidsresan genom konsten tar oss också förbi krigets förödelse och teaterns och cirkusens födelse vidare till att se hur nya stadsdelar växer fram och hur staden förändrades.

"Nya stadsdelar växer fram"

Urbaniseringen i Finland började redan på 1920-talet men kom i gång i stor skala efter kriget.

– På några decennier mångdubblades invånarantalet i Helsingfors och samtidigt började nya stadsdelar ta form såsom Tölö och Hagnäs, berättar Utriainen.

Bild på Einar Wehmas verk Gatuscen (Höstvy från Tölö, 1946).
Einari Wehmas: Gatuscen (Höstvy från Tölö) (1946). Bild på Einar Wehmas verk Gatuscen (Höstvy från Tölö, 1946). Bild: Kansallisgalleria/Hannu Pakarinen Einari Wehmas

Utriainen berättar att man kom till staden för att utbilda sig, hitta nya yrken eller skaffa sig ett fullständigt nytt liv .

– Det kunde handla om att hitta nya roller och nya identiteter. Det var just den urbana miljön som blev plattform för det här eftersom man inte hittade dem på landsbygden, säger Utriainen.

Det handlar bland annat om en förändrad kvinnoroll med nya möjligheter till självständighet där kvinnor kunde försörja sig själva och välja att inte gifta sig.

Urbanisering påverkade konsten och människosynen

Urbaniseringen, industrialiseringen och samhällsutvecklingen ägde rum i snabb takt, vilket också avspeglas i konsten både i hur man avbildar människan och i den nya omgivningen.

– Det var en stor förändring för Finland i många avseenden, inte bara i konsten, säger Utriainen.

Bild på specialforskare Anu Utriainen.
Anu Utriainen, specialforskare. Bild på specialforskare Anu Utriainen. Bild: Yle / Jenna Emtö specialforskare,Anu Utriainen

Utriainen berättar att valet landade på att lyfta upp urbanisering som tematik eftersom fenomenet visade sig förekomma i flera av de verk som fanns i de egna samlingarna. Hon betonar att temat är viktigt också i dag då människor fortsätter flytta inom landet och också runt om i hela världen.

– Det är fortfarande ett aktuellt fenomen, säger Utriainen.

Läs också

Nyligen publicerat - Kultur och nöje