Hoppa till huvudinnehåll

Jan Guillou: Man ska vara på sin vakt med politiker som vill öka övervakningen

Författaren Jan Gullou klädd i blå skjorta.
Författaren Jan Gullou klädd i blå skjorta. Bild: Peter Knutson / Piratförlaget Jan Guillou,författare,journalister

De nya underrättelselagarna kan ge Skyddspolisen större befogenheter att kolla folks e-post och telefonsamtal också då konkret brottsmisstanke inte finns. Vi frågade den grävande journalisten och författaren Jan Guillou om det här är befogat.

-Det går en våg av övertygelse över hela Västeuropa just nu om att man måste bekämpa terrorismen med strängare lagar. I Sverige har vi en längre karriär på det här området än vad ni har i Finland, säger Guillou och hänvisar till olika undantagslagar som skapats i landet sedan 1970-talet.

År 1973 var Jan Guillou med och avslöjade den så kallade IB-affären i Sverige, där en hemlig svensk underrättelsetjänst i smyg registrerade åsikter för personer som ansågs utgöra en potentiell säkerhetsrisk.

Demokratin skyddar oss mot terrorism

Guillou säger att lagarna sedan 1970-talet har förlängts och förstärkts.

Enligt honom motiveras det här med devisen “för att rädda demokratin måste man inskränka den”. Men enligt honom håller inte den här argumentet.

- Vårt försvar mot terrorismen är vår demokrati. Terroristerna kan ställa till materiell skada eller i enskilda fall döda människor. Men det finns en sak de inte kan göra något åt - det är vår demokrati. Det är bara vi själva som kan skada den, säger han.

I värsta fall kan oskyldiga människor dömas till följd av underrättelselagarna, anser Guillou. Systemen skärps i tron att man försvarar samhället mot terrorismen.

Enligt de finländska myndigheterna är terrorhotet fortfarande stort i Europa och därför är skärpta lagar motiverade.

Terrorhotet är ändå en sorts täckmantel, enligt Guillou.

Svårt att kontrollera underrättelsetjänster

Under IB-skandalen förde svenska myndigheter hemliga register, men Guillou anser inte att det är mindre oroväckande med myndigheter som upprätthåller register som inte är hemliga.

- Våra underrättelsetjänster är nästan alltid omöjliga att kontrollera. Ju mera frihet man ger dem, desto mer ökar risken att de myglar på egen hand - naturligtvis med statsnyttan som motivering, säger han.

Finländska systemet inspirerat av Sverige

- Ett evigt problem mellan säkerhetstjänster och den politiska ledningen är att säkerhetstjänsten tycker att politikerna inte behöver känna till allting eftersom de ska vara frikopplade från ansvaret. Blir det en skandal kan man då sparka en chef medan politikerna sitter kvar säkra, säger Guillou.

I Finland kommer ett utskott i riksdagen att övervaka underrättelsetjänsten och en ombudsman ska se till att allt går rätt till när det gäller underrättelselagarna.

- Det är ett system som Finland har hämtat inspiration för från Sverige. Det finns ändå inte ett enda känt fall där våra utskott av det här slaget skulle ha haft något att anmärka på. Det här skulle antingen betyda att allt alltid gått rätt till eller så betyder det att de som hamnar i sådana utskott också hamnar i en sorts lojalitetsförhållande till de säkerhetstjänster de ska bevaka och därför blir mindre benägna att ställa kritiska frågor, säger han.

Han anser att folk ska vara försiktiga med att rösta på sådana partier som vill ha mera hemlig säkerhetspolis. Det finns inga argument för det här, enligt Guillou.

Också felaktiga uppgifter finns kvar i arkiven

Jag har ingenting att dölja, säger folk ofta då det diskuteras huruvida myndigheterna övervakar dem eller inte. Inte heller Jan Guillou har enligt utsago något att dölja, men det är inte det frågan handlar om.

Enligt honom sparar säkerhetstjänsten också sådana uppgifter som visat sig vara felaktiga.

- När myndigheterna gör fel så får man ju inte någon möjlighet att korrigera det. De sparar felaktiga uppgifter eftersom de i framtiden kan visa sig vara korrekta eller för att man kan dra nytta också av felaktiga uppgifter. Om folk visste hur mycket fel det finns i den här typen av hemligregistrering så tror jag att man skulle se annorlunda på saken, säger Guillou.

Läs också

Nyligen publicerat - Inrikes